2023 väcktes 96 åtal för mutbrott i Sverige. Det är nästan en tredubbling jämfört med 2020. Samtidigt är mörkertalet stort. Det framgår av årets rapport från Institutet Mot Mutor (IMM).
Det är svårt att få ”perfekta” svenskar att våga prata om mutor och korruption här hemma, konstaterade Parul Sharma, vikarierande chef för Institutet Mot Mutor (IMM) i avsnitt 135 av Global Podd.
Sedan 2017 framställer IMM en årlig rättsfallssamling för att ge en enkel och sammanfattande bild över samtliga svenska mutbrottsdomar. Nu har rapporten för 2023 publicerats. I den konstaterar IMM att antalet svenska mutbrottsåtal nästan tredubblats på 3 år.
96 åtal avseende mutbrott väcktes i Sveriges domstolar under 2023, vilket nästan är en tredubbling jämfört med 2020 då antalet uppgick till 38. Av de 96 åtalen under 2023 ledde 77 procent till en fällande dom, främst med dagsböter som påföljd.
Privata mutar offentliga
Rapporten för 2023 visar att transport- och fordonsrelaterade verksamheter återigen seglat upp i topp i mutbrottsligan. 32 procent, eller 11 av 34 mutbrottsdomar, handlar om mutor inom exempelvis trafikskolor och bilbesiktningar. Det är allt från elever som vill köpa sig fria från examination till besiktningsinspektörer som låter fordon de aldrig sett passera utan anmärkningar.
I likhet med 2022 avsåg de flesta målen år 2023 mutbrott i relationen privat-offentlig. Det speglar den vanligaste relationen där en person från privat sektor ger en förmån till en person i offentlig sektor, eller att den senare begär en förmån.
– Att antalet åtal stigit så kraftigt i Sverige på senare år visar att medvetenheten kring frågor som rör mutor och korruption faktiskt ökar i samhället, säger Parul Sharma, i ett pressmeddelande från IMM.
Men vad är egentligen en muta och varför finns det ingen enhetlig definition av korruption? Är det till exempel korruption att anställa människor som liknar en själv i den organisation man är chef för? Kan det verkligen vara en muta om du bjuder fritidsförvaltningens chef på en fika? Om bland annat detta handlade samtalet i Global Podd avsnitt 135.
När svenskarna får uttala sig anonymt så lättar de inte sällan på locket. Enligt organisationen Transparency Internationals senaste studie fortsätter Sverige att falla i rankning och enligt organisationens korruptionsindex är vi numera sämst i Norden. På Världsbankens lista över svartlistade företag återfinns också många svenska aktörer.
– Mörkertalet är dock fortfarande mycket stort i frågor som rör givande och tagande av muta. Jag skulle vilja se en rejäl folkbildning i ämnet i Sverige för att öka förmågan ytterligare hos allmänheten att reagera på oegentligheter. Detta är viktigt inom alla samhällssektorer, fortsätter Parul Sharma.
Här kan du höra avsnittet av Global Podd
Redaktionen
|
Uppläsning av artikel
|
