Nu raseras de kanske sista resterna av Pinochets diktatur när chilenarna folkomröstar om att konstitutionen ska rivas upp och ersättas av en ny. En övervägande majoritet röstade Ja till en förändrad konstitution. Men vägen därefter är allt annat än enkel.
1988 röstade Chile nej till Pinochets fortsatta styre efter en klassisk valkampanj där Nej (No)-linjen van och för majoriteten av alla chilenare blev ”Nej” ett positivt ord sedan man vågat sätta sig upp mot den mångåriga diktaturen och med kampanjbudskapet ”La alegria ya viene!” (Nu kommer glädjen!) .
Men den grundlag som införts 1980 och som skapat grunden för de omfattande privatiseringarna låg kvar och gick inte att rubba. Under många år spreds bilden av Chile som ett modernt framgångsland. Det var inte förrän i samband med de stora protesterna som startade hösten 2019 som saker började hända och fler fick upp ögonen för de enorma klyftorna i landet. Och nu ser de alltså ut att hända på riktigt. Ja-sidan i folkomröstningen kallas Apruebo (Jag godkänner) fick ca 78 procent av rösterna och Nej-sidan kallas Rechazo (Jag avslår) bara en liten bråkdel när så gott som samtliga röster var sammanräknade.
– Många av dem som var med 1988 jämför känslan idag med hur det var då. Idag tar Chile ett stort steg framåt och därefter kommer vi nog att kunna göra om landet snabbt, säger svensk-chilenaren Mario Riderelli som röstat i sin hemstad Chillán i södra Chile.
I hela Chile rapporteras om en lugn valdag. Chile befinner sig samtidigt under pandemi-nedstängning, något som innebär att man på flera orter inte får röra sig utomhus, vid sidan om själva röstförfarandet. För Mario Riderelli gick själva röstandet snabbt och han har inte heller hört om andra som haft problem:
– I nästan femtio år har vi levt med dessa otrevliga minnen. Nu ska vi äntligen börja drömma lite större. I morgon kan vi börja göra om det här landet och begrava allt det gamla! Det är lite som att titta på filmens slutscen – och nu kommer eftertexterna, fortsätter han.
Valdeltagande var generellt högt, inte minst i utlandet där utslaget i Sverige blev ett tydligt ”Jag godkänner”
Men även om resultatet blir att en ny konstitution ska skrivas är det inte helt enkelt hur det kommer att bli därefter. Resultatet av folkomröstningen innebär att Chile i april 2021 kommer att välja de ledamöter som ska utforma den nya konstitutionen och 2022 blir det en ny folkomröstning där själva konstitutionen antas eller förkastas.
Kvällen firande efter folkomröstningen gick i de flesta fall lugnt till även om det funnits en oro för att de den halvmilitära poliskåren carabinieros skulle gå till attack mot dem som samlats för att fira segern.
David Isaksson
Texten har uppdaterats 26/10 7.50
