Senegals nyvalde president Bassirou Diomaye Faye överraskade genom att utse sin mentor Ousmane Sonko till premiärminister. Frågan är nu – vem kommer egentligen att styra landet?
Efter tre år av demonstrationer och politisk kris valdes överraskande Bassirou Diomaye Faye – som själv släpps ut fängelse bara några veckor tidigare – till president i Senegal.
Vid en högtidlig ceremoni den 2 april installerades Bassirou Diomaye Faye på posten i samband med slutet av avgående presidenten Macky Salls mandatperiod. Bara några timmar senare utnämnde han – till viss förvåning – sin trogne följeslagare och mentor Ousmane Sonko till premiärminister.
– Inför Gud och den senegalesiska nationen svär jag att troget uppfylla presidentens plikter och noggrant följa konstitutionen och landets lagar, sa Bassirou Diomaye Faye med höger uppsträckt arm inför de sju domarna i konstitutionsrådet och hundratals officiellt inbjudna senegaleser under installationen den 2 april 2024.
Närvarade gjorde bland annat Nigerias premiärminister Bola Ahmed Tinubu, för närvarande ordförande i ECOWAS, representanter från grannländerna Mauretanien (Mohamed Ould Ghazouani), Gambias (Adama Barrow), Guinea-Conakry (Mamadi Doumbouya) och från Guinea-Bissau (Umaro Sissoco Embalo), den senare också representant för Afrikanska Unionen (AU).
Lovar bryta med systemet
Diomaye Faye, den femte och hittills yngste (44 år) presidenten i Senegals historia, kallar sig vänster-Panafrikanist och har blivit vald på löfte om att bryta det traditionella, politiska systemet. Hans mandatperiod uppgår till fem år och han efterträder den avgående presidenten Macky Sall, som lett landet i tolv år och upprätthållit nära relationer med västvärlden och den före detta kolonialmakten Frankrike.
Det är det tredje demokratiska maktskiftet som ägt rum i Senegal sedan landet blivit självständigt och Bassirou Diomaye Faye övertygande valseger markerar slutet på en treårig period av politiskt våld, som bland annat inneburit att hans parti Patriotes africains du Sénégal pour le travail, l’éthique et la fraternité (PASTEF) förbjudits och hans kollega och mentor Ousmane Sonko fängslats för uppmaning till allmänt uppror samt diskvalificerats från att ställa upp i valet.
Diomaye Faye representerar en generation av yngre politiker och ser som tidigare skatteinspektör det som ett huvudmål att bekämpa korruptionen. Politiskt är han dock något av en politisk novis. Diomaye Faye är praktiserande muslim, polygam och gift med två fruar och har fyra barn. Vissa anklagar honom för att vara salafist. Diomay Faye understryker att han är noga med att inte blanda ihop religion och politik.
Diomaye Faye är en beundrare av den amerikanske presidenten Barack Obama, men också av den sydafrikanske presidenten och anti-apartheidhjälten Nelson Mandela. Som vänster-panafrikanist önskar han – åtminstone delvis – ”justera” Senegals internationella partnerskap. Senegal skall vara en allierad till varje partner som lovar ett respekterat och ömsesidigt givande samarbete, har den nyvalde presidenten sagt. Han önskar också arbeta för att Mali, Burkina Faso och Niger – som brutit med den regionala samarbetsorganisationen ECOWAS och vänt sig till Ryssland för stöd i kampen mot jihadistattacker – återvänder till ECOWAS.
Vem styr egentligen?
Diomaye Faye första beslut att utse den som många ser som den verkliga makthavaren, Ousmane Sonko, till premiärminister, har väckt både glädje och förvåning. Många politiska kommentatorer hade trott att Sonko skulle få en roll som grå eminens och verka i bakgrunden, utan att bli direkt ansvarig för eventuella impopulära beslut. Diomaye Faye önskar att regeringsmedlemmar väljs på deras kompetens, integritet och patriotism, snarare än på gamla politiska kontakter och inte minst anknytning till den speciella senegalesiska muslimska sekten mouriderna, utan vilken ingen regering hittills bildats. Som sina tre högsta prioriteringar anger han att sänka de höga levnadskostnaderna, bekämpa kamp mot korruptionen och skapa en nationell försoning.
Den nya presidenten kommer inte att ha en majoritet i den lagstiftande Nationalförsamlingen, utan behöver bilda tillfälliga allianser för att få igenom sin politik. Längre fram kommer han dock att kunna upplösa Nationalförsamlingen och utlysa nyval.
Eftersom Diomaye Faye kommit till makten på senegalesernas önskan om förändring, väntar stora utmaningar. Den största förväntningen på honom finns när det gäller att skapa sysselsättning i ett land där 75 procent av befolkningen är under 35 år och arbetslösheten officiellt är på 20 procent, vilket frestar många unga fattiga att riskera båtemigration till Europa. Han har också lovat att återskapa landets ”suveränitet” i förhållande till utlandet, omförhandla olja-, gas- och fiskekontrakt, lämna den gemensamma valutan CFA och investera i jordbruket.
Massiva investeringar krävs
Ekonomen Mame Mor Sene vid universitetet i Dakar menar att det kommer att ta tid att – och inte vara lätt – att lösa arbetslöshetsproblemet. Det krävs massiva investeringar i industrisektorn och detta i en ekonomi som traditionellt bygger på jordbruk och tjänster. Ekonomen Mame Mor Sene ger den nya presidenten rådet att stödja privatsektorn genom investeringar i mänskligt kapital och ett gynnsammare företagsklimat. Senegal har som många andra länder i Afrika drabbats av starkt ökade levnadsomkostnader som en konsekvens av covid-pandemin, kriget i Ukraina och de ökade priserna på basvaror och hyror.
Oavsett hur det går väntar en ny och spännande period i Senegals politiska och ekonomiska historia. Om den mer nationalistiska politiken lyckas skapa förtroende hos både befolkningsmajoriteten och utländska och inhemska investerare kan Senegal mycket väl bli ett nytt föredöme för demokratisk utveckling i Afrika.
Hans Eriksson
Utvecklingsekonom och statsvetare, Västafrikakännare
Läs också
