ANALYS. Ett klimatprojekt i miljardklassen, finansierat via FN:s Gröna klimatfond, riskerar att utsätta Nicaraguas ursprungsbefolkning för ökat våld och fördrivning från sina marker. Om projektet får klartecken kan det också allvarligt skada klimatfondens trovärdighet. Samtidigt är Sverige en av fondens största bidragsgivare och har därmed stor möjlighet att påverka, skriver Pierre Frühling som tidigare bland annat arbetat med bistånd i Nicaragua.
Detta är en analys. De åsikter som framförs är författarens egna.
FNs Gröna klimatfond (Green Climate Fund, GCF) är idag världens största fond för finansiering av klimatåtgärder i jordens utvecklingsländer. Sedan starten 2015 har fonden fått in över 110 miljarder kronor i direkta bidrag från medlemsländerna, och genom samfinansiering från andra källor har totalt cirka 330 miljarder kronor kunnat mobiliseras.
Mobiliseringen av resurser från de rika länderna kan ses som ett bidrag till ett slags klimaträttvisa – och möjliggör viktiga insatser i länder med stora befolkningar som ofta är mycket sårbara för de pågående klimatförändringarna. För att arbetet ska nå framgång krävs ett stort mått av trovärdighet – nationellt, så att projekten verkligen stöds av den egna befolkningen, och internationellt, så att bidragen fortsätter att strömma in.
Hård kritik mot fonden
Hittills har fondens arbete i huvudsak fått lovord, men sedan en tid har kritik framförts om att fonden brister i respekt för de mänskliga rättigheterna och har beviljat projekt som rentav kan åstadkomma skada. Ett pågående sådant testfall är projektet Bio-Clima, som är tänkt att genomföras i Nicaragua, ett land där diktaturen hårdnat alltmer under senaste år. Projektet godkändes av fonden i november 2020, men har ännu inte startat till följd av hård kritik på viktiga punkter. I början av år 2024 väntas ett avgörande. Skulle projektet få klartecken kan det få stora negativa konsekvenser, såväl i Nicaragua som för GCFs trovärdighet framöver.
Projektet är i huvudsak koncentrerat till området Bosawás på Nicaraguas Atlantkust, som präglas av stor biologisk mångfald och som idag utgör det största återstående regnskogsområdet i Centralamerika. Lokalbefolkningen i området består främst av medlemmar ur de två urfolksgrupperna miskito och mayagna, som bott där i hundratals år. Ursprungsfolkens rätt till marken har – i princip – godkänts av staten Nicaragua sedan 2005.
Det övergripande målet är att minska avskogningen och öka områdets upptag av koldioxid, genom investeringar som främjar uthållig markanvändning. Genomförandet är beräknat till sju år och den totala budgeten uppgår till drygt en miljard svenska kronor. Gröna klimatfonden står för drygt 50 procent av budgeten medan resten kommer från GEF (Global Environment Facility), respektive CABEI (Central American Bank for Economic Integration). För genomförandet ska Nicaraguas miljöministerium ansvara, med stöd från CABEI.
Urfolk mördas
Kritiken rör främst två områden, bägge med bäring på mänskliga rättigheter och urfolkens rättigheter. För det första har lokalbefolkningen inte konsulterats på ett korrekt sätt och man har inte givit det slags godkännande som krävs enligt fondens egna regler. För det andra har de lokalsamhällen som omfattas av projektet sedan många år utsatts för väpnat våld från utomstående som vill tillskansa sig deras marker. Under senare år har ett femtiotal människor mördats och tusentals har fördrivits från sina marker. Även ett antal ledare för ursprungsfolkens organisationer har mördats. Detta våld riskerar att trappas upp om projektet blir av, eftersom de tänkta investeringarna främst kommer att attrahera folk utifrån, samtidigt som urfolkens rättigheter hittills inte har skyddats av regeringen.
Ett officiellt klagomål mot projektet – som innehöll punkterna ovan – nådde GCF i juni 2021. Fondens oberoende kontrollmekanism (IRM) undersökte anmälan och fann att det verkade finnas grund för de framförda farhågorna. Man inledde då en komplett analys som blev klar under hösten 2022, en analys som fondens styrelse offentliggjorde först ett helt år senare.
IRM:s slutrapport bekräftade fullt ut den centrala kritiken. Risken för ökat våld till följd av projektet var påtaglig, något samråd enligt fondens regler hade inte genomförts och något samtycke från lokalbefolkningen fanns inte.
Ärendet Bio-Clima behandlades vid fondens samtliga tre styrelsemöten under perioden oktober 2022 till juli 2023. Diskussionerna blev långa och fördes bakom stängda dörrar. Ett definitivt beslut i frågan sköts hela tiden upp. Vid mötet i juli 2023 bestämde styrelsen visserligen att den första utbetalningen till projektet ännu inte skulle ske. Men samtidigt sköt styrelsen IRM-rapporten åt sidan, utan att man först uttalade sig om den av IRM bekräftade kritiken. Vidare beslutades att frågan skulle lösas mellan fondens sekretariat (som fått kritik i IRM-rapporten för sin hantering av ärendet) och ”projektägarna”. Det vill säga att regeringen i Nicaragua (Ortegas diktatur) tillsammans med den centralamerikanska utvecklingsbanken (CABEI) skulle få en möjlighet att visa hur de allvarliga problemen skulle kunna ”åtgärdas”. Den tidsfrist man fick för detta sattes till den 4 oktober 2023.
Diktaturen behöver pengar
Att få igång Bio-Climaprojektet är viktigt både för diktaturen i Nicaragua och för den regionala banken CABEI. För regimen i Nicaragua handlar det om att få tillgång till extra finansiella resurser (drygt en miljard kronor!) och att visa den egna befolkningen och omvärlden att man trots det hårda förtrycket i landet inte är (helt) isolerad. För CABEI handlar det om bankens anseende, vilket på sikt kan ge mer pengar. Skulle man lyckas få Bio-Climaprojektet att starta, då framstår man nämligen som en attraktiv mellanhand för flera länder i regionen som vill starta klimatprojekt men saknar de finansiella resurserna.
Så snart det stod klart att GCF:s styrelse inte hade ställt sig bakom IRM:s rapport och stoppat projektet gick den nicaraguanska diktaturen med stöd av CABEI därför till offensiv och inledde ett intensivt arbete för att på papperet ”räta upp” projektet. En rad nya dokument överlämnades till GCF:s sekretariat på dagen den 4 oktober. Viktigast bland materialet var en redovisning från vad man falskeligen kallade ”konsultationer” med lokalbefolkningen.
Processen var allt annat än fri, många kände tvång att delta och vid mötena fanns gott om beväpnad polis. Materialet var inte på de lokala språken utan enbart på spanska, några risker eller potentiella nackdelar med projektet nämndes inte och flera lokala företrädare för ursprungsfolken arresterades strax före, under och efter dessa så kallade konsultationer. Bland de gripna återfinns den internationellt kände ledaren för organisationen YATAMA, Brooklyn Rivera, som sedan dess inte har hörts av. Dessa händelser föranledde ett skarpt uttalande från FN:s Högkommissarie för de mänskliga rättigheterna i december 2023.
Tre veckor efter det att de nya dokumenten hade överlämnats sammanträdde återigen GCF:s styrelse – men projektet Bio-Clima fanns denna gång inte med på dagordningen, eftersom frågan enligt beslutet från julimötet framöver ska skötas av fondens sekretariat som nu har 120 dagar på sig (räknat från den 4 oktober, det vill säga till jan/feb 2024) att avgöra det hela. Om frågan verkligen kommer att avgöras av sekretariatet eller ännu en gång kommer att behandlas av styrelsen är i dagsläget oklart. Nästa styrelsemöte äger rum först i början av mars i år, varför risken finns att sekretariatet skulle kunna ge grönt ljus för Bio-Climaprojektet innan dess.
Skulle sekretariatet godkänna projektet vore det katastrofalt. Men här finns samtidigt en möjlighet för Sverige – som alltsedan starten är en av de största bidragsgivarna till GCF – att agera för att slutgiltigt avvisa detta projekt. Fondens styrelse – där Sverige har en egen representant – har ett tydligt ansvar i denna fråga, av direkt betydelse både för Nicaraguas urfolk och för klimatfondens fortsatta arbete.
Pierre Frühling
Skribent, tidigare biståndsarbetare med lång erfarenhet från bland annat Nicaragua, väl insatt i det internationella klimatarbetet, och aktiv i Föreningen för demokrati och mänskliga rättigheter i Nicaragua.
Läs vidare för ytterligare bakgrund
Läs också
