Medan de europeiska vaccintillverkarna har stora problem med att leverera rullas det ryska Sputnik V-vaccinet ut över världen. I skrivande stund har 42 länder godkänt coronavaccinet, varav två i EU. Nu står fler EU-länder redo, trots att vaccinet ännu inte godkänts av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).
Sputnik 1 var 1957 det första föremål, tillverkat av människor som gjorde en omloppsbana runt jorden. Med Sputnik fick dåvarande Sovjetunionen ett ordentligt försprång i rymdkapplöpningen och Sputnik-programmet var därför viktigt, inte minst av symboliska skäl. Frågan är nu om inte Rysslands Sputnikvaccin är på väg att göra samma resa.
Redan i augusti 2020 berättade vi att Kuba skulle börja producera det ryska vaccinet och i december förra året landade en dos av Sputnik V i Belarus. Detta var det första land som det ryska vaccinet provades i. Flera länder i Latinamerika har sedan dess börjat vaccinera med Sputnik, bland annat Argentina, vilket Eduardo Berezán berättade om i Global Podd. En anledning till att många länder valt Sputnik är den långsamhet som präglat distributionen av västerländska vacciner. Bolivias handelsminister beskrev upphandlingen som ”en maratonuppgift“och att ”västerländska vacccintillverkare sa åt oss utvecklingsländer att vi behövde vänta till i juni”. I januari kunde landet däremot ta emot den första leveransen av Sputnik.
Sputnikvaccinet produceras i Ryssland av sex företag, däribland R-Pharm och Binnopharm, företrädesvis för nyttjande i Ryssland. Vaccinet framställs också av företag i Brasilien, Iran, Egypten, Indien, Kazakhstan, Serbien, Kina och Sydkorea. Fabriceringen i Kina, Sydkorea, Iran och Indien går även på export medan de andra producerar för inhemsk användning. I mitten av förra månaden hade åtta miljoner doser producerats. Under innevarande år beräknas produktionen hamna på mellan 380 och 700 miljoner doser.
I Venezuela genomgick 2000 medborgare kliniska tester av vaccinet under förra hösten som en del av en rysk studie. Utrikespolitiska institutet rapporterar att vaccineringen mot covid-19 nu har påbörjats efter att landet mottagit 100 000 Sputnik V-doser. Militär personal, parlamentsledamöter och andra statstjänstemän ska få vaccinet först och allmänheten får vänta till april. Ryssland har utlovat 10 miljoner doser till det blottställda landet. Detta är långt ifrån tillräckligt och Venezuela har andra vaccin på gång.
Chile, som är ett världens just nu snabbaste länder när det gäller vaccineringen, använder också Sputnik (samt flera andra vacciner). Moldavien var det 38:e landet att godkänna Sputnikvaccinet. I Mexiko, som har godkänt vaccinet, har man blandat in sång och dans i vaccineringen i livliga tillställningar.
Och nu har Sputnik också alltså kommit till EU. I januari rapporterade media att Ungern var det första EU-landet att utfärda nödtillstånd för vaccinering med Sputnik V. Tjeckien har också börjat använda det ryska vaccinet, trots att det formellt ännu inte godkänts av EU, något som Tjeckiens premiärminister menade att landet inte kunde ta hänsyn till. Slovakien har godkänt vaccinet som det 39:e landet och blev det andra landet i EU som började köpa in det.
– Ryssland vill agera som en regional stormakt, och i det ingår nu också att det ryska vaccinet ska spridas till länder som anses stå nära Ryssland, säger Jakob Hedenskog, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) till Aftonbladet.
Ännu inte godkänt av EU
Coronavaccinet Sputnik V är som sagt ännu inte godkänt av EU, men det är ingen tvekan om att många länder är frustrerade över EU:s långsamhet. Sputnik verkar dessutom inte vara sämre än andra vacciner. I en The Lancet-artikel från den andra februari refereras till en fas-3 studie som anser att vaccinet har en stark skyddande effekt för alla åldersgrupper. Studien noterar att vaccinet har en egen ”approach” och att det påminner om det Ebolavaccin som togs fram vid samma laboratorium i Moskva, Gamaleja nationellt forskningscenter för epidemiologi och mikrobiologi. Forskarna fann inga allvarliga ogynnsamma bieffekter.
Tidningen LäkemedelsVärlden rapporterade i början av februari att vaccinet får ses som säkert och 91,6 procent effektivt och hänvisar till The Lancet-studien ovan. Enligt tidningen är detta på likvärdig nivå som Moderna- och Pfizer-vaccinen. Detta skiljer sig från Astra Zenecas vaccin, för vilket det saknas data för att bedöma skyddseffekten för personer över 55 år. Astra Zeneca utför i skrivande stund en fas-3 studie av sitt vaccin i USA. Enligt ryska forskare behandlar Sputnikvaccinet de nya mutationerna bra.
Ryssland avser att kombinera sitt vaccin med Astra Zenecas vaccin i studier i Azerbajdzjan och Förenade Arabemiraten. Enligt Ali Harandi, docent och föreståndare för vaccinlaboratoriet på institutionen för biomedicin på Sahlgrenska i Göteborg, är detta ett lovvärt initiativ. Han säger att: ”Om det går att kombinera vaccin kan distributionen världen över bli mycket mer flexibel och risken för förseningar och störningar minskar. Det skulle också vara till stor hjälp för vaccintillverkarna och minska de negativa effekterna av produktionsstörningar av den typ vi ser nu”.
Vaccindiplomatisk framgång
Sputnik är utan tvekan en del av Putins vaccindiplomati (både Indien och Kina agerar på liknande sätt). Vladimir Putin ”sålde” Sputnik i september förra året vid Lukasjenkos besök i Sotji då den belarusiska härskaren bad Putin om hjälp med att hantera de omfattande protesterna i landet. När Ryssland skänkte 2 000 vaccindoser till Gaza blev uppmärksamheten stor sedan Israel först stoppat införseln.
Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) chef Emer Cooke har sagt att EMA har varit i kontakt med en tillverkare av Sputnikvaccinet och gett vetenskapliga råd. Men det har enligt henne inte lämnats in någon ansökan om vare sig rullande granskning eller marknadstillstånd. Ryssland hävdar själva att de visst har gjort en ansökan. Förvirringen tros bero på att det finns olika sorters bidragsansökningar. Detta har skapat en klyfta inom EU. Ännu fler öst- och centraleuropeiska länder är i färd att skriva avtal med den ryska vaccintillverkaren, däribland Kroatien, medan Ukraina har förbjudit vaccinet och Polen och baltländerna är emot det. Även här finns geopolitiska skäl.
Jämfört med flera EU-länder går vaccineringen snabbare i Ryssland. Samtidigt finns det en utbredd skepsis bland den ryska befolkningen mot att vaccinera sig. I en undersökning från det oberoende mätinstitutet Levada i slutet av förra året uppgav 59 procent av de tillfrågade att de inte hade för avsikt att ta vacccin. Den ryska statistikbyrån Rosstat rapporterar samtidigt att 162 429 personer dog i corona i Ryssland 2020.
Ryssland har när detta skrivs fått beställningar på över en miljard doser av Sputnik V. Landet har också ingått ett licenstillverkningsavtal med Indien. Det ryska vaccinet blir också viktigt när länder i Afrika ska börja sin vaccinering och har godkänts i bland annat Egypten och Sydafrika.
Sputnik V skrev i en tweet den 25:e februari att det totalt sett idag lever ca 1,1 miljarder människor i de länder som använder Sputnik. Sedan dess har de sannolikt blivit ännu fler.
Tomas Nordberg
