Kinas agerande i Hongkong – helt ok tycker FN-råd!


16 juni 2019. 2 miljoner människor i Hongkong protesterar. Foto: Shutterstock.

Kina fick ett starkt stöd från medlemmarna i FN:s råd för mänskliga rättigheter när ett förslag att fördöma säkerhetslagarna avvisades. Är det Kinas omfattande investeringar i bland annat Afrika som gör att länderna inte vågar rösta på annat sätt? Eller har Kinas ”alternativa modell” för mänskliga rättigheter fått ett globalt genomslag?

När FN:s råd för mänskliga rättigheter debatterade de nya säkerhetslagarna i Hongkonjg valde 53 länder att uttala sitt stöd för lagarna medan enbart 27 länder, däribland Sverige, krävde att Kina skulle fördömas (USA Lämnade rådet 2018). Omröstningen blev något av en triumf för Kina, något som den halvofficiella kinesiska tidningen Global Times beskrev så här:

The landslide victory was seen by experts as showing that China’s achievements in human rights have won more supporters and become known by wider audiences. The double standards of some Western countries that tried to politicize the UNHRC and to use human rights-related issues as weapons to attack China, brought themselves more criticism within the international community. 

Bild: www.axios.com

Länder som stödde Kina: Kina, Antigua och Barbuda, Bahrain, Belarus, Burundi, Cambodia, Cameroon, Centralafrikanska Republiken (CAR), Comoros, Congo-Brazzaville, Kuba, Djibouti, Dominica, Egypten, Equatorial Guinea, Eritrea, Gabon, Gambia, Guinea, Guinea-Bissau, Iran, Iraq, Kuwait, Laos, Libanon, Lesotho, Mauretanien, Morocco, Mozambique, Myanmar, Nepal, Nicaragua, Niger, Nordkorea, Oman, Pakistan, Palestina, Papua New Guinea, Saudiarabien,  Sierra Leone, Somalia, Sydsudan, Sri Lanka, Sudan, Suriname, Syrien, Tajikistan, Togo, Förenade Arabemiraten, Venezuela, Yemen, Zambia och Zimbabwe.

Länder som fördömde lagarna: Australia, Austria, Belgien, Belize, Lanada, Denmark, Estland, Finland, Frankrike, Island, Ireland, Tyskland Japan, Lettland, Liechtenstein, Lithuania, Luxembourg, Marshallöarna, Nederländerna, Nya Zealand, Norge, Palau, Slovakia, Slovenien, Sverige, Schweiz och Storbritannien.

(källa: Axiom)

Palestina och Zambia stödde Kina

Att länder som av Freedom House klassas som delvis fria, eller icke- fria röstar för Kina är kanske inte helt förvånande, men på listan återfinns också stora biståndsmottagare som Tanzania, Zambia och Palestina. Handlar det om Kinas stora ekonomiska makt? Zambia, Djibouti och flera andra länder har stora ekonomiska skulder till Kina, bland annat för stora och kostsamma infrastrukturprojekt som startats inom programmet Nya sidenvägen (Belt and Road Initiative).

Eller är det så, som artikeln i Global Times anger, att Kina erbjuder en ”alternativ modell för mänskliga rättigheter” som allt fler länder i världen upplever som attraktiva?

… as China’s influence projected worldwide has grown stronger, more countries are recognizing China’s system of human rights, believing it provides an alternative model of how to improve people’s lives and secure sovereignty.

Spänningen mellan Indien och Kina ökade nyligen i samband med gränskonflikten i den indiska regionen Ladakh. Indien anslöt sig dock inte till det västerländska förslaget, utan gjorde ett eget uttalande där man uttryckte sin oro över det som sker:

“We have heard several statements expressing concern on these developments. We hope the relevant parties will take into account these views and address them properly, seriously and objectively…”

Sverige, tillsammans i stort sett övriga Västeuropa, hörde till de länder som fördömde lagarna, men i övrigt har det varit ganska tyst om frågan i Sverige. I riksdagen har Sverigedemokraten Björn Söder ställt en fråga till utrikesministern om hon tycker att det var rätt och riktigt av FN:s råd för mänskliga rättigheter att bjuda in Hongkongs chefsminister Carrie Lam för att rättfärdiga den nya säkerhetslagen. När detta skrivs hade utrikesministern ännu inte svarat. Den 22/6 hölls dock en interpellationsdebatt i Riksdagen då Ann Linde svarade på frågor om Hongkong. 

Den kubanske aktivisten Ariel Urquiola hindrades från att tala.

Erik Jennische är programchef för Latinamerika på organisationen Civil Rights Defenders.  

– Det är klart att Sverige ska vara medlem i rådet, men just därför är det viktigt att vi agerar för att bevara och stödja kandidaturen till rådet för de länder som verkligen är demokratier, säger han.

Förslaget till stöd för Kina lades fram av Kuba, något som Erik Jennische ser som typiskt:

– Kuba stöttar Kina och kan i sin tur räkna med stöd när man själv kritiseras.

Ett talande exempel på hur det kan gå till i rådet är när den kubanske aktivisten Ariel Urquiola i början av juli 2020 talade och hur Venezuela, Nordkorea, Eritrea och de kubanska delegaterna då på olika sätt omöjliggjorde för honom att hålla sitt tal.

David Isaksson

Förtydligande: Rådet för Mänskliga rättigheter har 47 medlemmar som väljs för en treårsperiod. I de uttalanden som gjordes deltog fler länder.

Previous Global Podd 17/2020: Bistånd – en bransch för vita?
Next Sida får rätt mot TV4 i Granskningsnämnden