Sedan 2016 har en miljon tibetaner – varav 500 hela byar –tvångsförflyttats av kinesiska myndigheter. Syftet är att utplåna den tibetanska kulturen. Det framgår av en ny rapport från organisationen Human Rights Watch.
Enligt en ny rapport från Human Rights Watch, “Educate the Masses to Change Their Minds: China’s Coercive Relocation of Rural Tibetans” har kinesiska tjänstemän i Tibet sedan 2016 tvingat snart en miljon bybor att flytta till nya platser varav runt 500 hela byar, ofta hundratals kilometer bort från platser där människor traditionellt levt. Myndigheterna hävdar att ”omlokalisering av hela byn” kommer att leda till bättre sysselsättning och högre inkomster för bybor, som till stor del är herdar eller jordbrukare. Den kinesiska regeringen säger också att flytten är frivillig. Men statliga medier och regeringsdokument motsäger det påståendet. Dessutom är det omöjligt för bybor att vägra att flytta utan att drabbas av allvarliga påföljder. Myndigheterna använder först falska löften om högre inkomster, sen upprepade hembesök och hot om bestraffning. De som vägrar flytta blir stämplade som separatister och kan straffas med fängelse.
På grund av de kinesiska myndigheternas övervakning av all information från Tibet och de stora riskerna för människor som pratar med media, har Human Rights Watch utgått från offentligt tillgängliga regeringsdokument och medier för rapporten.
Bygger dammar
I några fall av tvångsförflyttning handlar det om att kinesiska myndigheter har bestämt att bygga dammar i en närliggande flod. Den kinesiska regeringen beordrade nyligen tibetaner som bor längs Yangtzefloden att utrymma sina hem för ett vattenkraftsprojekt. Den 14 februari i år genomförde hundratals människor från sex kloster och cirka 25 byar en stor protest mot regeringens vräkningsplan, enligt den tibetanska nyhetsbyrån Phayul.
Att flytta tillbaka är inte möjligt – regeringen kräver i allmänhet att byborna river sina tidigare hem inom ett år efter att de flyttat. Även i tibetanska byar som inte flyttats så kräver de kinesiska myndigheterna att familjerna river sina hus och bygger nya kinesiska hus. Myndigheterna ger familjerna pengar och övervakar sedan att rivning och bygge utförs. När det är klart så sätter myndigheterna en obligatorisk kinesisk flagga på husets tak och den ska sedan bytas så fort den blir sliten. De som vägrat att använda den kinesiska flaggan har enligt Radio Free Asia vid vissa incidenter blivit skjutna och dödade av kinesiska tjänstemän.
Tvångsförflyttningarna och rivningarna är en del av den kinesiska regeringens program för att ”integrera” tibetaner i det hankinesiska samhället och utplåna den tibetanska kulturen.
Organisationen International Campaign for Tibet är djupt oroade över rapporterna om Kinas förflyttning av tibetaner: ”Med tanke på det hårda förtrycket och rädslan i Tibet och avsaknaden av alla medel för upprättelse genom ett oberoende rättsväsende, är tvångsförflyttningar en drastisk kränkning av rättigheterna för tibetaner som nu är sårbara för fattigdom och marginalisering. Denna påtvingade migration omkullkastar livet för tusentals tibetaner. Det internationella samfundet bör uppmana den kinesiska regeringen att stoppa dessa program som tjänar till att kontrollera det tibetanska folket.”
Sedan 1950-talet har den kinesiska regeringen tvångsförflyttat omkring 70 miljoner människor över hela Kina, ofta skenbart för stadsutveckling. När regeringen utökade sina flyttåtgärder till fattigare landsbygdsområden, började den flytta byar genom program som var avsedda att bekämpa fattigdom, vilket förde människor till områden som ansågs mer lämpade för jordbruk. I vissa fall fungerade det och folk tjänade mer pengar. Men i Tibet var vissa utflyttade hushåll inte ens registrerade som fattiga. Snarare var de ekonomiskt välmående. Och studier visar att de flesta tvångsförflyttade, efter att ha flyttats till områden där deras jordbrukskunskaper inte kan användas, inte får hållbar sysselsättning.
Kulturellt folkmord
Tvångsförflyttningarna har en förödande inverkan på tibetanska samhällen. Tillsammans med statliga program för att ”integrera” tibetaner i kinesisk skola, kultur och religion i den ”kinesiska nationen” urholkar flyttningarna den tibetanska kulturen och livsstilen. Tibetaner tvingas överge sina traditioner att bruka jorden, ha betesdjur och samarbeta i mindre samhällen. Istället måste de söka jobb på kinesiska fabriker eller restauranger och leva ett mer isolerat liv i städerna. Det får förödande konsekvenser för den personliga hälsan, ekonomin och det sociala livet och i kombination med förbud mot det tibetanska språket och religionen så raderas den tibetanska identiteten. Den kinesiska ”integrationen” av tibetaner är inget annat än ett systematiskt kulturellt folkmord.
Redaktionen
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
