Gaza: Kan svenska medborgare åtalas för krigsbrott?


Barn i ett förstört hus i Gaza.
Rafah i Gaza, 17 april, 2024. Foto: Shutterstock.

Kan svenska medborgare som är en del av Israels militär åtalas i Sverige? Och vad krävs i så fall för att en åklagare ska få göra en förundersökning? Miriam Ingeson, forskare på FOI och doktorand i internationell straffrätt, reder ut vad som gäller.

Det har gått sju månader sedan Hamas milis gick in i södra Israel, dödade mer än 1 100 civila och förde bort hundratals individer. Som svar inledde Israel en militär operation som enligt palestinska myndigheter dödat över 35 000 personer.

Svenske medborgaren Jonathan Cornicus har medverkat i både svensk och internationell media där han som medlem i Israels armé skildrar händelserna i Gaza utifrån ett israeliskt perspektiv. För detta har han polisanmälts, anklagad för att ha medverkat i folkrättsbrott kopplad till Israels militära operation i Gaza.

Den första polisanmälan mot Jonathan Cornicus avslogs redan den 3 november 2023 och den andra 1 mar, 2024. Båda har lagts ner.

– Vi har beslutat att inte inleda förundersökning för att vi inte funnit att personen har medverkat i eller främjat handlingar på ett sådant sett att denne kan ses ha ett individuellt straffrättsligt ansvar, svarar vice chefsåklagare Hanna Lemoine.

Vad krävs för att inleda en förundersökning

Global Bar Magazine har försökt ta reda på vad som skulle krävas för att anmälan ska leda till en förundersökning. Miriam Ingeson, forskare på FOI och doktorand i internationell straffrätt fick frågan om Sverige kan driva en process för brott som begåtts i Gaza.

– Ja, Sverige har sådan lagstiftning, i lagen om straff för internationella brott. Där kriminaliseras folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Ett antal sådana brott har redan avgjorts i svenska domstolar. Det har då handlat om brott knutna till konflikter i forna Jugoslavien, Rwanda, Syrien och Irak.   

Måste regeringen godkänna ett åtal?
– Ja, när misstanken gäller brott som begåtts utomlands krävs ofta ett så kallat åtalsförordnande. Det innebär att åklagare, riksåklagaren eller regeringen bedömer hur stark kopplingen är till Sverige och svenska intressen. Det krävs också att brottet kan utredas här, det vill säga att man får tag i bevisningen. Det kan vara så att internationella domstolar och andra länder utreder brottet samtidigt, men det är inte nödvändigtvis något som hindrar Sverige. Det är en helhetsbedömning. Om misstanken gäller en svensk medborgare kan man i regel utgå ifrån att kopplingen till Sverige är tillräckligt stark, svarar Miriam Ingeson.

En del hävdar att det måste finnas tidigare fall internationellt, ICC eller andra länder, som tagit upp folkrättsbrott?
– Det stämmer inte. Svenska myndigheter kan agera även om det inte finns tidigare domar. Däremot kan det påverka vilken bevisning som förs och hur lätt den är att få tag i. En sak som är speciell i sådana här mål är att man måste föra bevisning om sammanhanget där gärningar sker. Det betyder alltså att det råder krig, som kallas väpnad konflikt, att det annars sker ett omfattande angrepp på en befolkning, eller att det finns folkmordsuppsåt, ett syfte att förinta en grupp.

– ICC har ett särskilt apartheid-brott, men i svensk lagstiftning ingår det i uttrycket brott mot mänskligheten genom förföljelse där en grupp systematiskt berövas grundläggande rättigheter. Poängen är att man behöver visa att det finns någon sorts större systematik i bakgrunden. Om det finns liknande fall i utländsk domstol blir det möjligen lite enklare att bevisa att det som en person är misstänkt för ingår i ett sådant sammanhang.

Vad behövs i en polisanmälan? Hur fungerar det i praktiken?
– Man kan luta sig mot utredningar av FN och kända icke-statliga organisationer som Human Rights Watch eller Amnesty. Utöver själva sammanhanget måste man också visa att den som är misstänkt har begått en gärning, att den har dödat eller skadat en skyddad person, till exempel. Det kan också vara att man har bidragit till vad någon annan gjort, så att man är medhjälpare. Det kan även gälla företag, om man exempelvis säljer vapen eller utrustning som används i sådana här brott. I vissa fall har utländska domstolar prövat åtal mot andra personer som varit inblandade i exakt samma händelse, och då kan man naturligtvis be att få använda materialet från det målet.

Petter Bolme

Läs också:

Uppläsning av artikel

GRATIS NYHETSBREV – ANMÄL DIG HÄR!

* indicates required

Global Bar Magazine följer utvecklingen i världen. Du får våra senaste rapporteringar direkt i din inkorg.

Dina uppgifter används endast för att ge dig nyheter från Global Bar Magazine och Global Bar. Du kan avbryta din prenumeration genom att klicka på unsubscribe-länken i sidfoten på nyhetsbrevet.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.