Mängden plastavfall ökar explosionsartat i världen och ingen människa kommer undan de mikroplaster som söker sig in i våra kroppar. Samtidigt händer det positiva saker. I januari 2024 röstade Nigeria nej till användning av engångsplast.
Varje år överöser vi vår jord med en 400 miljarder kilogram nytillverkad plast. En siffra som kommer att tredubblas fram till 2060. 60 procent av all plast används i kortare tid än fem år innan den slängs. Bara nio procent av plasten blir återvunnen.
Vår plastproduktion skjuter i höjden. Världen producerar idag dubbelt så mycket plastavfall som för två årtionden sedan, varav merparten hamnar på soptippar, förbränns eller läcker ut i miljön, enligt en ny rapport från samarbetsorganisationen OECD.
Mikroplaster – små plastpartiklar som är mindre än fem millimeter stora, söker sig in i våra kroppar, och genomsyrar varje klunk vatten vi dricker, varje andetag vi tar och varje skopa av jord vi odlar. Denna skrämmande verklighet belyser den akuta nödvändigheten av globala åtgärder mot plastens obevekliga framfart, skriver FN:s utvecklingsprogram UNDP på sin hemsida.
Nigeria är ett av de länder som skapar stora mängder plastavfall, varav bara tio procent återvinns. Forskning som skett via ett 40-tal studier, mestadels i sydvästra Nigeria, har visat en bred omfattning av plastavfall i miljön, och stora orsaker som föroreningar av floder och vattendrag och fiske. Trots det har Nigeria varit långsamma med åtgärder runt detta.
Nu är en förändring på gång. Det federala miljöministeriet förbjöd nyligen engångsplaster på sina avdelningar och myndigheter. Delstatsregeringen i Lagos (där jättestaden med samma namn ligger) följde upp några dagar senare med ett förbud mot frigoliförpackningar (populärt använt för livsmedelsförpackningar) konstaterar forskaren Temitope O.Sogbanmu i The Conversation.
I nyare forskning hittades mikroplast i Osunfloden, som rinner igenom staden Osogbo i Nigeria. Farliga partiklar har hittats i dricksvatten och livsmedel som fisk och sniglar. De har även hittats i ytvatten, sediment och luft, skriver forskaren Temitope O. Sogbanmu i The Conversation.
Organisationen Greenpeace har länge engagerat sig för att driva frågan om ett globalt plastavtal. De vill att företag slutar att massproducera engångsplast. Nu applåderar Greenpeace det som sker i Nigeria:
— Vi berömmer Nigerias Lagos-stat för att ha tagit ett avgörande steg mot miljömässig hållbarhet genom att förbjuda frigolit och annan engångsplast. Detta är en positiv signal om att Nigeria har åtagit sig att ta itu med kritiska miljöfrågor och bidra till en hållbar framtid tillsammans med andra afrikanska nationer, säger Greenpeace Afrika i ett pressmeddelande.
Nigeria vill lära sig av misstagen och inspireras av framgångarna i andra länder som har förbjudit engångsplast. Cirka 100 länder globalt har helt eller delvis förbjudit engångsplaster, däribland Rwanda. Afrikanska och asiatiska länder toppar listan.
—Vi uppmanar Lagos delstatsregering att inte bara genomdriva förbudet på ett effektivt sätt, utan också att stärka policyer och bestämmelser om plast,” fortsätter Greenpeace.
Nya lagar införs
I mars 2022 skedde en vändpunkt då FN:s miljöförsamling under sin femte session röstade igenom en historisk resolution. Beslutet banade väg för skapandet av ett internationellt juridiskt bindande avtal för att bekämpa plastföroreningar, inte minst i våra sårbara marina miljöer.
Detta initiativ, känd som FN-fördraget för att stoppa plastföroreningar, inleddes i november 2022 när representanter från världens nationer samlades för att inleda förhandlingar. Denna mellanstatliga förhandlingskommitté (INC) har nu ögonen stiftade mot framtiden, med en målsättning att ha ett färdigt fördrag i slutet av 2024, enligt stiftelsen The Ellen Macarthur Foundation.
Den afrikanska kontinenten står inför många utmaningar när det gäller att lösa sitt problem med plastföroreningar. Kontinenten är sårbar för negativa effekterna av plastföroreningar och kommer att behöva vidta flera åtgärder för att säkerställa en hållbar framtid fri från plastföroreningar, skriver organsiationen World economic forum.
Mer än 171 biljoner plastbitar beräknas nu flyta i världshaven, enligt forskare. Plast som dödar fiskar och havsdjur och tar hundratals år att bryta ner till mindre skadliga material. Koncentrationen av plast i haven har ökat från 16 biljoner stycken från 2005. Att förbjuda engångsplaster är ett steg i rätt riktning, rapporterar BBC News.
Med denna kraftsamling står världssamfundet med FN redo för en omställning. Med tid att ta itu med en av de mest pressande miljöutmaningarna som varit i vår tid.
Elin Persson
Läs mer här
|
Uppläsning av artikel
|
