ANALYS. Trots att Ryssland står för en stor del av världens koldioxidutsläpp och miljöproblemen är stora saknar landet en stark miljörörelse. Rysslands ”miljöparti” är ett stödparti till Putin och det är bara ”ofarligt” miljöarbete som tolereras av regimen. Samtidigt är många medborgare oroliga för miljön och vill att något ska göras.
Frågan är: Kan en stark och oberoende miljörörelse trots allt växa fram?
Timofei Martynenko ger en bakgrund till den ryska miljörörelsen och berättar om dess största segrar de senaste åren.
Detta är en analys. De åsikter som framförs är författarens egna.
Enligt Världsnaturfonden WWF är Ryssland det fjärde landet efter Kina, USA och Indien i rankningen av världens värsta producenter av växthusgaser. Miljöproblemen i landet är akuta: regelbundet inträffar miljö- och industriolyckor som förorenar miljön och i många städer är miljösituationen rejält dålig, något som påverkar medborgarnas levnadsstandard och hälsa.
Trots detta har miljörörelsen i Ryssland ännu inte lyckats bygga upp starka organisationer: det finns inga oberoende gröna partier och inga stora rörelser. Miljöagendan är reaktiv och instabil, protester och grupper av aktivister uppstår kring lokala problem, men de är alltid på lokal nivå, och har hittills inte lyckats växa till en nationell rörelse med en global agenda.
Samtidigt efterfrågar allt fler medborgare en grön politik som tar miljöfrågorna på allvar. En undersökning från Statens centrum för opinionsundersökningar visar att mer än hälften av ryssarna tycker att miljösituationen i landet har försämrats under det senaste året.
Föroreningar av stadsområdena och omgivande vattendrag (44 procent), problem med olaglig avskogning (37 procent) och obehöriga soptippar i och runt bostadsområden (35 procent) ansågs som de mest pressande miljöproblemen för Rysslands regioner. Undersökningen visade också att mer än en tredjedel av befolkningen är redo att delta i protester mot en försämrad miljö.
Förmodligen påverkas bildandet av den gröna rörelsen av samma faktor som andra politiska processer i Ryssland: Trots att det finns en oro och en medvetenhet kring frågan bildas de politiska strukturerna inte, eftersom myndigheterna under senare år utöver ett så starkt tryck på det civila samhället, vilket ökat ”riskerna” för dem som vågar delta i landets politiska liv.
– Problemet ligger i den sovjetiska mentaliteten som får människor att tro att miljön är en uppgift för staten, samtidigt som staten gör allt för att förhindra uppkomsten av en grön rörelse i Ryssland, säger Artur Muradov, miljöaktivist och medlem i ungdomsförbundet Vesna.
Detta är en helt medveten strategi för Kreml som vill kontrollera hela det politiska fältet: partier, val, regionala parlament och i allmänhet alla politiska aktörer. Varje okontrollerad manifestation av politisk aktivitet är ett starkt bekymmer för Putin. Därför ökar sanktionerna (böter, arresteringar och andra typer av förföljelse) för politiska aktiviteter exponentiellt.
I en fri demokrati följer bildandet av politiska institutioner, partier och rörelser de frågor medborgarna tycker är viktiga. Men i Ryssland undertrycks den normala politiska dynamiken av staten, vilken bland annat begränsar utvecklingen av den gröna rörelsen.
Inga riktiga miljöpartier
I Ryssland finns det praktiskt taget inga partier som står för en grön politik. Ett av de två officiellt registrerade partierna är ”Det ryska ekologiska partiet” eller ”De gröna”, som bedriver minimal aktivitet och stöder Putin och regeringen.
År 2008 slogs de gröna faktiskt samman med ett falskt oppositionellt parti – ”Rättvisa Ryssland” – som har plats i statsduman tillsammans med andra falska oppositionella partier. 2012 registrerades de gröna igen som ett oberoende parti och sedan 2013 har de samarbetat med “Ryska folkfronten”, som är associerad med ”Förenade Ryssland” och Vladimir Putin.
År 2016 fick partiet 0,76 procent (399 429 röster) i valet till Rysslands statsduma, och klarade därmed inte femprocents-spärren för det nya parlamentet. Nu representeras partiet av ledamöter i tolv regioner i Ryska federationen och 117 ledamöter i lokala regeringsorgan. Enligt valprogrammet som antogs 2016 stödjer partiet Putins ”reformkoncept”.
Bristen på finansiering och på något stöd från myndigheterna visar att myndigheterna inte är intresserade av partiet och utvecklingen av gröna initiativ, trots att “De gröna” aktivt stöder president Putin.
– Den oberoende gröna rörelsen uppstod inte av flera anledningar: för det första är ryssarna oftare oroliga för lokala miljöproblem, som per definition bara påverkar ett begränsat antal personer. För det andra bidrar den sociala och politiska miljön i landet inte till framväxten av massrörelser, säger Konstantin Fomin som tidigare arbetat för Greenpeace i Ryssland.
Inför valet till Rysslands statsduma är det intressant att följa ett parti som kallas för ”Gröna alternativet”. Det är ett av få nya partier som har registrerats de senaste åren och har anknytning till Kreml. Partiet flörtar aktivt med oppositionsväljarna: en av partiets frontman är konstnären Vasya Lozhkin, känd för sina provocerande målningar. Även ”Gröna alternativet” bedriver storskaligt arbete med kändisar och försöker därmed locka ungdomarna till valet.
En sådan modell av arbete är typiskt för nya partier, skapade åtminstone med aktivt deltagande, eller eventuellt på direkta instruktioner från Kreml. Ryska medier har upprepade gånger skrivit att president Putins administration övervakar skapandet och utvecklingen av flera partier inför valet 2021 för att locka bort väljarna från den riktiga oppositionen och skapa en illusion av oberoende.
Generellt visar utvecklingen av gröna partier att myndigheterna är försiktiga med dem. Kremls strategi är som följer: antingen måste dessa partier underordna sig makten, eller också kommer vi att krossa dem. Så är verkligheten för varje oberoende rörelse i det moderna Ryssland, eftersom Kreml vill kontrollera hela det politiska livet i landet, och den gröna rörelsen saknar den kraft och mognad som krävs för att motstå trycket.
– Om dessa miljöinitiativ kontrolleras, hindras de inte, utan Kreml arbetar med dem och använder dem för sin egen propaganda. Om oberoende gräsrotsinitiativ dyker upp försöker regimen få kontroll över dem. Om det är omöjligt används administrativa resurser eller till och med förtryck mot dem, fortsätter Artur Muradov från ungdomsförbundet Vesna.
Flera miljöorganisationer, däribland Greenpeace, har också klassats enligt det som kallas ”utländska agenter” och som vi skriver om här.
Trots det faktum att den gröna rörelsen i Ryssland praktiskt taget inte utvecklas institutionellt, bryter det ibland ut lokala protester över hela landet.
Arshak Makichyan startade Fridays for Future i Ryssland och genomförde ensam skolstrejker i centrala Moskva under närmare ett år. Idag är han alltjämt engagerad för klimatet och miljön.
– Alexei Navalny, som har stort stöd, men inte fick registrera sitt parti. Men utan politiska förändringar kommer ingenting att hända i Ryssland. Inte bara på grund av de intressekonflikter som finns där de flesta företag som utvinner fossila bränslen är statliga, utan också på grund av ineffektiviteten i det nuvarande politiska systemet. Vi behöver förändra allt, konstaterar Arshak Makichyan.
Protester mot dumping av sopor
En av de största miljöprotesterna de senaste åren har varit aktivisternas kamp mot byggandet av en deponi i Arkhangelsk-regionen nära Shies. Protesten började 2018 och fångade hela landets uppmärksamhet.
Deponin var avsedd för lagring av hushålls- och industriavfall som exporterades från Moskva och ett antal andra regioner i den västra delen av Ryssland. Eftersom dess konstruktion skulle vara i ett träskområde utgjorde det en fara för invånarna i regionen på grund av förorening av vattenkällor.
Aktivisterna organiserade ett tältläger nära deponin och både lokala aktivister och miljöaktivister från andra regioner kom dit. I Arkhangelsk, som ligger nära Shies, har protester genomförts upprepade gånger, men ofta stoppats av polisen. Protester hölls också i Moskva.
Efter långa protester stoppades byggandet helt 2020. Denna historia hade federal betydelse: protester bröt ut också i många regioner, aktivister fick stöd av oppositionspolitiker och protesterna diskuterades i hela landet.
– Det är lätt att få en person att tvivla på politisk ideologi genom propaganda, men det är svårt att få en person att tvivla på att miljöfrågor kräver uppmärksamhet och handling, konstaterar Artur Muradov från ungdomsförbundet Vesna.
Kinesisk fabrik stoppades vid Bajkalsjön
År 2017 började kinesiska företag förberedelser för arbetet med att bygga en anläggning som skulle tappa dricksvatten från Bajkalsjön som genom sitt djup anses svara för 20 procent av världens sötvattensreservoar. Bygget ledde snabbt till omfattande protester som 2019 spred sig till städer runtom i landet. Över 300 000 människor skrev under protestlistor. På sociala nätverk fanns tusentals inlägg under hashtagen #SaveBaikal. Resultatet blev till slut att fabriksbygget stoppades av vad som sades vara juridiska skäl.
– När människor i Ryssland protesterar kring miljön är det ofta de legala frågorna och misstron mot ledande politiker som engagerar. Att få människor att engagera sig av ekologiska skäl – miljöskäl – är mycket svårare. Därför blir inte heller miljöprotester lika starka och engagerande – om de inte har en stark politisk koppling, konstaterar Artur Muradov.
Framgångsrika protester mot gruvdrift
Kushtauberget ligger i Bashkiria i den södra Uralregionen. Bergskedjan är resterna av gamla korallrev som bildades för över 200 miljoner år sedan vid botten av Permhavet. Dessa korallrev ingår i listan över geologiska arv av världsbetydelse, det UNESCO kallar Geosites.
I augusti 2019 gav de lokala myndigheterna ett gruvföretag rätt att utforska och utvinna mineraler vid Kushtau, vilket i slutändan kunde ha lett till att berget förstörs. Licensen för denna aktivitet utfärdades för 20 år.
Snart utbröt protester. När gruvföretaget 2020 skickade de första grävmaskinerna till berget, satte miljöaktivister upp läger längs vägen till toppen av Kushtau. Protesterna spreds snabbt och nyheten diskuterades allt mer runt om i landet.
Sommaren 2020 skedde omfattande konfrontationer när polisen och vakter försökte skingra demonstranterna. Som ett resultat återkallade de lokala myndigheterna tillståndet för utvinning av mineraler och berget fick status som ett särskilt skyddat naturområde av nationell betydelse.
– Myndigheterna ställde de politiska och ekonomiska kostnaderna för att göra eftergifter mot vad det skulle ha ”kostat” om man låtit protesterna fortsätta. Många gånger fattar regimen just denna typ av rationella beslut, om inte frågan har stor politisk och ekonomisk betydelse, som till exempel byggandet av naturgasledningen Nord Stream-2”, säger Konstantin Fomin.
Sortera avfall inget problem för Kreml
Framväxten av gröna organisationer i samband med politisk verksamhet undertrycks (eller myndigheterna försöker ta full kontroll över dem), men myndigheterna blundar ofta för initiativ som Kreml inte verkar ha politiska ambitioner för.
I Ryssland finns det flera projekt som är förknippade med sortering och bearbetning av avfall, vilka organiserar både oberoende aktivister och stora företag. Till exempel finns det ett ideellt projekt “Sobirator” eller ”Samlare” som är baserat i Moskva och specialiserat på att samla avfall och råmaterial för bearbetning. Initiativet grundades för flera år sen och nu samarbetar projektet med stora ryska återförsäljare och leder utbildningsverksamhet.
Ett annat liknande projekt är “Svalka” eller ”Soptipp”, det fungerar i åtta städer, inklusive Moskva och Sankt Petersburg. Projektets volontärer kommer till människor och tar överblivna kläder för att sedan skicka dem till bearbetning eller återvinning.
Miljöinitiativ utvecklas också av stora företag. Till exempel stöder tillverkaren av kosmetikamärket Natura Siberica, även känt i Sverige, olika miljöorganisationer, och lanserar också sina egna program för att skydda miljön. Tillsammans med Irkutsks botaniska trädgård lanserade företaget ett långsiktigt ekoprogram för skydd och förökning av sällsynta växter i Sibirien. Företaget placerar de sibiriska cederns frön i skogen. Vid 2023 är det planerat att återställa upp till 300 hektar av den sibiriska taigan.
– Det är säkert att delta i avfallssorteringsprojekt. Jag vet inte att de har några problem. Men initiativ som påverkar någons företag och affärsintressen leder oftast till hot och trakasserier, konstaterar Konstantin Fomin.
Varken han eller någon annan ser i dagsläget någon möjlighet för en stark rysk miljörörelse att växa fram, även om många i Ryssland är genuint oroade över miljöproblemen. Myndigheterna hindrar inte skapandet av icke-kommersiella organisationer som samlar in och sorterar skräp. Men där går gränsen. Det finns inga oberoende gröna partier i Ryssland, och det är knappast icke-kommersiella projekt och lokala protester kommer att kunna växa till en politisk plattform.
Förhoppningen att den gröna rörelsen i Ryssland kommer att utvecklas hänger därför ihop med hur landet utvecklas politiskt i stort. Om det ryska politiska systemet demokratiseras och öppnas upp så kommer den gröna agendan att bli mycket starkare, också på det politiska området. Men tills dess är det sannolikt långt kvar.
Timofei Martynenko
Läs också
