Efter avancerade aktieaffärer heter det bolag som ärvde Lundins verksamhet i Sudan numera Orrön. Vid bolagsstämman den 4 maj 2023 vägrade bolaget att avsätta de 1,3 miljarder kronor som åklagaren krävt vid en fällande dom. Rättegången inleds i höst.
Bolaget som ärvde Lundins verksamhet i Sudan sålde förra året alla sina oljetillgångar och bytte namn till Orrön. När aktiestämman för Orrön träffades 4 maj stod det lilla bolaget kvar med en betydande risk för att dömas i svensk domstol för att ha tjänat pengar på krigsbrott. Ett 70-tal aktieägare kom till Södra Teatern. Som flera år tidigare röstade stämman ner förslagen som Egbert Wesselink, rapportförfattaren till Unpaid Debt, lämnat in. Sedan flera år tillbaka har de flesta svenska institutionella ägare sålt sina tillgångar i bolaget. Men Handelsbanken har kvar en mindre aktiepost.
För de flesta är bolagsnamnet Lundin Oil kopplat till övergreppen i Sudan (nuvarande Sydsudan). Men Lundin Oil såldes 2001 och tillgångarna i Sudan flyttades över till ett nytt bolag, Lundin Petroleum. Det bolaget ändrade i sin tur namn till Lundin Energy 2018. 2022 flyttade Lundin Energy över alla sina oljetillgångar i Norge till ett bolag som i sin tur gick ihop med det norska aktiebolaget AkerBP. Det svenska bolaget finns kvar, nu under namnet Orrön Energy. (Orrön är en ö i Stockholms skärgård där familjen Lundin har ett sommarställe).
Aktievärdet på bolaget visar hur mycket värde som försvunnit: från ett aktiepris på 486 kronor i juni 2022 till 11 kronor 4 maj, 2023. Men det betyder inte att aktieägarna har förlorat pengar. Tvärtom. De som hade aktier i Lundin Energy har fått en aktie i Orrön (värde 11 kronor) en aktie i AkerBP (226 kronor), och en kontantsumma på cirka 79 kronor. Summa 316 kronor i dagens aktievärde.
Lundinfamiljens tidigare största bolag Lundin Energy/Petroleum fick även i år ta ställning till sitt ansvar för de brott som begicks i Sudan 1997-2003. Enligt rapporten Unpaid Debt fördrevs minst 160 000 personer från sina hem och fler än 12 000 dog som en följd av striderna om oljetillgångarna. Familjen och aktieägarna tjänade stora summor när de sålde sin verksamhet i Sudan, 2003. Och de tjänade ännu mer på att sälja sina tillgångar i Norge förra året. Samtidigt kopplades de norska oljetillgångarna bort från krigsbrotten i Sudan.
I årsredovisningen skriver Orrön bland annat:
Negative outcome in the Swedish legal case
Risk: The indictment of two former Company representatives by the Swedish Prosecution Authority in relation to past activities in Sudan (1999–2003), and a potential negative outcome at trial, and the preliminary investigation concerning allegations of interference of judicial proceedings, pose reputational and potential financial risks for the Company. These could include payment of financial compensation or penalties, negative investor and lender perception, leading to divestments, lack of funding and critical media coverage of the Company.
Response: The Company continues to actively defend its interests both through the Swedish legal process and in the public domain, and maintains transparent and effective engagement with key stakeholders to ensure an open and informed dialogue. The Company is convinced that there are no grounds for any allegations of wrongdoing by any of its former representatives, and will vigorously defend itself in the Swedish legal process.
Egbert Wesselink hade krävt av stämman att ta två beslut, först att reservera 1,3 miljarder kronor för att kunna betala det åklagaren krävt i en så kallad förverkan av vinst från krigsbrott. Detta avvisades av stämman som också nej till att bolaget skulle redovisa kostnaderna för det juridiska försvaret av bolagets tidigare VD och ordförande. Den enda förklaringen som styrelsen gav till förslagen var att det inte skulle gynna bolaget att rösta för. I sitt tal vände han sig mot att bolaget helt frånsäger sig sitt ansvar för rätten till kompensation, något som är en grundpelare i OECD:s riktlinjer om företag och mänskliga rättigheter.
– Ni, aktieägare, kommer inte heller att öppna era dörrar när de vars rättigheter kränktes kommer och knackar på, eller hur? Vem kan de vända sig till? Vart kan de då vända sig för att få sina rättigheter? Det är en fråga som en ansvarsfull styrelse bör överväga.
Efter Egbert Wesserlinks tal var salen helt tyst. Inte ett ord yttrades. Ordförande tog åter ordet och omröstingen påbörjades. 99 procent röstade sen emot förslagen.
De ansvariga för bolaget i Sudan, Ian Lundin och VD:n Alex Schneiter står åtalade för medhjälp till krigsbrott och domstolsförhandlingar inleds i september. En rättegång som kan komma att ta upp till två år. Mellan september och maj 2024 kommer rätten få höra åklagaren, målsägandebiträden och försvarsadvokaterna prata om vad som hände i Sudan för mer än 20 år sedan. Först därefter kommer de som drabbades av brotten höras. Carl Bildt var styrelsemedlem i bolaget 2006-2008 och kommer även han att höras under rättegången.
I årsredovisningen tar revisorn upp att åtalet är en betydande risk för bolaget. Men bolaget hävdar att de är oskyldiga och att de ska fortsätta försvara sig och hävda att åtalet saknar grund. Revisorn tog upp åtalet som ett särskilt betydelsefullt område i samband med att revisionsberättelsen presenterades.
”Bolaget tillbakavisar att det finns några grunder för anklagelser om brott från någon av dess tidigare företrädare och ser inga omständigheter som skulle kunna leda till böter eller förverkande för bolaget. Företaget anser att detta är en eventuell förpliktelse och därför har ingen avsättning gjorts.” (Översättning från engelska av redaktionen).
Redaktionen
Läs också
