Den 26 november 2025 meddelade militära befälhavare att de tagit ”total kontroll” över Guinea-Bissau efter att skottlossning hörts nära presidentpalatset. Samma dag greps och avsattes landets president. Kuppen skedde bara tre dagar efter att val hållits.
Män i militäruniform tog den 26 november 2025 kontroll över huvudgatan fram till presidentpalatset och annonserade genom en kommuniké uppläst i försvarshögkvarteret att de avbryter det pågående valet. Presidenten Umaro Sissoco Embalo har arresterats när alla väntade på resultaten av både presidentval och val till Nationalförsamlingen som hölls den 23 november. I kommunikén sades att en “hög militärgrupp bildats för att återställa ordningen och leda landet tills vidare”
Den sittande presidenten Umaro Sissoco Embalo och oppositionskandidaten Fernando Dias da Costa hade båda förklarat sig som segrare i tisdags 25 november, medan provisoriska resultat väntades två dagar senare. Resultaten skulle sedan bekräftas av Högsta domstolen.
Embalo var favorit i presidentvalet som genomfördes lugnt men utan det främsta oppositionspartiet och tidigare befrielserörelsen Parti africain pour l’indépendance de la Guinée-Bissau et du Cap-Vert (PAIGC) och dess kandidat Domingos Simoes Pereira, vilken var förbjuden att ställa upp. I stället stödde PAIGC oppositionskandidaten daCosta.
Kontaktad av tidningen Jeune Afrique förklarade Pereira att han satt i möte med AUs valobservatörer, ledda av Nigerias förre president Goodluck Jonathan, när skott hördes. Pereira hade hört att militären hade trängt in i Valkommissionens lokaler och krävt att dess ordförande skulle läsa upp resultat som visade att Embalo vunnit valet, när enligt Pereira oppositionskandidaten Fernando Dias daCosta segrade redan i första omgången.
Enligt oppositionskällor har båda partiledarna Pereira och Dias daCosta arresterats och befinner sig på en flygbas.
Guineas-Bissau är känt för sin instabila politiska situation och har upplevt 4 statskupper och flera kuppförsök sedan befrielsekrig lett till självständighet från Portugal 1973. Ofta har proklamerandet av valresultat lett till protester. Det förra presidentvalen 2019 ledde till flera månaders kris sedan både Embalo och Pereira förklarat sig som segrare. Guineas-Bissau var också en gång i tiden ett stort mottagarland av svenskt bistånd.
Vad som händer nu är högst oklart. Fördömanden kommer säkert från FN, EU och AU. Tidigare har den regionala samarbetsorganisation ECOWAS ingripit med trupper för att återställa ordningen i den lilla och demokratiskt svaga staten Guinea Bissau.
Hans Eriksson
Ekonom och statsvetare Västafrikakännare
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
