DEBATT. FN är det viktigaste verktyget vi har för att klara nuvarande och kommande utmaningar och kriser. Hade vi inte haft FN skulle vi behöva uppfinna det – och som världen ser ut i dag hade det knappast varit möjligt. Därför behöver världsorganisationen försvaras, förbättras, reformeras och anpassas för att klara kommande utmaningar, skriver Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet.
Årets FN-dag är förbi. Under ett i allra högsta grad annorlunda år firar också den unika världsorganisationen 75-årsjubileum. Sprungen ur askan av två världskrig med ofattbart mänskligt lidande har Förenta Nationerna kommit att betyda oerhört mycket för oerhört många. Jag ser i sociala medier hur FN-dagen uppmärksammas världen över – byggnader lyses upp i blått, en rad olika aktiviteter och engagemang hålls för att fira denna organisation i det stora och i det lilla. Som svensk känner jag samtidigt att något inte riktigt stämmer.
Sverige har under årens lopp bidragit med stora insatser till det internationella samarbetet i FN. Vi har ett stolt arv att förvalta och en tradition av engagemang i världsorganisationen. Vi är den femte största bidragsgivaren, har investerat ett stort politiskt kapital, omkring 100 000 svenskar har gjort FN-tjänst och majoriteten av svenska folket har ett gott förtroende för FN. Årets FN-dag uppmärksammades brett ute i landet – i skolor, FN-föreningar, kommuner, riksdagen och lokalpress. Men vart tog den offentliga debatten om FN vägen?
År 2020, då FN firar 75 år, FN:s livsmedelsprogram tilldelas Nobels fredspris och det oroliga världsläget gör det internationella samarbetet viktigare än någonsin, är argumenten för att förmedla och debattera FN-frågor fler och bättre än på länge, men av någon anledning är intresset svalt. För mig och många andra är det svårt att förstå varför flera dagstidningar, tv och radio denna FN-dag valde att avstå från att belysa världsorganisationen och dess roll.
Just nu avgörs presidentvalet i USA. På spel står bland annat synen på det samarbete och den regelbaserade världsordning som mänskligheten har byggt upp under 75 år. FN är det viktigaste verktyget vi har för att klara nuvarande och kommande utmaningar och kriser. Inget land klarar pandemier, klimathot och potentiella konsekvenser av kärnvapen på egen hand. Ännu mer än tidigare står det klart att globala problem kräver globala lösningar. Att värna FN-organisationen ligger i såväl Sveriges som i övriga länders intressen.
Hade vi inte haft FN skulle vi behöva uppfinna det – och som världen ser ut i dag hade det knappast varit möjligt. Därför behöver världsorganisationen försvaras, förbättras, reformeras och anpassas för att klara kommande utmaningar. Det slås också fast i en deklaration som världens länder antog i FN:s generalförsamling vid ett toppmöte den 21 september. Ytterligare ett tiotal områden som anses viktiga för oss alla finns med. Världens länder har också Agenda 2030 och de globala målen som gemensam vägkarta. Endast tio år återstår till målen ska vara nådda, och i spåren av coronapandemin är det smärtsamt tydligt att krafttag behöver tas för att mänskligheten ska ha en framtid värd namnet.
Så hur uppnår vi då denna nödvändiga förändring? Vägarna dit är flera, men en handlar om orden som inleder FN-stadgan: ”We the peoples”. FN-arbetet är en angelägenhet för alla människor i alla FN:s medlemsländer. Som civilsamhällesorganisation försöker Svenska FN-förbundet på alla möjliga sätt att sprida information och engagemang. Vi har återkommande aktiviteter som riktar sig till såväl allmänhet som beslutsfattare på olika nivåer. Vi försöker bidra till att vi, folket, ska få kunskap och vara insatta i FN:s verksamhet och de viktiga frågor som på ett eller annat sätt berör oss alla. Tillsammans med FN-föreningar, FN-distrikt, FN-skolor, riksorganisationer och andra samarbetspartner i hela landet försöker vi vara en länk mellan beslutsfattare och invånare i FN-relaterade frågor. Vi drar också vårt strå till stacken för att FN-frågorna ska ha sin beskärda del av utrymmet i den offentliga debatten.
Nyhetsvärdering och jakten på det unika gör att FN uppmärksammas när det är skandaler och när organisationen – inte sällan på grund av någon eller några enskilda individer – hamnar i dålig dager. Bevakningen är välkommen och nödvändig för att driva fram välbehövlig förändring och för att ansvariga ska ställas till svars. Just ett år som detta, då FN-organisationen fyller jämnt, finns det också anledning att belysa de fantastiska resultat som samarbetet har lett till, ofta genom långsiktigt arbete i det fördolda. Bara de senaste 30 åren har FN-samarbetet bidragit till att en miljard människor har lyfts ur extrem fattigdom, att två miljarder har fått tillgång till rent vatten och att 90 procent av världens barn går i skolan. I FN har en hel katalog av mänskliga rättigheter arbetats fram, förra året försåg FN 100 miljoner människor med mat, nästan hälften av världens barn vaccineras genom FN:s vaccinationsprogram och FN bistår och skyddar 80 miljoner människor som flyr från krig, svält och förföljelse. FN arbetar tillsammans med världens länder för att hålla nere den globala uppvärmningen, koordinerar katastrofinsatser, använder sig av diplomati för att förhindra och förebygga konflikter, upprätthåller fred med hjälp av FN-soldater, övervakar val och stödjer mödravård. Listan kan göras längre.
I en allt mer polariserad värld måste alla goda krafter samlas. När tomrum lämnas i debatten riskerar det snabbt att fyllas. Därför måste det offentliga samtalet, inte minst i ett land som Sverige, i högre grad handla om FN-samarbetet nu och i framtiden.
Annelie Börjesson
Ordförande i Svenska FN-förbundet
