Simona Mohamsson är Göteborgspolitikern som bestämde sig för att skriva en bok om demokratirörelsen i Hongkong. I boken Hongkong RIP (Silc förlag) berättar hon historien om de många engagerade aktivister hon mötte under sina resor och hur de tänker nu när Kinas makt blir alltmer brutal.
Här kan du läsa ett utdrag ur boken
Varför blev du intresserad av Hongkong?
– Av ilska. Jag såg bilder från Paraply-rörelsen. Det fick mig att stanna till. Jag var mållös över kampviljan. Som tidigare vice ordförande för Liberala ungdomsförbundet tog jag kontakt med i vårt systerparti i Hongkong, Youngspiration. Men mitt intresse för mänskliga rättigheter började förmodligen redan under min uppväxt. Mina arbetarklassföräldrar har alltid påtalat vikten för mig att förstå vilka uppoffringar de har gjort så jag ska kunna ha ett bättre liv. Men de menade också att den tacksamheten jag bär på ska användas för att göra mitt yttersta för att också hjälpa andra.
– 2019 deltog jag som en svensk valobservatör under valet i Hongkong tillsammans med parlamentariker från tio olika länder. Jag kommer ihåg människorna jag har träffat i Hongkong varje dag, jag minns lukten och ljuden från staden. Men jag minns också hur delar av trottoaren var fyllda med betong när gatsten användes några nätter tidigare av proteströrelsen och demokratiaktivister för att stoppa polisbilar och bygga barrikader.
Vad är det bästa med Hongkong?
– När du tänker på en stad i protest föreställer du dig normalt inte en stad i bländande neonljus, morgonmassor av snyggt klädda affärsmän som väller förbi trånga skyskrapor och livliga biografer som spelar rabatterade Hollywoodfilmer vid midnatt. Hongkong, som plats är nervkittlande men det är framförallt människorna som jag fått möjligheten att lära känna som har fått mig att komma ihåg platsen.
Hur kom det sig att du skrev boken?
– Återigen var jag arg över att det inte fanns några böcker på svenska som beskriver Hongkongs öde och att alltför få visste vad som pågick. I samtal med biståndsstiftelsen SILC lyfte de idén att genom en bok ge röst åt demokratirörelsen i Hongkong och låta aktivisters vittnesmål få förmedlas.
– Det tog mig några veckor att bestämma mig. Jag var tveksam om det var min roll att skriva en sådan bok. Kan jag verkligen göra rättvisa åt de människor som hade anförtrott mig sina liv? Efter många konversationer med vänner bestämde jag mig för att åtminstone försöka skriva om vad jag har burit med mig. För så länge jag lever kommer jag att göra mitt yttersta för att bära och förmedla de berättelser som anförtrotts till mig.
Har vi varit för naiva när det gäller vår syn på Kina det senaste dryga decenniet? Varför då i så fall?
– Det vi har lärt oss sedan vi var barn är att om du är i fara eller om du stöter på våld ska du ringa polisen. ”Men vem ringer du när polisen är skurken?” frågade en aktivist från Hongkong mig. Jag hade inget svar då, men nu använder jag samma fråga för att få människor att förstå att det som händer i Hongkong inte är långt ifrån oss och att mänskliga rättigheter inte är ett privilegium enbart för bara vissa människor. Jag brukar vilja beskriva Hongkong som ett fönster vi tittar in i för att förstå vad Kina vill och är villiga att göra för att få makt. Kina har inga gränser för sin hämndlystenhet och arrogans. Utvecklingen i Hongkong påverkar så många fler. Taiwan, Tibet och även vår egen säkerhet – det finns också ett kapital i boken om Taiwan och dess roll i demokratikampen.
– Sverige var ett av de första västländerna som erkände Folkrepubliken. Under de sju decennier som Sverige har haft diplomatiska förbindelser med Kina har vi varit naiva och fega i att hantera de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av landets kommunistparti. Kina är inte ett land som alla andra. År 2021 måste Folkrepubliken Kina ses för vad den egentligen är: vår tids största hot mot det öppna och demokratiska samhället. Historien har visat att om vi blundar för den värsta typen av tyranni till förmån för våra egna ekonomiska intressen så leder det sällan till något gott.
Vad vill du att din bok ska leda till?
– Jag hoppas att boken ökar kunskapen. Men framför allt är boken ett sätt för modiga demokratiaktivister att leva vidare. Boken är deras berättelser, vittnesmål och drömmar. Min önskan är att den kan leda till att fler ställer krav på politiker att stå upp mot Kina, även om det förmodligen kommer leda till frostiga relationer, men det är ett litet pris att betala för demokratins framtid. Historien har visat att det sällan leder till någonting gott att blunda för den värsta sortens tyranni till förmån för sina egna ekonomiska intressen. Och aktivisterna i Hongkong måste veta att vi ser och stödjer dem i deras kamp.
Helt ärligt hoppas jag också att vi som individer väljer att göra mer för våra medmänniskor som lever under Kinas förtryck, det kan handla om att välja bort att arbeta eller handla på vissa företag eller informera sina vänner när de sätter sig till middag om hjältar i vår tid. Ni är alla starkare än ni kan föreställa er och ni kommer aldrig att vara ensamma i denna kamp!
Är det kört nu för demokratirörelsen i Hongkong?
– Låt mig börja med att berätta om ett citat som jag valt att ha med i början av boken: “Not everything that is faced can be changed; but nothing can be changed until it is faced”. Citatet är av den svarta amerikanske författaren och aktivisten James Baldwin. Återkommande under skrivandet av boken menade vissa att Hongkong genomlider sin dödskamp, medans andra menar att Hongkong redan har dött. Det Hongkong som många har vuxit upp i och som jag besökte finns inte kvar, men människorna som gör staden de finns och fortsätter kämpa. Och så länge människor fortsätter ta strid finns det hopp!
David Isaksson
Läs också
