DEBATT. Sida behöver tydligare och transparent redovisa vilka kriterier de använt för valet av samarbetsorganisationer. Grunden måste vara i vilken omfattning organisationerna har kapacitet att bidra till strategins måluppfyllelse och maximera resultaten av insatserna. Därför har både Sida och regeringen ansvar för den kritiska situation som uppstått, skriver Magnus Walan, policyrådgivare på Diakonia.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
I februari år fick Sida instruktioner från regeringen om att göra om systemet för stöd till civila samhället. Regeringen vill öppna upp anslaget för fler organisationer för ”öka pluralismen”. Det nya systemet skulle sjösättas 1 januari 2025.
Diakonia ha 147 miljoner årligen från detta anslag och de är fördelade på 160 samarbetspartners världen över.
Regeringens beslut har tvingat oss att ge dem besked om att deras planer måste skrivas om och att det är osäkert om de kan fortsättningsvis kan räkna med det stöd som tidigare utlovats. Kontrakt med Sverige kommer inte att hedras.
För att minimera skadan vädjade många inklusive Diakonia till regeringen redan i våras om att det nya systemet dels skulle införas stegvis och att anslaget skulle öka. Så blev det inte.
Vi har nu fått besked att vi enligt Sidas bedömningar kan få max 70 miljoner från den nya strategin enligt den modellen som Sida presenterat.
Det är en halvering!
Det drabbar till exempel de människor som skyddar livet för utsatta miljö- och människorättsförsvarare i Honduras. De har hittills räddat livet på hela 1 093 personer. De jobbar i ett av världens farligaste länder, men har nu fått besked att Sverige bryter deras kontrakt och det är osäkert om de får stöd i framtiden.
Det drabbar en organisation i Moçambique som jobbar proaktivt med kristna och muslimska ledare för att få slut på barnäktenskap och räddar flickor som redan tvingats gifta sig.
I Burkina Faso har ett innovativt projekt startats av en partner för att skapa alternativa inkomstkällor och omskolning för de fattiga kvinnor som utför könsstympning av flickor.
Vi stöttar aktörer som ger våldsutsatta kvinnor som dessutom är på flykt undan kriget i Myanmar möjlighet till inkomst och traumarådgivning. Få vågar göra detta livsviktiga jobb.
I Kambodja ger vi stöd till organisationer som arbetar för demokratiska värderingar och för arbetsrättsliga villkor i ett land som blir alltmer styrt av Kina.
Trots att regeringen sagt att den nya modellen ska “tas fram med ambitionen att undvika skadlig ovisshet och möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i det viktiga arbetet som civilsamhället utför”. Men det är inte den verklighet vi nu ser genom att samarbetsavtal bryts i förtid och att allt fler aktörer ska dela på samma anslag utan att beloppet ökar.
Att anslaget till civila samhället kan jämföras med att den nya satsningen migrationspolitisk på 3 miljarder. Insatser som i hög grad utgår från svenska migrationspolitiska mål och som enligt CONCORD i långa stycken inte ens kan redovisas som bistånd. Eller hur anslaget till världsbanken fördubblats.
Detta är regeringens ansvar. Sida har också att ansvar. Det är bra att Sida avvisar kvoter för kristna organisationer i DN som Sida först talade om.
Sida behöver tydligare och transparent redovisa vilka kriterier och bedömningar de gjort. Men så snabba kraftiga nedskärningar som vi ser för till exempel PMU från 44 till 5 miljoner kan inte vara rimligt. Ansvaret för detta ligger både på regeringen och på Sida.
Grunden måste vara i vilken omfattning organisationerna har kapacitet att bidra till strategins måluppfyllelse, med god kvalitet i programverksamheten och stabila system för uppföljning och kontroll. Strategin syftar till att stärka kapaciteten hos civilsamhället i utvecklingsländer och att förbättra civilsamhällets förutsättningar att verka. Detta i en tid då motståndet mot demokrati och ett pluralistiskt och rättighetsbaserat civilsamhälle är rekordstort i världen, för att makthavare helt enkelt ser det som ett hot mot deras auktoritära repressiva styre. Det gör denna strategi oerhört viktig i den tid vi lever i. Viktigt att utgå från kontext, strategi, metod och track record hos ansökande organisationer för att maximera resultaten av insatserna.
VI hoppas därför att taket för oss på 70 miljoner nu höjs så att våra partners arbete kan fortsätta!
Magnus Walan
Policyrådgivare på Diakonia
Fotnot: Texten har även publicerats på Magnus Walans Facebook-sida.
Uppläsning av artikel
|