De senaste åren har flera stora avslöjanden gjorts om sexuellt utnyttjande inom biståndsbranschen. Trots detta har sexuella övergrepp och utnyttjande av kvinnor av internationella hjälparbetare långtifrån upphört, visar en ny brittisk studie.
Undersökningen har gjorts av International Development Committee (IDC) som är en oberoende kommitté i det brittiska parlamentet och som skapats för att granska och följa upp biståndet.
2014 exploderade nyheten om hur FN-chefen Anders Kompass blivit avstängd efter att ha fört vidare en rapport om FN-soldaters sexövergrepp mot barn i Centralafrikanska Republiken. 2018 kom avslöjandet om hur medarbetare på bland annat organisationen Oxfam utnyttjat unga prostituerade på Haiti efter jordbävningen 2010. I september 2020 kunde Thomson Reuters Foundation och New Humanitarian avslöja att kvinnor i Demokratiska republiken Kongo (DRK) av utnyttjats sexuellt av utländska hjälparbetare. Situationen i DRK beskrevs som en ”öppen hemlighet” där lite gjorts för att stoppa dessa kränkningar.
Men trots alla dessa avslöjanden har övergreppen inte upphört, visar den brittiska studien.
– Vår undersökning visar att övergreppen inom biståndssektorn är otaliga och att sektorn blivit den ”sista säkra tillflyktsorten” för sexuella förövare, konstaterade IDCs ordförande Labour-politikern Sarah Champion i samband med att rapporten publicerades.
Rapporten har hittat bevis för omfattande utnyttjande av biståndsmottagare med ineffektiva utredningar och visselblåsare som tvingats lämna sina jobb, trots de reformer som ägt rum efter tidigare skandaler. I rapportens sammanfattning står bland annat:
Our evidence has shown that in some parts of the aid sector discriminatory attitudes may have stifled progress in tackling this problem and the entrenched power imbalances make it almost impossible for aid beneficiaries to challenge aid providers. It is clear aid beneficiaries need to be empowered and involved more directly in aid delivery. We advocate for approaches to tackling sexual exploitation and abuse that engage local populations and prioritise support for victims and survivors.
En orsak till att situationen inte förbättras är den kultur som råder inom biståndsbranschen, menar författarna bakom studien. Tidigare sexförövare återanställs inom biståndsbranschen på grund av otillräckliga skydds- och rapporteringsmekanismer. IDC drar slutsatsen att detta har att göra med den kultur som råder inom internationella hjälporganisationer och som i många fall präglas av en nedlåtande inställning gentemot mottagare och mottagarländer generellt, med en brist på inkludering av lokala grupper och biståndsmottagare. Denna underliggande kultur har gjort det möjligt för sexuell exploatering att bestå, menar IDC. Pandemin har dessutom sannolikt gjort problemet mer akut, eftersom den ökade fattigdomen förvärrat sårbarheten hos framför allt kvinnor.
Dålig uppföljning
IDC understryker att förbättringar har gjorts av regeringar, icke-statliga organisationer och FN efter att Oxfam-anställdas sexuella övergrepp i Haiti avslöjades 2018. Idag råder ett större skydd för visselblåsare och organisationernas personal är bättre utbildad.
Det som krävs är att biståndsbranschen säkerställer robusta rapporteringsmekanismer för lokalbefolkningar som fungerar på plats i samarbetsländerna. Det fanns också farhågor om att anklagelser inte alltid effektivt undersöktes eller rapporterades till polisen, vilket innebär att förövarna kan ha undgått straff och istället flyttat till nya uppdrag inom biståndsbranschen. 73 procent av de tillfrågade i studien menade att de tror att sexuellt utnyttjande och övergrepp fortfarande äger rum, medan 57 procent sa att deras organisations visselblåsarsystem inte var robusta nog. IDC nämner även att FN inte borde använda immunitet mot åtal under uppdrag som en sköld för att skydda gärningsmännen, något som har gjorts i omgångar. En FN-talesperson har svarat med att FN inte anser att immunitet är ett hinder för nationella utredningar eller nationella domstolstvister i fall av anklagelser om sexuellt utnyttjande och missbruk.
Parul Sharma
Människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor
Här kan du läsa studien i dess helhet.
