”Vi ser fram emot en nära dialog”

DEBATT. Regeringen genomför nu den största reformen av svenskt bistånd på flera decennier. En ny modell för biståndet genom det civila samhällets organisationer sjösätts nu, med ett ökat fokus på effektivitet, transparens och långsiktighet samt högre krav på kvalitet och resultat, skriver bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa.

Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna. 

Civilsamhällets organisationer spelar en central roll i genomförandet av svenskt bistånd. Ofta är det civilsamhällesorganisationer som kan nå de allra mest utsatta med livsviktigt humanitärt stöd, eller som kan ge röst åt särskilt sårbara grupper. Under 2023 gick cirka 43 procent av Sidas bistånd via civilsamhällesorganisationer på både lokal, regional och global nivånivå. 

För 2024 har regeringen ökat anslaget till den särskilda strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället (CSO-strategin), som i år uppgår till 1,8 miljarder kronor. I denna strategi har fokus hittills varit på svenska strategiska partnerorganisationer (SPO) som i sin tur förmedlat medel vidare i olika antal led. Att vissa utvalda organisationer genom sin status som SPO garanteras stöd genom CSO-strategin har inneburit en låg konkurrens och begränsade möjligheter för organisationer som inte har en på förhand priviligierad ställning. Ytterligare utmaningar har identifierats med dagens system vad gäller antalet led som stödet förmedlas genom. Möjligheterna till insyn och extern granskning har därmed varit begränsade, vilket står i kontrast med kraven på myndigheters offentlighet. Medborgarna har rätt till insyn och ska kunna vara säkra på att de skattemedel som läggs på biståndet gör skillnad.

Regeringen genomför nu en omfattande reform av biståndet som innebär ett ökat fokus på effektivitet, transparens och långsiktighet samt högre krav på kvalitet och resultat. För verksamheten som finansieras över den särskilda CSO-strategin innebär det att den modell där 17 strategiska partnerorganisationer (SPO) som idag har direktavtal med Sida från och med årsskiftet ersätts med en ny genomförandemodell.

Reformagendan Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt betonar vikten av att svenskt bistånd i högre utsträckning når fram till lokala organisationer i partnerländer. Den nya modellen kommer innebära att fler organisationer har direktavtal med Sida och att det därmed blir färre transaktions- och avtalsled, vilket borgar för ett tydligt och väldokumenterat beslutsfattande om hur resurser fördelas och varför. På så sätt ökas också transparensen och spårbarheten, och vilka lokala organisationer som får del av biståndet synliggörs. Samtidigt värnas det svenska civilsamhället och dess mervärde som partner till lokala organisationer och som del av den svenska resursbasen.

Genom öppna och transparenta ansökningsförfaranden och genom att ta bort nuvarande SPO-system får fler organisationer möjlighet att bidra i biståndets genomförande. Alla typer av civilsamhällesorganisationer ska ha möjlighet att ansöka om finansiering. Det inkluderar de organisationer som av någon anledning inte just nu har ett avtal med Sida. Detta uppmuntrar till innovation och nya civilsamhällesaktörers engagemang, samt värnar pluralism i civilsamhället. 

Den nya modellen bygger på tre delar: Den första delen tar tillvara mervärdet i partnerskapet mellan civilsamhällesorganisationer i Sverige och i partnerländer. Såväl små, medelstora som stora civilsamhällesorganisationer ska kunna ansöka om stöd. Vidareförmedling kan fortsatt ske, men i färre led. En självklar del är också att de svenska organisationerna på förhand ska ange med vilka lokala partners man avser samarbeta, så att detta blir tydligt för Sida redan i beredningen. Därmed kan även myndighetens kontrollmekanismer tillämpas redan i beredningsskedet och vi säkerställer att myndighetsutövningen stannar på myndigheten. 

Den andra delen syftar till att bidra till policy- och metodutveckling där verksamhet bland annat ska stärka det lokala ägarskapet, lokal förankring och intern demokrati hos lokala organisationer i partnerländer. Det innebär stöd till organisationer som söker påverka situationen i sina länder – till exempel för att främja det demokratiska utrymmet, för att stödja vikten av flickors utbildning, eller för att utforma innovativa digitala lösningar för att stärka tillgång till banktjänster på landsbygden. 

Del tre möjliggör för lokala och regionala organisationer i partnerländer att ha direktavtal med Sida utan att konkurrera med svenska organisationer, eller utan att redan ha ett samarbete med någon svensk organisation. Här ser vi på sikt möjlighet för våra ambassader att identifiera särskilt intressanta lokala initiativ, som kan ges stöd för mindre projekt och satsningar som annars inte hade kunnat få svenskt stöd. 

CSO-strategin för 2024 gäller året ut. Genom att besluta om en ny strategi med tillhörande genomförandemodell som gäller från årsskiftet redan nu skapar vi en så god framförhållning som möjligt. En övergångsperiod fram till september nästa år ger också förutsättningar för en sömlös och ansvarsfull omställning.

Med den nya genomförandemodellen vill regeringen bidra till att stödja livskraftiga civilsamhällen i låg- och medelinkomstländer för en framtid bortom biståndet. Finaniseringen inom den nya CSO-strategin kommer i högre utsträckning nå dit den gör som störst skillnad – för ett fristående och pluralistiskt civilsamhälle i fattiga och ofta odemokratiska länder. Ett lokalt civilsamhälle som ges förutsättningar att verka för att främja frihet och bekämpa förtryck; bidra till ökad egenmakt för kvinnor och flickor eller till att skapa försörjningsmöjligheter och ekonomisk utveckling. Vi ser fram emot en nära dialog och utbyte med såväl svenska som internationella och lokala civilsamhällesorganisationer i det fortsatta arbetet. 

Benjamin Dousa
Bistånds- och utrikeshandelsminister

Läs också