Den tidigare finansministern Romuald Wadagni – arkitekten bakom Benins ekonomiska framgångssaga – har valts till president. Valet innebär en fortsättning för den avgående presidentens politk där alla barn fått gratis skolmat.
Redan innan alla röster räknats i Benins presidentval som ägde rum den 12 april 2026 har den stora favoriten finansministern Romuald Wadagni vunnit sedan den enda motkandidaten före detta ministern Paul Hounkpé, ledare för partiet Force cauris pour un Bénin émergent (FCBE) erkänt sig besegrad. I ett meddelande medgav Hounkpé att ”efter en viktig valdag för vår nations framtid, visar tendenserna på en stor ledning för Wadagni och den sittande vicepresidenten Mariam Chabi Talata”. Hounkpé skickade också sina ”Republikanska lyckönskningar”.
Valkommissionen i Benin förkunnade att valet genomförts ”lugnt och städat” efter att åtta miljoner röstberättigade kallats till valurnorna. Få tvivlade på vem som skulle vinna och det största intresset gällde hur stort valdeltagandet skulle bli. Sedan Patrice Talon valdes 2016 med 65,5 procent valdeltagande har det sjunkit varje gång. Vid valet till Nationalförsamlingen 2019 var valdeltagande bara 27,1 procent. I Cotonou, den ekonomiska huvudstaden liksom Porto Novo, administrativa huvudstaden, varierade valdeltagandet mellan 20 och 40 procent i vissa vallokaler men var högre i många landsortsvalkretsar. Ett stort valdeltagande har varit viktigt för legitimiteten hos den nya presidenten.
För första gången sedan Nicephore Soglo valdes till president 1991 sedan flerpartival införts, har Beninierna samma år valt både president, ledamöter i Nationalförsamlingen och borgmästare.
Den sedan tio år sittande presidenten Patrice Talon meddelade under 2025 att han skulle avgå efter två mandatperioder enligt Benins konstitution. Hans handplockade kronprins, finansministern Romuald Wadagni (som inte tillhör något parti), stöddes av två partikoalitioner som hade majoritet i den nya Nationalförsamlingen som valdes i januari 2026. Hans motkandidat Paul Hounkpé, en svag kandidat som inte syns mycket under valkampanjen, hade till och med behov av stöd från motståndarlägret för att få kandidera. En del av väljarna hade ingen kandidat att rösta på, eftersom partiet Demokraterna med förra presidenten Thomas Boni Yayi (2006–2016) splittrats.
Efter den folkomröstning som genomfördes under 2025 har presidentens mandatperiod för presidenten förlängts till sju år med rätt till ett omval. Nästa presidentval äger alltså rum först 2033.
Gratis skolmat för alla
Den nya presidenten Roumauld Wadagni, 49 år, har varit finansminister i tio år. Han är en teknokrat som känner sig mera hemma bland internationella finansmarknadsfolk. Wadagni är arkitekten bakom Benins ekonomiska success-story. Största framgången under sin tid säger han är att gratis skolmat införts för alla och att Benin lyckats få fördelaktiga obligationslån på den privata finansmarknaden för att finansiera sina offentliga utgifter.
Wadagni har aldrig valts till en offentlig position och hade aldrig tänkt på att bli president:
– Det var nuvarande statschefen Talon och ordförande för hans stödpartier i Nationalförsamlingen som tillsammans beslöt att utse mig till presidentkandidat, vilket jag accepterade med ödmjukhet och stolthet, säger han i en intervju.
Wadagni är utbildad ekonom och statistiker vid universitetet i Grenoble, Frankrike. Innan han blev upphittad av Patric Talon under en konferens 2015 arbetade hans under 10 år på den internationella revisionsbyrån Deloitte i Frankrike. Men som ung praktiserade Wadagni också flera praktiska yrken, som mekaniker, murare och jordbrukare.
Min bedömning är att Wadagni ärver ett land som förvandlats under tio år, en fördubblad BNP med en årlig tillväxt på sex procent. Ekonomin har moderniserats, turismen har utvecklats och många nya infrastruktursatsningar gjorts. Wadagni kommer säkert att fortsätta på Talon inslagna väg, men sägs också vilja satsa mera på fattigdomsbekämpning, nu 30 procent av befolkningen. Många beninier klagar på att inte få del av den snabba tillväxten. En fortsatt ekonomisk utveckling kommer att kräva stabilitet och säkerhet i en tid då norra Benin allt oftare attackeras av våldsamma jihadister som gömmer sig i gränsskogarna mellan Benin och Burkina Faso. Wadagni måste kunna räkna med stöd från en lojal armé, vilket var avgörande för att stoppa kuppförsöket mot Patrice Talon den 7 december 2025. Frågan om yttrandefrihet och rättssäkerhet är också viktigt för den nya presidenten efter 10 år då flera personer inom den politiska oppositionen har dömts för olika korruptionsbrott.
Hans Eriksson
Utvecklingsekonom. Statsvetare, bla arbetat i Benin för Danida, EU, Afrikanska Utvecklingsbanken. Valobservatör i Benin 1998.
Det här är Benin
Benin, officiellt Republiken Benin, är ett långsmalt land i Västafrika med kust mot Guineabukten i Atlanten, inklämt mellan Nigeria i öst och Togo i väst samt med Niger och Burkina Faso i norr. Landet har cirka 13–14 miljoner invånare och huvudstaden är Porto-Novo, medan den ekonomiska och politiska makten i praktiken är koncentrerad till kuststaden Cotonou. Befolkningen består av ett trettiotal etniska grupper, där fon- och yorubafolken dominerar i söder, medan bariba och andra grupper är vanliga i norr. Franska är officiellt språk, men ett stort antal lokala språk används i vardagen.
Benin har lyckats ekonomiskt framför allt därför att landet har kombinerat snabb tillväxt med relativt stram ekonomisk politik och en tydlig reformlinje. Världsbanken bedömer att BNP-tillväxten nådde 7,5 procent 2024, den högsta nivån sedan 1990, och att tillväxten fortsätter vara hög även därefter. IMF beskriver de senaste årens utveckling som resultatet av starkare institutioner, ekonomiska reformer och sund makroekonomisk styrning.
Benins mest kända medborgare är den Grammy-belönade världsstjärnan Angélique Kidjo. Den 24 april släpps hennes nya skiva.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
