DEBATT. Vi välkomnar regeringens nya strategi för civilsamhället som lyfter frågan om diversifierad finansiering och vikten av att fler små och medelstora aktörer kan få del av Sidas finansiering för att genom detta bidrar till ett mer pluralistiskt och livskraftigt civilsamhälle. Det skriver Josephine Sundqvist, Generalsekreterare för Läkarmissionen.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Den utveckling vi är på väg mot inom EU och i våra samarbetsländer, inte minst i Afrika söder, är en utveckling mot större samverkan inom civilsamhället där organisationer som delar samma visioner går samman i gemensamma större satsningar för att bidra till mer skalbara fattigdomslösningar. Sida och den nya CSO-strategin behöver därför vara riggad för att rusta svenska civilsamhällesorganisationer för denna nya verklighet och ge rätt förutsättningar för svenska organisationer att kunna ta en ledande roll inom konsortium-byggande så att svenska utvecklingssamarbetets prioriteringar inom klimat, jämställdhet och demokrati får större globalt genomslag i våra samarbetsländer. Mycket av den samverkan som idag sker har flyttats från huvudkontor i Europa ner till fältkontor i våra samarbetsländer där civilsamhället möts i olika landforum som EU-CORD landforum. Detta är i grunden helt nödvändigt och en positiv utveckling.
Den svenska CSO-strategin syftar till att bygga kapacitet och stärka ett livskraftigt och pluralistiskt civilsamhälle. Dock anser vi på Läkarmissionen att strategin hittills har missat vikten av att stärka civilsamhället i frågan om diversifierad finansiering. Om lokala partners ute i fält står i helt biståndsberoende till Sidas finansiering via svenska organisationer så riskerar de att stå sårbara och väldigt organisatoriskt svaga den dagen som biståndet upphör. De riskerar också att utveckla organisationsmodeller som inte är fristående utan mer biståndsberoende. Den tidigare CSO-strategin har premierat några få stora organisationer snarare än att understödja en större bredd av medelstora organisationer som innehar en bredare finansieringsbas. Det har också varit svårt för svenska organisationer att driva Sidas dialogfrågor för en breddad finansieringsbas gentemot lokala partners, då man själv ofta inte kunnat gå före och visa på effektiva modeller som fungerar. Detta är något som även Sida noterat i sin uppföljning och återkoppling till ramorganisationerna.
Bra att minska beroendet
Inom Läkarmissionens kapacitetsutvecklingsprogram för civilsamhället så har vi haft fokus på frågan om diversifierad finansiering gentemot våra lokala partners i fält, men också vad gäller utvecklingen av vår egen finansiella styrmodell. Vi har lyssnat in våra lokala partners. Vi ser också att det med och eget kapital blir lättare att förhandla med offentliga myndigheter. Flera av våra lokala civilsamhällespartners driver idag stora universitet, uppdragsutbildningar, sjukhus, och försäkringsbolag. De borrar efter grundvatten och säkrar ekosystemstjänster inom ramen för privat och offentlig samverkan (Public Private Partnerships). Med de ser också stora korruptionsrisker i verksamheten. För att de ska kunna stå stadiga och transparenta och ständigt utöva ett ansvarsutkrävande gentemot sina respektive regeringar med svaga institutioner krävs en diversifierad finansieringsbas där det lokala civilsamhället inte längre är ekonomiskt beroende av en enskild givare eller statlig myndighet.
Innan jag blev utnämnd till generalsekreterare för Läkarmissionen hade jag den stora förmånen att få arbeta på biståndsmyndigheten Sida vilket gav mig gedigna erfarenheter och viktiga lärdomar. Inte minst vikten av att förstå systemtänkande och systeminnovation.
Mina insikter härstammar även från min tidigare forskning vid Uppsala universitet där jag haft förmånen att på djupet få studera civilsamhällets mandat inom ramen för offentlig-privat samverkan inom EU:s bistånd. Inom ramen för min doktorsavhandling så fick jag höra många som önskade mer kapacitetsbyggande inom områden som avtalsförhandling, grön upphandling och grön energiomställning. Detta är dock områden som lyst med sin frånvaro inom ramen för den svenska CSO-strategins kapacitetsutvecklingssatsningar.
Stärk kapaciteten
Här kan Sverige alltså göra mer: Om det lokala civilsamhället i länder som Somalia ska våga ställa om till gröna driftsformer och köpa in solpaneler till drift av sjukhus, då behöver vi också stödja dem med rådgivning om hur de bäst kan skriva av investeringen på flera års sikt, hur de kan omförhandla ofördelaktiga lån med hög ränta, eller hur de ska få tillgång till garantiinstrument och obligationer. Om vi som civilsamhället ska kunna samverka och möta FN-systemet, EU och globala företag och inre marknader som icke-vinstdrivande ideella aktörer, behöver vi också stärka vår förhandlingsposition. Vi uppmuntrar därför ständigt våra partners att aldrig ha Läkarmissionen och Sida som enda givare, utan att se vårt stöd och det svenska biståndet som mer katalytiskt och kapacitetsbyggande.
Att i grunden arbeta för att civilsamhället ska ha en diversifierad finansiering är en positiv utveckling. Det har skapat större finansiell hållbarhet och manöverutrymme för oss, där vi fått en tydligare egenidentitet med lägre risk till att bli en underleverantör till en enskild givare. Det har också gjort att Läkarmissionen ökat vår andel EU-bistånd och ingått i fler samarbeten på europeisk nivå. Vårt starka stöd från det svenska folket har också gett oss en stark engagemangsbas för betalning av egeninsatser som möjliggjort en breddad portfölj där Sida idag är en viktig partner och givare – men inte den enda eller den största.
Därför välkomnar vi den nya CSO-strategins fokus på frågan om diversifierad finansiering och att den också lyfter vikten av att fler små och medelstora aktörer kan få del av Sidas finansiering för ett mer pluralistiskt och livskraftigt civilsamhälle.
Vi tror och hoppas också att Sida ska ta ledartröjan för detta behov inom OECD-DAC som en del av Sidas arbete i att stärka utvecklingseffektiviteten och civilsamhällets oberoende.
Josephine Sundqvist
Generalsekreterare, Läkarmissionen
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
