Studentlistan har på kort tid blivit det näst största politiska alternativet i Serbien. En viktigare förklaring är att många “soffliggare” bestämt sig för att stödja Studentlistan när valet avgörs den 25 oktober.
Diskussioner om valet i Serbien präglas av flera äldre och nyare väljarundersökningar. En undersökning som har fått mer uppmärksamhet under de senaste veckorna genomfördes i samarbete mellan valövervakningsorganisationen CRTA och Democracy Action Lab vid Stanford University.
I deras undersökning uppgav 70 procent av de tillfrågade att de hade bestämt sig vilka de skulle rösta på. Bland dessa tillfrågade fick Studentlistan stöd av 44,9 procent, jämfört med 35,7 procent för SNS och 3,8 procent för Socialistpartiet SPS (Slobodan Milosevićs gamla parti). Tolv procent av samtliga tillfrågade var fortfarande osäkra och nio procent sade att de inte tänkte rösta alls.
Andra undersökningar ger SNS ett tydligt försprång. Politologen Vujo Ilić har varnat för att sättet Studentlistan presenteras för de tillfrågade i flera undersökningar kan påverka resultatet kraftigt. Han menar att många som stödjer studentrörelsens fyra krav som för rättvisa och institutioner som togs fram under 2025 inte per automatik kommer att rösta på Studentlistan utan kanske röstar på något annat oppositionellt parti.
Trots skillnaderna rörande metoder och resultat är fallet att Studentlistan har på kort tid blivit det näst största politiska alternativet i landet. Det betyder dock inte att stora grupper av lojala eller andra SNS-väljare har bytt sida. En viktigare förklaring är att fler personer som tidigare har beskrivits som “soffliggare”, politiskt ointresserade eller som har röstat blankt har nu bestämt sig för att stödja Studentlistan. Utöver det gynnas Studentlistan att flera andra oppositionella partier har uppmanat sina väljare att rösta på Studentlistan och till och med ställt sina resurser till studenternas förfogande.
I Serbien finns det många medborgare som har varit kritiska till regeringen, men som samtidigt inte känt sig hemma hos någon av de äldre eller yngre oppositionella partierna. Ett tydligt historiskt exempel är händelsen med de så kallade beli listići (vita / blanka valsedlarna) inför valet 2012 när SNS och Vucic vann regeringsmakten första gången. Kampanjen uppmanade missnöjda väljare att gå till vallokalen men medvetet göra sin valsedel ogiltig i stället för att stödja något av de alternativ som erbjöds.
I efterhand går det att säga att kampanjen var bra för SNS. Idag försöker den studentledda proteströrelsen göra nästan motsatsen genom att försöka övertyga människor som tappat förtroendet för partierna att deras deltagande faktiskt spelar en historisk roll och kan avgöra valet.
Vilka röstar på SNS?
SNS har styrt Serbien sedan 2012 och har i grunden en organiserad och bredare väljarbas. Forskning och opinionsundersökningar visar att endast runt tio procent av väljarna som har högskoleutbildning stödjer SNS medan äldre väljare, pensionärer, fabriksarbetare, personer med lägre utbildning och människor på landsbygden under en längre period utgjort viktiga delar av SNS väljarbas.
På flera sätt och vis påminner dagens situation i Serbien om hur det var under Milosevic under 1990-talet. Milosevic regim var också starkare bland pensionärer, “jugonostalgiska” väljare, fabriksarbetare och jordbrukare samt invånare utanför storstäderna.
Under Vučićs tid vid makten har Serbien byggt en ekonomisk modell med stora transnationella investeringar, statliga subventioner, omfattande infrastrukturprojekt och täta relationer mellan staten och delar av näringslivet.
Här kan du följa Vladan Lausevics blogg på Substack. Ditt stöd gör det möjligt att fortsätta rapportera om Serbien
Det finns vissa likheter med Ungern under Viktor Orbán där företag kopplade till Orban haft betydligt större möjligheter att vinna offentliga kontrakt.
Det är inte så att småföretagare över lag är en stor SNS-väljargrupp. Men runt den statligt ledda investeringsmodellenfinns företagare, underleverantörer och andra aktörer vars ekonomiska möjligheter kan påverkas av relationen till staten och där pengar och jobb “omfördelas” av lokala SNS-politiker till företag, anställda och förblir lojala med SNS.
”En student i varje by”
Eftersom SNS anses fortfarande ha bättre resurser inklusive genom offentliga institutioner har studentrörelsen valt att försöka nå ut till fler väljare med andra metoder. En av de mest uppmärksammade kampanjerna heter ”Student u svakom selu” – En student i varje by.
Redan före valrörelsen som under 2025 började studenter resa till mindre samhällen och landsbygdsområden för att prata direkt med människor om sina planer och krav. Studentlistans utmaning är att övertala fler väljare som bor i mindre orter och landsbygden där sociala medier som Facebook betyder mindre och där regimkontrollerade kanaler betyder mer i vardagen.
En annan metod som Studentlistan använder sig av är cykelturen ”Čuvari ustava” – Konstitutionens väktare. Kampanjen startade den 17 september och under omkring tio dagar cyklade studenter längs olika rutter genom Serbien, från större städer till mindre orter och byar. Med sig hade de exemplar av den serbiska konstitutionen. Budskapet är att konstitutionen ska gälla lika för alla och att statens institutioner måste respektera den. Under resan har studenterna stannat för samtal och möten med invånare. Turen avslutades i Kragujevac, där Serbiens första moderna konstitution antogs 1835.
Kampen om rösterna utanför Serbien
En väljargrupp som också är mycket betydelsefull för det kommande valet är serber som utomlands. Det handlar om flera miljoner människor, men Inför valet 2023 var det bara omkring 40 000 personer som registrerade sig för att rösta. Inför valet den 25 oktober måste registreringen ske senast den 3 oktober. Serbiens ambassad i Stockholm har exempelvis gått ut med särskild information till serbiska medborgare i Sverige.
Ett land som också anses vara viktig för framför allt SNS är nämligen Bosnien, och framför allt entiteten Republika Srpska (Serbiska Republiken). Där finns många i Bosnien med serbiskt medborgarskap och därmed väljare. SNS har under tidigare val bedrivit en aktiv kampanj i området.
Under valet 2023 dokumenterade CRTA organiserade transporter av väljare från Bosnien till Belgrad. CRTA fann också exempel på organiserad “väljarflytt” genom tillfälliga eller misstänkt fiktiva adressregistreringar och bedömde att detta kunde ha påverkat det mycket jämna lokalvalet i Belgrad.
Mot den bakgrunden är Studentlistans försök att kampanja i Republika Srpska politiskt betydelsefullt. I september tog kampanjen ”En student i varje by” sig över Drina för att tala direkt med väljare i bland annat Bijeljina, Brčko och Banja Luka. Turnén mötte dock snabbt flera problem. I till exempel Brčko inledde polisen ett förfarande mot två organisatörer eftersom sammankomsten enligt myndigheterna var oanmäld. Många anser att negativa ageranden och även våld samt hot mot studenterna är organiserade av SNS.
Tre möjliga vägar efter valet
När rösterna räknas kommer det inte bara att spela roll vilken lista som blir störst. Serbiens parlament har 250 ledamöter, vilket innebär att 126 mandat krävs för en majoritet. Idag finns det enligt bedömare tre möjliga scenarier efter valet:
Ett möjligt utfall är att SNS och dess allierade behåller tillräckligt mycket stöd för att återigen skapa en egen majoritet. Ett sådant resultat skulle innebära kontinuitet i parlamentet och ge regeringssidan ett stort handlingsutrymme även under nästa mandatperiod.
Ett annat utfall är att Studentlistan gör ett så starkt val att den tillsammans med andra oppositionella listor kan samla minst 126 mandat. Det skulle innebära ett maktskifte, men också öppna en helt ny fråga. Studentlistans breda mobilisering omfattar människor med olika uppfattningar om bland annat EU, Kosovo, ekonomi, miljö och socialpolitik. En parlamentarisk majoritet skulle därför kräva förhandlingar om betydligt fler frågor än de gemensamma kraven på rättsstat och fungerande institutioner.
Ett tredje utfall är ett mer fragmenterat parlament där SNS förlorar delar av sitt tidigare stöd, utan att oppositionen får en egen majoritet. Studentlistan och andra oppositionella partier skulle då vara starkare än tidigare, medan regeringssidan fortfarande skulle behålla mycket av sitt inflytande. Ett sådant parlament skulle kunna kräva fler kompromisser och förhandlingar än Serbien har varit vana vid under SNS vid makten.
Ingen av dessa tre utfall kan idag sägas vara mer troligt än de andra. Opinionsmätningarna skiljer sig för mycket åt och en betydande grupp väljare har ännu inte bestämt sig. Det är därför valet den 25 oktober i slutändan kanske inte bara avgörs av hur många väljare som byter sida. Minst lika viktigt blir hur många människor som tidigare stått vid sidan av det politiska livet nu bestämmer sig för att rösta. Soffliggarna blir då de som fäller avgörandet.
Vladan Lausevic
Bevakar Balkan och Serbien inför valet.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
