Rekordmånga serbiska medborgare världen över har anmält sig för att rösta i valet den 25 oktober. Men i Göteborg, Vancouver, Genève och flera andra städer saknas vallokaler. Studentrörelsen anklagar nu myndigheterna för att försöka minska diasporans deltagande.
Enligt statistiken i Serbien finns det runt fyra miljoner människor som är serbiska medborgare, eller barn till serbiska medborgare, och som bor utanför Serbien. Vid parlamentsvalet 2022 stod 39 777 personer i röstlängderna vid utlandsstationerna och 30 141 av dem röstade.
Inför årets val är intresset betydligt större. Serbiens valkommission (RIK) uppgav den 5 oktober att omkring 106 000 godkända väljare finns i EU, Nordamerika och i länder som Australien, Ryssland och Brasilien. Men trots ökningen så öppnas bara 93 vallokaler utanför Serbien, jämfört med 81 vid förra parlamentsvalet. Många serbiska medborgare, inklusive de som är aktiva för oppositionella partier och studentrörelsens medborgarnätverk Studentlistan, är missnöjda med situationen och anklagar det styrande SNS för bland annat valfusk och odemokratiska beteenden.
Enligt serbiska vallagen föreslår utrikesdepartementet var vallokaler ska ligga, medan RIK fattar det sista formella beslutet. Departementet spelar därmed en rådgivande, men samtidigt en central roll i hur lätt eller svårt det blir för serbiska medborgare utomlands att rösta. RIK är samtidigt politiskt sammansatt eftersom ledamöterna utses genom parlamentet.
Göteborgare hänvisas till Malmö
I Göteborg har fler än 100 serbiska medborgare registrerat sig för att rösta och därmed krävt att få en vallokal i staden. Det slutliga beslutet från RIK blev dock att serbiska medborgare i Sverige endast kan rösta i Stockholm och Malmö. Många serber i Göteborg har svårt att förstå hur de serbiska myndigheterna egentligen har tänkt. De har fått otydliga svar från ambassaden eller känner sig ignorerade.
Det serbiska valsystemet styrs av lagar och riktlinjer. Att fler än 100 personer registrerar sig på en ort skickar en viktig signal till myndigheterna att ordna en vallokal, men ger samtidigt inte automatiskt rätt till en vallokal. Lagen säger också att vallokaler ska placeras så att väljare kan rösta “utan svårigheter”.
Bara två vallokaler i Frankrike
Liknande problem finns i andra delar av Europa. Serbiska medborgare i Frankrike får endast två vallokaler, i Paris och Strasbourg. Toulouse, Lyon och Nice lyfts fram som städer där registrerade väljare tvingas resa flera hundra kilometer för att rösta.
Många serber i Frankrike upplever nu att deras rösträtt inte respekteras i praktiken, vilket också stärker belagda åsikter om att offentliga institutioner är korrumperade.
Problemet blir ännu större i Nordamerika dels eftersom den serbiska valkommissionen enbart ordnar två vallokaler i Kanada, i Toronto och Ottawa. Vancouver, på landets västkust, får ingen, trots att nästan 1 300 personer har ansökt om att rösta där. För många kanadensiska serber ligger de närmaste vallokalerna omkring 3 500 kilometer bort och innebär resekostnader motsvarande flera tusen kronor.
I USA öppnas vallokaler i bland annat New York och Chicago där en del av kritiken och anklagelserna gäller faktiskt själva tiden för röstningen. Enligt RIK:s beslut öppnar vallokalen i New York klockan två på natten lokal tid och i Chicago klockan ett. Den serbiska vallagen säger sedan 2022 att röstningen utomlands ska pågå i 13 timmar och avslutas senast klockan 20.00 serbisk tid.
Men lagen kräver inte att alla utländska vallokaler stänger exakt samtidigt som vallokalerna i Serbien. Vid valet 2022 fick väljare i USA och Kanada i stället rösta mellan klockan 07 och 20 lokal tid dagen före valdagen i Serbien. Företrädare för Studentlistan och andra delar av oppositionen beskriver RIK:s beslut som ytterligare ett sätt att avskräcka medborgare från att rösta.
28 vallokaler i Bosnien – “SNS väljarbas”
En av de mest omdiskuterade jämförelserna gäller Bosnien, där många invånare, framför allt i entiteten Republika Srpska (Serbiska Republiken), också är serbiska medborgare. Av 93 utlandsvallokaler ligger alltså nästan en tredjedel i Bosnien. Det kan jämföras med hela Tyskland där RIK har beslutat om bara åtta vallokaler, trots att över 250 000 serbiska medborgare finns där.
Många i Serbien anser att SNS använder Bosnien som en väljarbas, bland annat med tanke på tidigare skandaler där bosniska serber har “bussats” till Serbien för att rösta och direkt stödja SNS. Vid valet 2023 fick SNS-listan exempelvis mycket höga andelar vid vallokalerna i Sarajevo och Mostar samtidigt som oppositionen hade ett starkare stöd i flera städer som i Tyskland.
Det betyder inte att den serbiska diasporan som helhet är oppositionell. SNS fick totalt flest utlandsröster 2023. Men skillnaderna mellan orterna var stora. I till exempel Berlin fick oppositionen 61,6 procent av rösterna, i Stockholm 65,82 procent och i Genève 84,82 procent.
I just Genève öppnas ingen vallokal i. år Den officiella listan innehåller i stället Bern och Zürich. Det har bidragit till misstanken bland oppositionella väljare om att tidigare valresultat påverkat vilka vallokaler som öppnas.
Misstron och missnöjet har en längre historia
Misstron mot årets beslut rörande valet bygger även på att internationella valobservatörer har under flera tidigare val i Serbien pekat på flera problem. Det handlar bland annat om “röstköp”, sammanblandningen mellan stat och parti (SNS), missbruk av offentliga resurser, press på väljare som anställda i offentliga sektorn och ojämlika konkurrensvillkor.
När RIK och utrikesdepartementet samtidigt inte tydligt förklarar varför vissa städer får vallokaler och andra inte växer misstänksamheten.
Valet i Serbien kommer inte att avgöras av utlandsrösterna, men de kommer ändå att ha en starkare betydelse än tidigare. Inte minst eftersom många serber som i EU har vuxit upp med demokratiska värderingar som de vill att Serbien ska präglas av i framtiden.
Vladan Lausevic
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
