DEBATT. De statskontrollerade medierna i Kuba hindrar allmänheten från att förstå vad som sker i landet. Genom vårt pris till La Hora de Cuba lyfter vi fram betydelsen av yttrandefrihet för att kubanerna ska hitta en väg ut ur den djupa kris de lever i. Det skriver Pia Alvira och Erik Jennische från Civil Rights Defenders.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas egna.
Krisen i Kuba syns i nyheterna varje dag. Den är resultatet av ett politiskt system som i nästan sjuttio år byggt på kränkningar av kubanernas medborgerliga och politiska rättigheter och som inneburit att deras grundläggande levnadsvillkor helt pulveriserats. USA:s oljeembargo de senaste månaderna har förvärrat situationen, men är bara en av många orsaker till dagens sammanbrott. Sverige och EU har nu möjlighet att visa vägen ut ur denna kris genom att stödja kubanernas tillgång till oberoende nyhetsrapportering.
De statskontrollerade medierna i Kuba hindrar allmänheten från att fullt ut förstå vad som sker i landet, och lämnar medborgarna med vad de själva kan se. Oberoende kubanska nyhetskanaler, som La Hora de Cuba – som tillsammans med sina georgiska kolleger på Netgazeti den 18 maj fick årets Civil Rights Defenders of the Year Award – fyller detta tomrum. De rapporterar inifrån Kuba och knyter samman människors erfarenheter över hela ön.
Trots strömavbrott, internetnedsläckningar, fattigdom och en ständig risk för gripanden når de miljontals människor via plattformar som Whatsapp, Telegram och Facebook. Bara under den senaste månaden har de haft över 3,3 miljoner visningar i Kuba. Det möjliggör för människor att förstå att deras vardagsproblem delas av många andra, vilket minskar rädslan, skapar gemenskap och hjälper dem att orientera sig i en osäker situation.
Årets Civil Rights Defenders of the Year Award är också en uppmaning till EU och den svenska regeringen att bjuda in oberoende nyhetsmedier som La Hora de Cuba att bevaka deras arbete. Genom att låta dem intervjua EU-delegationens chef och medlemsstaternas ambassadörer kan EU och Sverige göra sitt stöd för pressfrihet till stöd för kubanernas tillgång till information.
Oberoende journalister behöver inte bara kontakt med människor att intervjua, utan också tillgång till EU:s presskonferenser, internationella organisationer och offentliga informationskällor. De behöver samma tillgång till information om EU:s och Sveriges projekt, budgetar och politik gentemot Kuba som europeiska journalister har.
Att ge dem ökad tillgång till europeiska diplomater stärker deras legitimitet och synlighet, vilket kan minska risken för förtryck, och hjälpa medborgarna att bättre förstå omvärldens engagemang i deras land.
Men det är inte bara kubaner som behöver oberoende journalistik. Varken diplomater, organisationer som Civil Rights Defenders eller politiker i Europa kan följa utvecklingen i landet utan information från oberoende journalister på plats. När deras ljus släcks, släcks också vårt.
Genom att ge vårt pris till La Hora de Cuba hyllar vi inte bara deras journalistiska kvalitet. Vi lyfter också fram deras centrala roll i arbetet för yttrandefrihet på Kuba, och betydelsen av yttrandefrihet för att kubanerna ska hitta en väg ut ur den djupa och långvariga kris som de lever i. Den oberoende journalistiken skapar ett av få utrymmen på Kuba där verkligheten beskrivs och diskuteras. I en situation där regeringens verklighetsbeskrivning dominerar alla officiella medier, ger korrekt information inte bara makt; den ger också ett visst skydd när övergrepp blir synliga och rapporteras.
Enligt den kubanska organisationen Justicia 11J har det skett mer än 300 protester i landet hittills under 2026, varav minst 24 bara den 13 maj. Protesterna utlöses ofta av strömavbrott eller brist på mat, men bär alltid på ett krav på frihet. Regeringens svar på protesterna är förtryck. Minst 777 personer sitter fängslade av politiska skäl, inklusive minderåriga. De senaste protesterna tyder också på nya gripanden som ännu inte verifierats. I vissa fall erbjuds aktivister frihet i utbyte mot att de lämnar landet, vilket gör friheten till påtvingad exil. Utan rapportering av denna information från människorättsförsvarare och oberoende journalister skulle förtrycket vara mycket värre.
När La Hora de Cuba tog emot priset den 18 maj satt organisationens chef Henry Constantin hemma i Kuba och följde ceremonin på sociala medier. Han fick inte tillåtelse att lämna ön för att komma till Sverige. Samtidigt placerade säkerhetspolisen ut agenter utanför hans hem för att visa att de hade koll, men de gjorde inget mer. Internationell uppmärksamhet gör att den kubanska regeringens kostnad för förtrycket ökar.
Genom att stödja oberoende journalistik i Kuba – med legitimitet, information och ekonomiskt stöd – kan EU och Sverige ge kubanska medborgare den röst de behöver för att hitta en väg ut ur denna mycket mörka situation.
Pia Alvira
Chef för Latinamerikaavdelningen, Civil Rights Defenders
Erik Jennische
Senior Global Advocacy Advisor, Civil Rights Defenders
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
