DEBATT. Sudan, Palestina och Myanmar. Det är de länder i världen där de humanitära kriserna är värst. Nu måste Sverige koncentrera sitt bistånd till de mest drabbade länderna, skriver Therése Engström, generalsekreterare för RESCUE i Sverige.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Varje år gör International Rescue Committee (RESCUE) en prognos kallad Emergency Watchlist över de humanitära kriser i världen som riskerar att försämras mest kommande år. Inför 2025 ligger Sudan högst upp på listan för andra året i rad. Landet har flest internflyktingar (11,4 miljoner) i världen och är på väg mot den värsta hungersnöden på decennier. Sudans kris accelererar i takt med det brutala inbördeskriget, underblåst av internationella krafter. I stället för att arbeta för en diplomatisk lösning fortsätter parterna striderna, vilket bäddar för en förödande humanitär kollaps nästa år.
Palestina är fortfarande nummer två på listan efter mer än ett års intensifierad konflikt som har ödelagt Gaza och avsevärt försämrat förhållandena på Västbanken. Det finns ingen säker plats för civila i Gaza: över 44 000 människor har dödats sedan oktober 2023, och det råder hungerkris i stora delar av Gaza. Utan en varaktig vapenvila kommer antalet dödsoffer att öka dramatiskt under 2025.
I Myanmar, trea på listan, har konflikten förvärrats i år, vilket tvingat ytterligare nästan 900 000 människor att fly från sina hem – en ökning med 37 procent från 2023. Kolera och andra sjukdomar hotar att kollapsa Myanmars hälso- och sjukvårdssystem, samtidigt som klimatrelaterade katastrofer pressar landet till bristningsgränsen.
Emergency Watchlist är en unik analys som bygger på data från FN och över 60 indikatorer, som risken för konflikter, naturkatastrofer, klimatpåverkan, landets ekonomi, politisk stabilitet och förmåga att klara av olika kriser.
Rapporten visar tydligt hur ojämnt det humanitära lidandet är fördelat: De 20 mest sårbara länderna är hem för endast 11 procent av jordens befolkning, men dessa utgör 82 procent av de 305 miljoner människor i världen som behöver humanitärt stöd. Idag lider rekordmånga människor, 256 miljoner, av hunger på kritisk nivå. Samtidigt har 123 miljoner människor i världen tvingats på flykt. Av dem flyr nära åtta av tio på grund av kriser i något av länderna i vår rapport.
Årets Emergency Watchlist identifierar fyra djupt rotade obalanser i världen som gör att konflikterna sprider sig, varar längre och orsakar fler civila dödsoffer. Mer konflikt och mindre diplomati är det mest uppenbara och farligaste symptomet på en värld i obalans. För det andra blir attacker mot civila och civil infrastruktur alltmer centrala i krigsstrategier, vilket underminerar krigets lagar, samtidigt som konsekvenserna för förövarna blir färre. Mer koldioxidutsläpp och mindre stöd till människor som drabbas av klimatkrisen utgör den tredje obalansen och det högsta priset betalas av dem som minst bidragit till problemet.
Slutligen, mer ackumulering av rikedom, mindre fattigdomsbekämpning: Den globala extrema fattigdomen har minskat kraftigt – från 1,8 miljarder på 2000-talet till 714 miljoner under 2020-talet, men utvecklingen har gått förbi de 20 länderna vi listar i vår rapport. Dessa bräckliga stater upplever en helt annan verklighet, där den extrema fattigdomen har ökat med nästan 85 procent under samma period.
Utifrån den utveckling vi som humanitär organisation ser dagligen i vårt arbete uppmanar vi Sveriges regering att stå upp för sitt engagemang för fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Våra rekommendationer:
Prioritera de mest sårbara och konfliktdrabbade länderna
Sverige måste ta hänsyn till hur världen ser ut och rikta hälften av biståndet till länder där väpnade konflikter, klimatförändringar och brott mot internationell humanitär rätt leder till kriser, matosäkerhet och extrem fattigdom.
Arbeta för och med kvinnor och flickor
Biståndsinsatser kräver ett jämställdhetsfokus. Mer makt och resurser måste fördelas till lokala kvinnoledda- och kvinnorättsorganisationer, inte minst för att de är experter på kvinnors utsatthet och vissa insatser kräver kvinnlig personal. På längre sikt når vi inte positiv utveckling utan att förändra maktstrukturer som missgynnar flickor och kvinnor.
Minska mänskligt lidande genom att främja och skydda humanitär rätt och tillträde
Sveriges bör använda humanitär diplomati till att utkräva ansvar för brott mot internationell humanitär rätt, inklusive för begränsningar av humanitärt tillträde. Sverige bör också verka för att FN utökar antalet medlemmar i säkerhetsrådet så att det blir mer rättvist och representativt. Ge röst och makt till de länder som är värst drabbade av konflikter och klimatförändringar. Sverige bör också verka för att användningen av vetorätten i fall av massövergrepp upphävs.
Investera i klimatanpassning
Sverige och andra givare bör investera i klimatanpassning och i att bygga motståndskraft anpassat till behoven hos samhällen i länder som är drabbade av både klimatförändringar och konflikt. Klimatfinansiering är till överväldigande del utformad för att stödja stabila regeringar – konfliktdrabbade regioner får endast en bråkdel av anpassningsfinansieringen per capita.
Öka skyddet och hjälpen för flyktingar
Asylrätten måste upprätthållas inom och utanför Sveriges gränser. Som en del av genomförandet av EU:s nya migrations- och asylpakt bör Sverige stärka sitt vidarebosättningsprogram och medverka till att utöka säkra vägar för människor på flykt, i linje med globala behov och enligt UNHCR:s riktlinjer. I alla delar av paktens genomförande bör regering och myndigheter aktivt möjliggöra deltagande från civilsamhället.
Sammanfattningsvis måste Sverige bidra till den kursändring som krävs för att inte hela regioner och länder ska hamna än mer på efterkälken. Utan brådskande åtgärder kommer ännu fler människor att drivas mot katastrof, med kännbara konsekvenser långt bortom gränserna för länder som Sudan, Gaza, Myanmar och övriga på årets Emergency Watchlist.
Här kan du läsa rapporten i dess helhet
Therése Engström
Generalsekreterare för International Rescue Committee (RESCUE) i Sverige.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
