Frankrike återlämnar statyer till Benin


De återlämnade statyerna på reklampelare i Benin. Foto: Hans Eriksson.

Nyligen återlämnade Frankrike 26 statyer till Benin vilka tagits som krigsbyte år 1893. Beslutet är en del av Macrons nya Afrikastrategi och första gången något liknande skedde. Nu ökar trycket på andra länder i Europa att också återlämna delar av kulturarvet som förts bort under kolonialtiden.

Den tionde november var en stor dag för Benin, president Talon var hos Macron i Paris och hämtade hem 26 statyer (Tresor Royaux du Benin) från kungariket Danxomé som den franska översten Dodds tagit som krigsbyte 1893 när de besegrat kungen Behanzin. Dodds blev upphöjd till general när han uppvisade krigsbytet på Trocadero i Paris, medan kung Behanzin skickades i fångenskap till Karibien. Åtskilliga andra statyer finns kvar i franska museer, men det är första gången ett land lyckas få tillbaka något. 

En ceremoni ordnades den 11:e november i presidentpalatsen i Benin för att officiellt ta emot de 26 statyerna. Överallt på stan finns affischer om Restitution des Tresor Royaux du Benin och hur stolta alla skall vara. De 26 statyerna skall först visas upp i det nyrenoverade museet i det gamla portugisiska fortet i Ouidah (den största exporthamnen i Västafrika för slavhandeln) innan de flyttas till en nybyggd del av muséet i Abomey, där redan flera kungapalats sedan 1600-talet restaurerats. 

Återbördandet av statyerna var en process som inleddes för många år sedan, men som fick fart då en sonson till kungen Behanzin var minister och fick stöd av den franska organisationen Conseil Representatif des Associations Noires de France (CRAN) vars ordförande då var en beninier Patrick Lozes. Organisationen fick hjälp att samla in all dokumentation och när Benins nuvarande president Patrice Talon kom till makten 2016 bad han sin utrikesminister ta kontakt med sin franska kollega under president Hollande. Men efter många juridiska och politiska hinder blev det stopp.  Det var inte möjligt för Frankrike att lämna tillbaka föremål vilka ansågs utgöra en del av den franska historien.

En av de återlämnade statyerna föreställer Kung Ghézo. Foto: Wikipedia cc.

Situationen förändrades med Emmanuel Macron som president: Macron är ung och har en annan relation till den koloniala historien. Han har som många franska politiker gått på elitskolan Ecole National de l’Administration (ENA). Under sitt praktikarbete i Nigeria, besökte han flera gånger Benin och dess muséer. Macron beslöt att agera och under ett känt tal i Ouagadougou 2017 sa han det är ovärdigt att det afrikanska världsarvet finns på muséer på andra platser än i Afrika. Han lovade att göra vad som var möjligt för att dagens afrikaner skulle få tillgång till det rika historiska och kulturella arvet. Denna deklaration uppskattades givetvis inte av den franska och europeiska kulturella eliten. 

Macron gav i uppdrag till två forskare att skriva en rapport om alla kulturella afrikanska föremål i Frankrike. Rapporten, som lämnades över 2018, innehöll en genomgång av omständigheterna kring varje betydelsefullt föremål och föreslog att ett antal av dessa skulle återlämnas. Men de behövdes också beslut både i franska Nationalförsamlingen och i senaten för att en del av det som betraktades som tillhörande det franska kulturarvet, skulle kunna lämna landet. Det gällde förutom de 26 föremål från Benin också en sabel från El Hadj Omar i Senegal. 

I den franska lagtexten, som röstades igenom krävdes att Benin inom tolv månader visar att man har den nödvändiga infrastruktur (museum av internationell standard) och den juridiska kontexten (bland annat att landet undertecknat samtliga relevanta UNESCO-konventioner) för att ta hand om föremålen.

President Talon, som från början arbetat för att öka turismen till landet, hade redan startat en restaurering av muséet i det portugisiska fortet i Ouidah. De 26 statyerna skall visas upp där under två-tre år innan de förs tillbaka till det gamla kungadömet Danxomé i det nya museet i Abomey. Utöver turism skall statyerna tjäna som pedagogiskt verktyg för att ungdomar idag skall ta till sig och först mer av Benins rika kulturarv.

Frågan är nu: Kommer återbördandet av dessa statyer att vara en symbol och kunna bidra till en början av nya former av relationer mellan Frankrike och landets tidigare afrikanska kolonier?

Hans Eriksson

Kommer fler konstverk att återlämnas?

Det är inte bara från Frankrike som föremål som plundrats av kolonialmakterna förs tillbaka. Nyligen lämnades två föremål från det som kallas Benin Bronser tillbaka från Cambridge University och University of Aberdeen.Tyskland och Nigeria har också undertecknat ett avtal om att föra tillbaka en del Benin-bronser. Horniman Museum i London funderar på att göra samma sak, liksom även Sverige där världskulturmuseet föreslår att Sverige ska återlämna 39 föremål.

Men många är motståndare till att konstverk ska lämnas tillbaka då man menar att risken är stort att de skadas eller stjäls, eller att museerna i länderna inte har rätt förhållanden för att ta emot och bevara konsten.

Läs också

GRATIS NYHETSBREV – ANMÄL DIG HÄR!

* indicates required

Global Bar Magazine följer utvecklingen i världen. Du får våra senaste rapporteringar direkt i din inkorg.

Dina uppgifter används endast för att ge dig nyheter från Global Bar Magazine och Global Bar. Du kan avbryta din prenumeration genom att klicka på unsubscribe-länken i sidfoten på nyhetsbrevet.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.