Sida kan komma att ta över fördelningen av pengar till hundratals organisationer runt om i världen. Därmed skulle det svenska civilsamhällets roll kraftigt begränsas. Det framgår av ett nytt regeringsbeslut.
– Regeringen vill förstatliga civilsamhället, säger kritiker. Sida har nu en månad på sig att beskriva hur förslaget ska kunna genomföras.
Det svenska stödet till civilsamhället runt om i världen förmedlas idag till stor del av ett antal så kallade strategiska partnerorganisationer (SPO), samt av ett större antal mindre organisationer som i flera fall får medel via organisationen ForumCiv. Stöd går också genom bland annat FN-organ och i en del fall genom andra myndigheter.
I den nya strategi för civilsamhället som regeringen antog i början av 2024 framgick tydligt att regeringen vill frångå det nuvarande systemet. Man vill bland annat att fler organisationer ska kunna få stöd och att verksamheten i högre grad ska konkurrensutsättas. Regeringen skrev bland annat:
Både formella civilsamhällesorganisationer och informella aktörer såsom nätverk, inklusive demokratirörelser och människorättsförsvarare, ska kunna erhålla stöd. Vidare ska verksamheten beakta såväl nya som etablerade civilsamhällesorganisationer.
Nu går Tidöpartierna ett steg längre. I ett regeringsbeslut den 29 februari 2024 vill regeringen att Sida ska utreda om det skulle vara möjligt för myndigheten att helt ta över fördelningen av medel till partnerorganisationer runt om i världen och Sida därmed själv skulle besluta om vilka organisationer – svenska och lokala – som skulle få pengar. Förslaget innebär i praktiken ett förstatligande av en stor del av den roll som det svenska civilsamhället traditionellt haft.
Av regeringsbeslutet framgår att Sida, senast den 8 april ska redovisa:
Ekonomiska konsekvenser av en ansvarsöverföring till myndigheten att fr.o.m. den 1 januari 2025 hantera den vidareförmedling av stöd till civilsamhällesorganisationer som de strategiska partnerorganisationerna (SPO) idag utför inom ramen för Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället 2024
(UD2024/01418). Därtill ska redovisningen innehålla en välgrundad beskrivning av de personal- och verksamhetsmässiga konsekvenserna av en sådan ansvarsöverföring.
Vidare så ska Sida till den 15 maj redovisa:
Förslag på vilket sätt myndigheten på ett kostnadseffektivt sätt kan ta över förmedlingen av stöd till civilsamhällesorganisationer som SPO:erna idag utför inom ramen för Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället 2024.
Och längre ned i beslutet:
Förslaget ska också innehålla en tidplan för implementering av förslaget per den 1 januari 2025.
Det här innebär alltså – om modellen genomförs – att allt svenskt stöd till civilsamhället runt om i världen från den 1 januari 2025 skulle skötas av Sida. Därmed skulle det svenska civilsamhällets roll bli närmast obefintlig.
– Förslaget innebär att vi går från ett folkrörelsebistånd baserat på gemensamma värderingar till ett rent transaktionellt bistånd. Detta skulle underminera den folkliga förankringen för det svenska bistånd som vi har idag, säger Erik Lysén som är chef för Act Svenska kyrkan.
2 000 samarbeten berörs
Totalt handlar det om över 2 000 avtal som hanteras av organisationerna och i viss mån av ambassader runt om i världen. Till stor del rör det sig om långvariga samarbeten som planeras flera år i förväg. Hur mycket personal som skulle krävas för att sköta detta är något av det Sida nu ska ta reda på, men sannolikt handlar det om att myndigheten skulle behöva nyanställa åtminstone ett hundratal personer.
– Det blir också ett mer sårbart bistånd, eftersom många auktoritära regimer idag inte välkomnar att andra länders regeringar aktivt går in och stödjer demokrati- och rättighetsförsvarare i deras länder. Följden kan bli att Sveriges ambition att stödja ett livskraftigt och pluralistiskt civilsamhälle i utvecklingsländer försvagas avsevärt, fortsätter Erik Lysén.
Flera av de organisationer som Global Bar Magazine talat med ifrågasätter också om Sida på ett seriöst sätt skulle kunna ta fram en så omfattande analys på bara en månad. Men påpekar också att regeringen inte verkar ha förstått vad civilsamhället är.
– Det är uppenbart att regeringen inte har en aning om hur folkrörelser samverkar och hur modernt demokratiarbete går till. När vi samarbetar med en trosbaserad organisation handlar det också om hur vi stärker varandra och tillsammans genomför en verksamhet. Ett sådant arbete kan inte en opolitisk Sida-tjänsteman göra. Jag tror inte heller att folkrörelsebiståndet blir billigare och mer effektivt om det förstatligades och hanterades av FN eller av Sida-kontor, säger Magnus Walan, policyrådgivare på Diakonia.
Då regeringens beslut togs den 29 februari då många var på sportlovsledighet har få organisationer än så länge hunnit sätta sig in i förslaget. Men en konsekvens – om förslaget genomförs – skulle blir drastiska personalminskningar hos de flesta organisationer. Åtminstone i teorin skulle flera av dessa personer istället kunna anställas av Sida.
Mer pengar till syd
Av skrivelsen framgår att regeringen inte heller är helt övertygad om att det man föreslår är möjligt. Regeringen ber därför Sida även tar fram en reviderad form av det nuvarande systemet.
Den skriver:
Myndigheten ska vidare lämna förslag på ett alternativt system där förmedling av stöd till civilsamhällesorganisationer inom ramen för den aktuella strategin fortsättningsvis delvis hanteras av SPO, under förutsättning att systemet säkerställer legalitet, transparens, god kontroll och kostnadseffektivitet i verksamhetens alla led. Anslag av projektmedel ska ske genom bedömning av ansökningar i ett konkurrensutsatt ansökningsförfarande som vilar på transparens avseende urvalskriterier och urvalsprocess. Vidare ska förslag lämnas om hur antalet transaktionsled kan minska samt pröva möjligheten att införa ett tak för antalet.
Det sistnämnda förslaget knyter an till det som i biståndssammanhang brukar benämnas som lokaliseringsagendan – att fler beslut ska flyttas ut i samarbetsländerna och att dessa ska få ökat inflytande över biståndets planering och genomförande. Här finns också en stark kritik från organisationer i Globala Syd som länge påpekat att alltför stor del av makten över biståndet finns i länderna i väst.
Erik Lysén på ACT Svenska kyrkan ser inte några nackdelar med ett ökat konkurrensförfarande och att mer medel går direkt till organisationer i öst eller syd:
– Det sistnämnda förslaget är fullt möjligt att genomföra redan idag, och är något som de flesta svenska civilsamhällesorganisationer välkomnar. Vår ambition är att säkerställa att lokala civilsamhällesaktörer får både mer makt och kontroll över programgenomförande och ekonomiska resurser. Samtidigt är en del av civilsamhällets styrka just samarbetet i globala nätverk som i vårt fall ACT-alliansen.
– Den här typen av idébaserade globala partnerskap och samarbeten däremot riskerar att gå förlorade om man väljer att låta Sida/ambassaderna sköta biståndsförmedlingen direkt till lokala civilsamhällesaktörer. Det är också ett unikt avsteg från en modell som det tidigare har rått relativ konsensus om i svensk utrikes- och biståndspolitik, fortsätter Erik Lysén.
Här kan du läsa regeringens beslut.
David Isaksson
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
