”Sverige måste göra mer för att skydda barn i konflikter”

Ett av sex barn i världen lever i en konfliktzon och av de som utsätts för sexualbrott i zonerna är var tredje ett barn. Det framgår av en ny rapport från Rädda Barnen.
– Sverige brister i sitt arbete med att skydda världens barn. Regeringen kan göra mer, säger Jesper Roos som är internationell rådgivare på Rädda barnen. 

I samband med konflikter utsätts en stor del barn för övergrepp. 2023 var ett rekordår för övergrepp mot barn i konfliktzoner, visar en ny rapport från Rädda Barnen. De största ökningarna finns i ockuperade palestinska områden och i Sudan. I Palestina ökade antalet övergrepp som mest, men Sudan var det land där övergreppen ökade som mest procentuellt. 

Rapporten, som baseras på siffror från 2023, visar på problem för det internationella samfundet att förhindra och skydda barn från övergrepp i samband med att de bor i konfliktzoner. Totalt rör det sig om närmare en halv miljard barn, vilket motsvarar ett av sex barn i världen.

Konfliktzonerna delas in i fyra kategorier: Från lågintensivt konfliktområde till extremkonflikt där förutom krig, även områden som präglas av gängvåld (exempelvis i Mexiko) räknas in. Majoriteten av barnen befinner sig i en lågintensiv zon och det lägsta antalet (8,2 miljoner) befinner sig i en extremkonflikt. Mer än hälften av barnen befinner sig i antingen Afrika eller Asien.

Barn i konfliktzoner är utsatta för övergrepp i mycket större utsträckning än barn som lever i mer ”normala” samhällen. Det handlar om en högre risk för att dö och utsättas för stympning eller lemlästning, rekrytering till beväpnade grupper, kidnappning, attacker mot skolor och sjukhus, sexuellt våld. Barn drabbas också hårt när den humanitära hjälpen blockeras som i fallet Gaza.

Att nödhjälp når fram till barn hindras också i mycket högre utsträckning än tidigare – elva gånger mer än för tio år sedan. Värst är det i ockuperade palestinska områden som utgör mer än hälften av incidenterna i rapporten. Samtidigt är det övergrepp som ökade dödsfall eller stympning och i Sudan och de ockuperade palestinska områden överrepresenterade i statistiken. Och en av tre som utsätts för sexuellt i en konfliktzon är barn.

Statistiken visar också att antalet övergrepp ökat i samtliga konfliktzoner, med nästan 32 000 konfirmerade fall av övergrepp mot barn, vilket motsvarar 86 fall per dag. Det är mer än 2023 som tidigare var den högsta rapporteringen. Övergreppen sker i en till synes stigande trend. Men den verkliga siffran förväntas vara betydligt högre. Speciellt när det kommer till sexuellt våld.

– Det är omöjligt att veta hur många det egentligen rör sig om, säger Jesper Roos.

På ett av få fortfarande öppna sjukhus i Khartoum, rapporterar läkare utan gränser (MSF) att var sjätte patient i Sudan är ett barn under 15 år. Barnen kommer ofta in med skott-, spräng- och splitterskador och allt fler är akut undernärda, konstaterar organisationen.

Utbildning motverkar våld

Ett sätt att förhindra och motverka barns utsatthet är att arbeta preventivt. Utbildning är en tydlig sådan insats: går du i skolan minskar risken för att bli rekryterad till beväpnade grupper. Ett annat sätt att motverka våldet är att investera i klimat och miljöprojekt då 40 procent av världens interna konflikter uppkommer i samband med minskad tillgång till naturresurser. 

Globalt vill Rädda Barnen se att barnet synliggörs på ett mer konkret sätt. Det räcker inte med att bara skriva mänskliga rättigheter i olika deklarationer menar Jesper Roos på Rädda Barnen:

– Det är viktigt att komma ihåg att barn har egna unika rättigheter. Och här kan även Sverige göra ett bättre jobb. Sveriges utrikespolitiska deklaration nämner exempelvis inte ordet barn, säger Jesper Roos.

Här inverkar även de internationella policyer som antagits av världssamfundet. Sverige stödjer alla FN:s åtaganden förutom ett i arbetet för att skydda barn (Sverige står inte bakom förbjudandet av kärnvapen).

En annan förutsättning för att säkerställa barns trygghet är att se till att regeringar håller sig konsekventa och att barns rättigheter säkras, oavsett vem som är förövaren.

– Det finns viss inkonsekvens inom den svenska politiken. Exempelvis har regeringen på ett föredömligt sätt fördömt attacker mot sjukhus i Ukraina, men när samma sak hänt i Gaza har det varit för tyst, fortsätter Jesper Roos, som eftersöker en konsekvent hållning.

Josefine Norin

Läs också