DEBATT. Efter oräkneliga ton bomber finns inte mycket kvar av Gaza. Det kommer därför att krävas enorma insatser för att Gaza-borna ska kunna återgå till värdiga liv efter denna konflikt. Därför bör Sverige ta initiativ till en fond för Gazas återuppbyggnad. Det skriver Janine Alm Ericson och Jacob Risberg från Miljöpartiet.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas egna.
Minst 32 000 döda och ingen lösning i sikte. Sedan de fruktansvärda terrorattackerna den 7 oktober 2023 har alla civila Gaza-bor, inte minst barnen, fått betala ett för högt pris för Hamas illdåd. Tobias Billström och Ulf Kristersson måste våga kräva ett slut på det urskillningslösa våldet.
Sverige är ett av 135 länder i världen som erkänner Palestina som en stat. Vi är också det enda EU-landet som vågat ta det viktiga steget mot en framtida fredlig tvåstatslösning. Det förpliktigar oss till att göra mer än att stå vid sidlinjen och uttrycka förfäran medan oerhörda brott begås mot den palestinska befolkningen och gisslans familjer ropar efter sina kära. De förtjänar vårt engagemang.
I den mån denna regering har agerat på den markinvasion som kostat tiotusentals civila palestinier livet så har det varit till Netanyahus extremhöger-regerings favör. I såväl ord som handling har Sverige varit fegast i klassen. Det är ett agerande som signalerar en likgiltighet inför alla civila dödsoffer i såväl Israel som Gaza, snarare än ett moget övervägande i en komplex konflikt.
Sverige har erkänt Palestina som stat och har ett uttalat mål om att bidra till en tvåstatslösning. I den allvarliga situationen vi ser nu borde det då vara en ryggradsreflex att uttrycka den ambitionen högljutt och ställa konkreta krav på att steg tas i riktning mot vapenvila, gisslanförhandlingar, fredssamtal och återuppbyggnad av både Gazas raserade städer och det sköra förtroendet som raserats helt mellan israeler och palestinier. I stället har Sverige varit passivt. Regeringen har avstått från att ta ställning i FN, samtidigt som de i flera månader ströp allt bistånd till Palestina – både genom FN-organet UNWRA och våra svenska biståndsorganisationer.
När regeringen väl återinförde biståndet var det försvagat. Biståndsstrategin för Palestina är borttagen och alla omnämnanden om ockupation lyser med sin frånvaro i den regionala strategin för Nordafrika och Mellanöstern där Palestina nu fått ett par blygsamma rader. Sverige brukade vara en partner att lita på. Nu kan vi i stället läsa i SvD debatt hur den israeliska fredsrörelsen känner sig helt övergivna av Sverige. De palestinska organisationerna som stått utan pengar i ett halvår säger inte oväntat samma sak. Det är en svidande kritik.
Nu måste vi ha nått den fega vägens ende. Tiotusentals döda och samhällen jämnade med marken bör vara en röd linje för vilken fredsälskande demokrati som helst. Ulf Kristersson och Tobias Billström måste ta tillräckligt mod till sig för att stå upp för Sveriges positioner och åtaganden i Israel och Palestina. Det är verkligen det minsta man kan avkräva de som leder landet.
1. Kräv en permanent vapenvila och att alla humanitära försändelser kan levereras utan rädsla för väpnade attacker. Ingen fredsförhandling kan överrösta ljudet av fallande bomber, barnskrik och anhörigas oro för en gisslan som fortfarande inte frigivits.
2. Återupprätta en biståndsstrategi för Palestina. Vi erkänner Palestina som stat under ockupation. Och efter de senaste sex månadernas strider och våld är behoven större än någonsin i Gaza och på västbanken. Vägen till en tvåstatslösning är längre än någonsin, men det är enda vägen till att skapa fred och trygghet i regionen.
3. Ta initiativ till en fond för Gazas återuppbyggnad. Efter de oräkneliga ton bomber som fallit finns inte mycket kvar av Gazas infrastruktur, bostäder, skolor och sjukhus. Det kommer kräva enorma insatser från omvärlden för att Gaza-borna ska kunna återgå till värdiga liv efter denna konflikt.
Janine Alm Ericson
Biståndspolitisk talesperson (MP)
Jacob Risberg
Utrikespolitisk talesperson (MP)
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
