Efter coronakrisen: kvinnor i Mellanöstern kräver en plats vid bordet


Workshop i Tunisien, februari 2019. Från vänster Hibaaq Osman, Rajaa Amraoui, Jossour FFM, Marocko, Asma Khadder, SIGI, Jordanien och Lamis Hantouli, MIFTAH, Palestina, Foto: Karama

Kvinnor i Mellanöstern förväntar sig en plats vid bordet när coronakrisen är över. Det säger Hibaaq Osman, grundare av Karama, som finns i 13 länder i Mellanöstern och Afrika och som medverkar i Global Podd nr 9.

– Om det är något vi kan lära av oss av coronakrisen så är det hur beroende vi alla är av varandra, fortsätter hon.

Coronakrisen har drabbat Mellanöstern och de länder som Karama arbetar i, där organisationen verkar för kvinnligt deltagande, beslutsfattande, organisering och arbetar mot könsbaserat våld. Under pandemin arbetar Hibaaq Osman hemifrån i Kairo, men hon har daglig kontakt med sitt nätverk och berättar att coronakrisen slagit hårt mot de fattigaste kvinnorna.

– Det är en väldigt svår situation just nu. Många av kvinnorna arbetar med att sälja grönsaker på marknaden, i tehus eller har små företag, arbeten som ger dem möjlighet att ha sina barn i skolan. Men nu när regeringarna i Mellanöstern tvingar folk att vara hemma, och det är utegångsförbud i många av de länder där vi arbetar, blir det väldigt svårt.

Hibaaq Osman kallar det en ekonomisk dödsdom för de mest utsatta människorna, och beskriver att det finns stora skillnader mellan vilka som har möjlighet att följa utegångsförbudet.

Den 9 maj var antalet smittade i Egypten 8 476 med 503 döda och landet närmar sig nu en peak av smittade, enligt Egyptens hälsoministerium.

”Det här beror på människors oansvariga beteende”, säger Doktor Amag El-Haddad, chef för allergi-och immunologi vid det egyptiska institutet för vaccin och serum (VACSERA), till den saudiska tidningen Arab News.

– Det är lättare att kontrollera spridningen i rika områden. I fattigare områden är det väldigt svårt att övertyga folk, som att vi här i Egypten ska hålla två meters avstånd. Det handlar också om kultur, som att vissa tror att de inte kommer drabbas, säger Hibaaq Osman som ändå hoppas att pandemin ska kunna kontrolleras framöver.

– Men en positiv sak vi kan lära av coronakrisen är att inse att vi alla är beroende av varandra.

Våldet ökar mot kvinnor och barn

FN har konstaterat att våld mot kvinnor i nära relationer har ökat i världen när coronakrisen tvingar kvinnor och barn till karantän med en förövare, eller våldsam partner. Även livsavgörande vård och stöd då kvinnor utsatts för våld, våldtäkt, eller vid svåra psykiska besvär, riskerar att nedprioriteras och försvåras under coronapandemin.

Isolering i hemmet och utegångsförbud, eller strikt begränsad rörelsefrihet gör livet svårt för dem som tvingas till isolering med en våldsam familjemedlem.

Hur kan ni hjälpa dem som sitter isolerade och som nu utsätts för våld?

– I Frankrike kan våldsutsatta kvinnor lämna meddelande på apoteket, men det finns inget motsvarande här. Det finns en hjälptelefoner och det går att skicka sms. Men det är väldigt svårt för de kvinnor som lever med en våldsam partner, med utegångsförbud och inte kan gå ut. Det vi kan säga är att de måste ” försöka få undan barnen och samla alla i ett rum”, men ärligt talat – det är inte mycket vi kan göra, polisen kan inte åka dit och ta förövaren. Det här är en riktig, riktigt kris, säger Hibaaq Osman.

Satsa på hälsa och utbildning­ – inte vapen

Även om alla länder nu befinner sig i en ekonomisk kris hoppas hon att stödet för mer utsatta länder inte kommer att minska, utan att det riktas mot hälsa, utbildning och infrastruktur samt att trycket ökar mot länders regeringar att satsa på just detta, snarare än att ytterligare bygga upp sin militära kapacitet.

– Istället för att stödja krig och krigsherrar hoppas jag att världen, efter krisen, satsar på mat, böcker och på att öppna samhällen istället. Och att alla som är längst fram i krisen, kvinnorna, också inkluderas bland de som fattar besluten i framtiden. Om vi inte lär oss av det som hänt nu, så kommer vi förstöra allt som vi tidigare byggt upp.

Hibaaq Osman passar också på att ge en känga åt länder som säljer vapen till länder i konflikt, som Jemen där det också pågår en enorm humanitär katastrof. Förenade Arabemiraten och Saudiarabien deltar i konflikten i Jemen och har köpt krigsmaterialutrustning av bland annat Sverige. Något som Sverige fått skarp kritik för, bland annat från Svenska Freds.

– De som säljer vapen bidrar till att döda kvinnor och barn, säger Hibaaq Osman.

Kvinnor är ofta själv kärnan i samhället. Alltifrån familjens nav som ger omsorg åt nära och kära till att vara kittet som håller ihop lokalsamhällen. De är nära människor, i kriser och konflikter, så som coronapandemin, vilket gör att de vet vad folk behöver. Därför måste kvinnor finnas med i beslutsfattande positioner och med sin erfarenhet bidra till att utveckla fredliga och hållbara lösningar.

– Kvinnorna kommer kräva en plats vid bordet när coronakrisen är över, säger Hibaaq Osman och menar att mycket samtidigt redan hänt i Mellanöstern.

– Även om många revolutioner inte lyckades i Mellanöstern så har andra framgångar skett. Kvinnor fick inte den plats som de borde ha fått, men de blev heller inte helt tillbakaknuffade in i hemmen igen, eftersom kvinnorna, tillsammans, insåg att de var en kraft att räkna med, konstaterar Hibaaq Osman.

De senaste 20 åren har det blivit fler kvinnor i världens parlament. 1997 var cirka 30 procent av riksdagsledamöter kvinnor i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Holland.

Hibaaq Osman grundade Karama för 20 år sedan som nu finns i 13 länder. Foto: Karama

2018 var andelen parlamentsledamöter  61 procent kvinnor i Rwanda och 48 procent i Mexiko. I Mellanöstern är endast cirka 18 procent av parlamentsledamöterna kvinnor. I en undersökning från Egypten, 2018, svarade 79 procent att män är bättre ledare än kvinnor. Ofta placeras kvinnor som ansvariga för typiska ”mjuka kvinnofrågor”, som hälsa, barn eller gamla.

– Förhoppningsvis blir vi ännu fler. När det gäller vår region, så har saker verkligen förändrats. Folk är medvetna om att det här är mitt land, det är inte någon annans land och kvinnorna säger: ”Vi tänker inte bli inbjuda till vår egen fest, vi kommer att vara där, för det är också vår fest”, säger Hibaaq Osman och berättar att kvinnor i Karamas nätverk just nu arbetar med att fundera och samtala kring hur de efter krisen kan ta plats med sina erfarenheter.

Hur lång tid det kommer ta innan samhällen kan börja planera för framtiden återstår att se. I Egypten har ansvariga myndigheter signalerat att livet kan börja återgå till det normala i juni, men att hårdare åtgärder också kan tas till för att bekämpa smittan, om så krävs.

Egypten, precis som många andra länder, har också infört nödlagar och tillägg till utegångsförbudet som ger president al Sisi och polisen ökad makt med större befogenheter. Lagar ger bland annat regeringen rätt att ställa in skolundervisning och sätta dem som reser in från andra länder i karantän. Landet förbjuder också större sammankomster som demonstrationer eller festligheter. Regeringen menar att det behövs för att kontrollera spridningen av corona, men människorättsorganisationer Human Rights Watch har kritiserat tilläggen, och säger till Al Jazeera att det kan användas för utökad makt.

Ylva Bergman

Lyssna på Hibaaq Osman i Global Podd nr 9.

Previous Agenda 2030: Glöm inte din inre hållbarhet
Next COVID-19: Espionaje y nuevas alianzas