Under Sveriges presentation av den andra frivilliga rapporten om Agenda 2030-arbetet sedan agendan antogs 2015 deltog statsminister Stefan Löfvén via en förinspelad video. I den frågestund som följde fick Sverige kritik för att man bland annat inte inkluderat civilsamhället.
Klimatenheten vid Miljödepartement på Regeringskansliet är ansvarig för nationellt genomförande och samordning av Agenda 2030. På ett lanseringsevent den sjuttonde juni diskuterades rapporten om Sveriges arbete med Agenda 2030. Sverige redovisade rapporten på FN:s digitala högnivåmöte för hållbar utveckling (HLPF) i torsdag förra veckan med statsministern som deltagare. Biståndsminister Per Olsson Fridh sammanfattade rapporten som kan läsas här. Hela mötet, som inkluderade 42 presentationer av nationella rapporter, kan ses här.
Även Per Bolund, miljöminister och vice statsminister, lade ut texten under mötet som deltagare i frågestunden. Per Olsson Fridh visade en video under mötet. I videon pratar statsministern om att vi lever i en utmanande tid med ökad arbetslöshet globalt, stängda skolor vilket har en skadlig effekt på många barn och särskilt på de redan sårbara, ökad fattigdom och ökat våld och en särskilt svår situation för HBTQ-personer. Olsson Fridh sa i introduktionen av videon att Sverige är fast beslutet att implementera Agenda 2030-agendan. Sverige vill att så många sektorer som möjligt ska vara involverade och unga människor är en nyckelintressent. Multilateralism är vägen framåt, enligt biståndsministern, som fortsatte med att tala om pandemins svåra socioekonomiska konsekvenser och utdragna väpnade konflikter i världen. Statsministern betonade i videon att många familjer lider av inkomstminskningar orsakade av pandemin. Agenda 2030 är vår gemensamma färdplan, enligt statsministern, som förklarade att Sverige har allmän utbildning. God förvaltning och starka institutioner, fortsatte statsministern, utgör ryggraden för den svenska demokratin. Men vi står inför stora utmaningar som inkluderar övergången till cirkulär ekonomi och miljömässig produktion och konsumtion.
Lokal nivå viktig
Under de påföljande presentationerna diskuterades stora frågor som mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det slogs fast att fattigdom är multidimensionell. Vikten av att också genomföra hållbarhetsmålen på lokal nivå lyftes fram. Att mänskliga rättigheter inkluderar civila och politiska rättigheter klargjordes samt att människor med funktionshinder står inför särskilda prövningar bland annat på arbetsmarknaden. För unga människor är miljön, klimatet och diskrimineringsfrågor viktigast. Klimatneutralitet är ett mål. Den privata sektorn är viktig för att mobilisera resurser för hållbarhetsmålen. Gröna lån och obligationer är framtiden. Den svenska modellen med t ex kollektivförhandlingar framhölls. Arbetsmigranter har det extra tufft och arbetsmiljöer präglade av inkludering och mångfald är nyckeln. Från akademiskt håll framfördes att robust vetenskaplig kunskap, mer samarbete mellan olika discipliner samt partnerskap är lösningen, från den globalt till den lokala nivån.
Statsministern uttalade att barns och unga människors perspektiv är en prioritet. Sverige strävar efter att bli klimatneutralt och fossilfritt redan 2030 och att bli först i världen med detta. Vår feministiska utrikespolitik och UD:s ”Drive for Democracy” omnämndes av statsministern. Och vi ska även fortsatt ge en procent av bruttonationalinkomst till utvecklingsbistånd.
Kritiska frågor
Frågestunden präglades av vassa frågor som till exempel: Hur tillförsäkrar Sverige samstämmighet i politiken mellan alla sektorer? Hur avser Sverige stärka unga människors deltagande i beslutsfattande på alla nivåer? Beskriv Sveriges arbete med gröna obligationer. I en lång fråga uttalades att många rekommendationer från civilsamhället inte finns reflekterade i rapporten. Det finns, enligt frågeställaren, ingen mekanism för att inkludera civilsamhället.
Det behövs en institutionaliserad mekanism för att ta fram en aktionsplan, ett årligt forum för intressenternas engagemang, systematisk dialog och inkludering av civilsamhället. Det råder en avsaknad av ett väl definierat närmande till samerna och romafolket, icke-binära personer och människor med funktionshinder som alla saknar beslutsfattande makt.
Per Bolund svarade på frågorna: angående politikens samstämmighet så sätter Agenda 2030 detta i centrum, menade han. Gröna obligationer är enligt Bolund en väldigt positiv utveckling. I september förra året lanserade Sverige den första mörkgröna obligationen. Dessa obligationer befrämjar enligt biståndsministern investeringsbeslut som styr mot hållbar utveckling.
På frågan om ungas involvering genmälde ministern att Sverige har ett mycket organiserat civilsamhälle, vilket inkluderar fackföreningar och unga människor.
– Men vi måste, fortsatte Bolund, hitta nya vägar för att tillförsäkra mångfald i diskussionen. Regeringen har därför utsett en nationell koordinator för Agenda 2030 med den specifika uppgiften att inkludera unga.
Tomas Nordberg
|
Uppläsning av artikel
|
