Folkmordsåtalet mot Ryssland får fortsätta. Det beslutade ICJ den 2 februari 2024. I ett tidigare mål bestämde ICJ att Ryssland har rasdiskriminerat och brutit mot reglerna om finansiering av terrorism.
Den andra februari 2024 meddelade domstolen att den har domsrätt i folkmordsfallet. Ukraina har anklagat Ryssland för att bryta mot folkmordskonventionen och Ryssland hade invänt att internationella domstolen (ICJ) inte har domsrätt och at domstolen därmed ska avvisa målet. Några dagar tidigare, den 31 januari 2024, kom ICJ:s dom i en annan process mellan Ukraina och Ryssland som handlar om rasdiskriminering och finansiering av terrorism.
Det var den 26 februari 2022, två dagar efter Rysslands fullskaliga invasion, som Ukraina väckte talan om att Ryssland begår folkmord. Den 3 oktober 2022 invände Ryssland att domstolen inte är behörig att döma i målet och att fallet därmed skulle avvisas. Nu har ICJ beslutat att domstolen är behörig att döma. Detta innebär att målet kommer att fortsätta.
Processen kring dagens beslut påminner en hel del om det betydligt mer uppmärksammade fallet Sydafrika kontra Israel där ett första domslut kom den 26 januari 2024.
I det nu aktuella fallet begärde Ukraina den 28 februari 2022 en nödorder från ICJ för att stoppa Rysslands invasion och hävdade att Ryssland felaktigt hade åberopat folkmordskonventionen för att rättfärdiga sin invasion. Enligt Ukraina grundade sig Rysslands invasion på en felaktig tolkning av konventionen. Den 16 mars 2022 slog ICJ fast att Ryssland ska omedelbart avbryta sin militära invasion av Ukraina. Men detta har ännu inte skett.
Däremot har domstolen inte domsrätt att avgöra om Rysslands utropande av folkrepublikerna Luhansk och Donetsk eller invasion av östra Ukraina bryter mot internationell rätt. Domstolen sa också att det inte finns några trovärdiga bevis för att Ukraina begick folkmord i Donetsk-regionen.
Inget ryskt skadestånd
Bakgrunden till den andra processen där ICJ avkunnade dom den 31 januari är den ryska invasionen i början av 2014 av östra Ukraina och Krimhalvön. Ukraina hävdade att Ryssland finansierade separatistiska rebeller i landets östra delar år 2014 och att Ryssland har diskriminerat Krims multietniska befolkning sedan annekteringen av halvön den 18 mars samma år.
Domstolen fann att Ryssland, ”genom att underlåta att vidta åtgärder för att utreda fakta i information som mottagits från Ukraina avseende personer som påstås ha begått ett brott som anges i artikel 2 i den internationella konventionen för bekämpande av finansiering av terrorism”, har brutit mot sin skyldighet enligt artikel 9 i fördraget.
När det gäller Rysslands agerande på Krim efter 2014 beslutade världsdomstolen att Ryssland brutit mot konventionen om avskaffande av rasdiskriminering i det sätt på vilket landet genomförde sitt utbildningssystem i fråga om läroplaner på ukrainska språket.
Domstolen avvisade samtidigt de flesta av Ukrainas anklagelser. I domen står att Rysslands påstådda leveranser av vapen och annan utrustning inte utgjorde finansiering av terrorism. Ryssland fick dock kritik för att inte ha undersökt om landet hade brutit mot konventionen av finansiering av terrorism. Här läses den centrala biten av domen upp.
ICJ beslutade att Ryssland inte heller ska betala skadestånd för attacker i östra Ukraina, vilka Ukraina hävdar utförts av pro-ryska ukrainska rebeller, däribland nedskjutningen av Malaysia Airlines Flight 17 den 17 juli 2014, då alla passagerare och besättningsmedlemmar omkom.
Tomas Nordberg
Bakgrund ICJ
Enligt artikel 94 i FN-stadgan är ICJ:s domar bindande för parterna i tvisten. Om en dom inte följs ska ICJ gå till FN:s säkerhetsråd som kan vidta åtgärder för att verkställa domen.
Den 6 februari 2024 klockan 10 svärs de nya domarna i domstolen in. De har valts av FN:s generalförsamling och säkerhetsråd. Domstolen består av 15 domare, som alla väljs till nioåriga mandatperioder av FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd. Val hålls vart tredje år för en tredjedel av platserna, och avgående domare kan återväljas.
Läs mer
|
Uppläsning av artikel
|
