På årsdagen av militärkuppen i Burma är situationen fortfarande katastrofal i landet. Militären håller landet i ett järngrepp och våldet mot demokratiaktivister visar inga tecken på att minska. Vad kan världssamfundet göra för att öka pressen på militären? Finns det någon väg tillbaka mot demokrati?
Minst 11 787 personer har godtyckligt fängslats för att de uttryckt sitt motstånd mot militären, av vilka 8 792 fortfarande är fängslade. Minst 290 människor har dött i häkte, varav många sannolikt på grund av tortyr.
– Det demokratiska utrymmet för civilsamhället krymper väldigt snabbt. Det är redan väldigt stora störningar i internet och tillgången till el är inte längre säker, vilket är ett väldigt effektivt sätt att begränsa kommunikationsmöjligheter. Den senaste inskränkningen är förslag på en reviderad Cyber Security Law (cybersäkerhetslag). Denna lag skulle öka övervakningen av hela befolkningen, i synnerhet civilsamhället, och deras möjlighet att kommunicera med varandra. Civilsamhället i landet och internationellt har nyligen kommit ut med ett upprop för att lagstiftningen ska dras tillbaka, säger Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan i en kommentar till Global Bar Magazine.
I takt med att stridigheterna ökar förvärras också situationen för civilbefolkningen allt mer:
– Den humanitära situationen blir allt värre med fler flyganfall och granatattacker från militärerna. Våra partner i delstaterna Chin och Karen har en särskilt svår säkerhetssituation. Inför årsdagen har det skett en kraftig ökning av vägspärrar och rörelsefriheten är kraftigt inskränkt. Vi hör från våra partner och stora delar av civilsamhället i landet att de känner en stor oro inför vad som kommer att hända nu på årsdagen, säger Erik Lysén .
Vad kan världssamfundet göra?
Vad kan då världssamfundet göra för att öka trycket på regimen i Burma? Den asiatiska samarbetsorganisationen ASEAN, som hittills varit väldigt försiktig i sitt agerande, har förbjudit Burmas premiärminister Min Aung Hlaing från att delta i sina toppmöten. Detta är första gången något sådant skett.
Förhindra straffrihet
FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, säger att den nuvarande krisen bygger på den straffrihet med vilken militärledningen förde en våldskampanj mot rohingya-minoriteten för fyra år sedan.
– Så länge straffrihet råder kommer stabilitet i Burma att vara en fiktion, konstaterar Michelle Bachelet.
Öka den humanitära hjälpen
Världssamfundet måste se till att det humanitära biståndet når den konfliktdrabbade befolkningar och inte gynnar regimen. Långsiktigt stöd till folkhälsa, utbildning och försörjningsmöjligheter samt till det civila samhällets organisationer och journalister kommer att vara avgörande.
Se till att juntan inte representerar Burma i FN
Många bedömare anser att det är angeläget att juntan inte tillåts representera Burma i FN. Stormakterna i FN:s säkerhetsråd har lyckats förhandla fram en överenskommelse som innebär att regimen inte representerar landet i FN och att den sittande ambassadören Kyaw Moe Tun, som representerar exilregeringen NUG:s (National Unity Government, Nationella enhetsregeringen) företräder idag Burma.
Inför ett globalt vapenembargo
Ett globalt vapenembargo via FN är ytterst angeläget för att minska lidandet i landet. Detta är också något som EU och FN:s generalförsamling har föreslagit.
Fler riktade sanktioner
Kanada, EU och USA har infört riktade sanktioner mot Burmas högsta militära tjänstemän och medlemmar av juntan, konglomerat och företag som ägs eller kontrolleras av militären. Utländska regeringar har dock inte infört sanktioner mot olje- och gasintäkter, juntans viktigaste inkomstkälla. EU och USA har utlovat nya sanktioner idag den 1 februari. Utökade riktade sanktioner mot militärens företag och ledande militärer och deras familjer; till exempel att deras barn inte får visum för att studera utomlands, skulle öka trycket på regimen.
Stopp för västerländska företags affärer med regimen
Västerländska företag ska inte göra affärer med militären. Påtryckningar ger också resultat. Efter att 67 organisationer skrivit ett brev till Chevron och TotalEnergies beslutade bolagen att lämna Burma.
Ge bistånd till folk på flykt inom och utom landet
Detta inkluderar tiotusentals människor från Burma som befinner sig i Thailand och Malaysia, och det inkluderar den miljon rohingyer som är kvar i Bangladesh.
Tomas Nordberg
Seminarium om Burma
Den 1 Februari 10.00 ordnar Burmakommitténs ett seminarium om Burma med rubriken Repression och motstånd – Burma ett år efter statskuppen om krisen
