Dödens väg mot drömmarnas USA


Mamma med barn på flykt i PAnama.
Mammorna bär ofta sina barn hela vägen. Foto: Carlos Rodriguez/Roca UN.

Varje dag rör sig tusentals migranter från hela världen genom det livsfarliga djungelområdet Darién-gapet mellan Colombia och Panama. För många slutar drömmen om ett nytt liv i USA redan här. Hur många som försvinner eller dödas vet ingen säkert. Samtidigt ökar antalet migranter explosionsartat. Många kommer numera också från Kina.

Artikeln publicerades ursprungligen i The New Humanitarian. Läs originaltexten här.

Under 2023 tog sig 520 000 migranter igenom det livsfarliga Darién-gapet på gränsen mellan Colombia och Panama. För mindre än tio år sedan var den siffran bara några tusen, men antalet har fördubblats varje år de senaste åren och förväntas öka ytterligare under 2024.

– 2023 slog alla rekord. Det har varit en enorm, fruktansvärd malström. Och vi förväntar oss att ökningen fortsätter under 2024, säger Elías Cornejo, som driver Fe y Alegría, en organisation som arbetar med  utbildning och utveckling för migranter i Panama.

Organisationer som Fe y Alegría – på båda sidor om gränsen mellan Colombia och Panama – håller på att gå under på grund av de många utsatta människor som färdas över farliga områden och gör det omöjligt för de små samhällen och  hjälporganisationer som försöker hjälpa till.

Migranterna gör valet att gå 97 kilometer genom djungeln – i brant och lerig terräng och längs snabbt strömmande floder – eftersom det är den enda vägen över land från Sydamerika till Centralamerika. Väl framme i Panama, där de statliga mottagningscentren är överfulla, hoppas de flesta kunna ta sig norrut genom Mexiko till den södra gränsen mot USA. Men även dessa resor är väldigt riskfyllda.

Klaner kontrollerar gränsen

De få myndigheter och hjälporganisationer som är verksamma på plats i och runt Darién-gapet får kämpa för att möta de ökande behoven hos dem som korsar gränsen, inte minst på grund av osäkerheten i regionen. 

Den colombianska sidan av djungeln kontrolleras till största delen av Gulfklanen – en kriminell organisation som ägnar sig åt drog- och människohandel och som på tio månader förra året tjänade uppskattningsvis 57 miljoner dollar på utpressning längs migrationsrutten. Kartellen kontrollerar det mesta kring rutten; de bestämmer vem som får hjälpa till, vilket leder till att de humanitära insatserna blir relativt begränsade. Väl i Panama får de migranter som tar sig till områdena Bajo Chiquito och Canáan Membrillo hjälp av internationella organisationer. Det finns mottagningscenter också som drivs av regeringen i San Vicente och Lajas Blanca som ligger i djungelns utkanter. Dessa kan dock enbart officiellt ta bara ta emot 1 000 personer per dag, även om de under 2023 tog emot upp till 5 500 personer på en och samma dag.

Diana Romero, specialist på nödsituationer på UNICEF Panama, säger till The New Humanitarian att det inte har varit lätt att hitta rätt akutinsatser i ett höginkomstland som inte var förberett på att hantera sådana behov. 

– Panama hade inte haft katastrofer eller kriser, så de hade inte de partner som behövdes. Under 2019 fanns det inga lokala humanitära arbetslag, eftersom det aldrig fanns någon efterfrågan på det. Det fanns inga specialister på WASH, genus eller nutrition, säger hon.

När migranterna korsar Darién-gapet riskerar de att bli överfallna av kriminella grupper och utsatta för sexuellt våld – och ännu värre saker. Mellan januari 2021 och mars 2023 hittade panamanska myndigheter enligt uppgift 124 kroppar på rutten varav de flesta hade drunknat. Det tros vara en bråkdel av hur många som har dött, eftersom många inte rapporteras.

Många som gör dessa svåra resor flyr från regionalt våld och ekonomiska kriser i länder som Venezuela, Haiti och Kuba, men allt fler har också kommit från länder i Mellanöstern, Afrika och Asien, inklusive Kina.

De senaste åren har mängden människor som tar sig längs den farliga välgen ökat dramatiskt. Och det finns inga tecken på att flyktingkrisen kommer att avta 2024.

Ett antal faktorer orsakade den dramatiska ökningen 2023 av antalet gränspassager över Darién-gapet. Den förändrade migrationspolitiken i hela regionen har gjort det svårare för dem som försöker nå USA från Sydamerika att korsa gränserna lagligt. Flera länder införde visumrestriktioner för venezuelaner och haitier, samtidigt som länder som Chile och Peru militariserade sina gränser och tvingade migranter att ta sig norrut. År 2023 avskaffade USA:s president Joe Bidens regering Title 42- reglerna – en gränsrestriktion från pandemitiden – vilket fick fler människor att bege sig till USA, även om Joe Biden snabbt antog åtgärder som gjorde det extremt svårt för människor att söka asyl och ökade deportationerna. Bristen på adekvat integrationspolitik har också varit en drivkraft. Bland haitier och venezuelaner i Darién är det många som migrerar för andra gången, nu från länder som Brasilien och Chile där de möttes av främlingsfientlighet, osäker juridisk status och dåliga chanser att få jobb. I april kom Panama, Colombia och USA överens om en plan för att öppna nya reguljära migrationsvägar för att hejda flödet, men hittills har inga framsteg gjorts.

Allt fler migranter från Asien

Mellan 2019 och 2022 var de flesta migranter som korsade Darién-gapet haitier och kubaner, men under de senaste två åren har det varit flest venezuelaner och antalet ecuadorianer som försöker fly från våld och fattigdom har också ökat betydligt. Men långt ifrån alla migranter som korsar Darién är latinamerikaner, tvärtom så kommer allt fler migranter från andra kontinenter vilket gör att humanitära organisationer måste hjälpa dem som inte talar spanska. Kineser, afghaner, indier och personer från olika afrikanska länder har problem med språket och kulturen samt är utsatta för andra faror.  

Resan genom Darién-gapet börjar vanligtvis i de colombianska hamnarna Necoclí eller Turbo, där migranterna erbjuds sjötransporter till städerna Acandí eller Capurganá. Varje enskild del av resan kostar mycket pengar. När migranterna har tagit sig över med båt måste de betala igen för att få fortsätta genom djungeln till den panamanska sidan. Det finns tre huvudvägar som leder till mottagningscentren i Lajas Blancas och San Vicente, genom samhällena Bajo Chiquito eller Canaán Membrillo. Överfarten tar mellan fem och 15 dagar och den totala kostnaden varierar från 435 dollar till över 1 000 dollar per person. Det finns också en VIP-väg som är dyrare och som främst används av kineser. Migranter och asylsökande fortsätter sedan sin resa tillett så kallart CATEM (Temporary Attention Center for Migrants) i Costa Rica, varifrån de sedan oktober 2023 transporteras direkt med buss till gränsen mellan Costa Rica och Nicaragua. Många får dock slut på pengar innan de påbörjar resan och blir kvar i Turbo och Necoclí i Colombia, där de riskerar att bli utsatta för utpressning, våld och människohandel.

Enligt Diana Romero, specialist på nödsitatuationer på UNICEF Panama, är en av fem migranter som korsar Darién-gapet barn, varav hälften är under fem år. Även om det inte finns några exakta siffror finns det många rapporter om barn som dör under vandringen. Antalet ensamkommande barn är särskilt oroande, menar UNICEF. Under 2022 hjälpte UNICEF omkring 1 000 ensamkommande barn och under 2023 hjälpte de 3 300 barn. Av dessa var 67 procent tonåringar, 21 procent barn mellan sex och tolv år mendan tio procent var spädbarn, säger Diana Romero. Ofta kommer yngre barn och deras släktingar ifrån varandra under vandringen men lyckas hitta varandra senare. 

Enligt Francisco Pulido, Plan Internationals chef för humanitära insatser och stabilisering i Colombia, brukar tonåringar resa i kompisgrupper. De har ofta fått felaktig information på sociala medier. I andra fall har hela familjen inte råd att fortsätta vandringen, så föräldrarna lämnar sina barn i lägren i hopp om att kunna skicka pengar till dem så att de ska kunna fortsätta senare.  

De flesta av de medicinska fall som hjälporganisationer stöter på och behandlar har att göra med farorna i djungeln, eller på grund av bristen på tillgång till rent vatten och mat under resan. Det finns inga tillgängliga uppgifter, men humanitära grupper säger att det också har skett en ökning av antalet migranter som har kroniska sjukdomar som psykiatriska problem, diabetes, högt blodtryck eller astma. Dessa människor behöver ofta akut hjälp, eftersom deras mediciner försvinner eller blir stulna längs vägen.

De traumatiska upplevelserna för dem som korsar Darién gör att många får psykiska problem. Enligt en nyutkommen rapport från Action Against Hunger är det kvinnorna, som ofta bär på sina barn hela resan, som drabbas hårdast. Överlevare av sexuellt våld kan drabbas av depression, självmordstankar och sömnstörningar, medan andra påverkas negativt av den stress som det innebär att ta hand om familjen under extrema förhållanden. 

Under 2022 behandlade Läkare Utan Gränser (MSF) 232 personer som överlevt sexuellt våld i Darién-gapet. Mellan januari och november 2023 hade den siffran stigit till 462 personer.

– Enligt vad patienterna berättar för oss blir metoderna allt grymmare. Stora grupper kidnappas, tvingas lägga sig ner med ansiktet mot marken och blir sedan rånade, attackerade och sexuellt utnyttjade, säger Cristina Zugasti, Läkare Utan Gränsers representant i Panama.

Hon konstaterar samtidigt att Läkare Utan Gränsers siffror över drabbade sannolikt är mycket lägre än hur det ser ut i verkligheten. Många fall rapporteras inte, eftersom de överlevande inte ser sexuella övergrepp som en medicinsk nödsituation, och de vill inte komma fram försent till dit de är på väg. Hot från förövarna är en annan orsak till att överlevande inte söker hjälp.

Daniela Mohor

Fotnot:

Den 9 mars kom beskedet att Panamas regering beordrat MSF att sluta behandla flyktingar som kommer via Darién-gapet. ”Vi är mycket oroade av konsekvenserna av detta”, skriver MSF i ett pressmeddelande. Läs också en av migranternas egna berättelser, publicerad på MSF:s hemsida.

Latinamerikaredaktör, baserad i Santiago, Chile.
Datavisualisering: Sofía Kuan.

Översättning och bearbetning: Tomas Nordberg.

The New Humanitarian ansvarar inte för eventuella fel i översättningen. 

The New Humanitarian puts quality, independent journalism at the service of the millions of people affected by humanitarian crises around the world. Find out more here.

Läs mer

Uppläsning av artikel

GRATIS NYHETSBREV – ANMÄL DIG HÄR!

* indicates required

Global Bar Magazine följer utvecklingen i världen. Du får våra senaste rapporteringar direkt i din inkorg.

Dina uppgifter används endast för att ge dig nyheter från Global Bar Magazine och Global Bar. Du kan avbryta din prenumeration genom att klicka på unsubscribe-länken i sidfoten på nyhetsbrevet.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.