Finns Somaliland nu äntligen ”på riktigt”?


Somaliland satsar stort på hälsa och utbildning av flickor. Foto: David Isaksson.

KRÖNIKA. 2014 besökte David Isaksson Somaliland, ett litet, fredligt och säkert land i en region präglad av våld och krig. Det är något fascinerande med länder ”som inte finns” men som de facto existerar, konstaterar han i denna krönika.

Detta är en krönika. De åsikter som framförs är författarens egna.

När uppstår ett land? Är det när det erkänns av tillräckligt många, eller när det faktiskt finns en stark nationell identitet? Och vad händer om ett land som erkänns sedan upphör att existera, eller på annat sätt i praktiken försvinner? 

Länder ”som inte finns” har länge fascinerat mig. Jag har besökt Nagorno-Karabach (som inte längre existerar), Transnistrien (utbrytarrepublik ur Moldavien) och förstås Kosovo och Palestina. De ryska enklaverna Sydostossetien och Abchazien har jag däremot aldrig varit i. Där gick väl gränsen, även för mig.

När Sverige erkände Palestina 2014 var förhoppningen att många fler länder i Europa skulle följa, men så blev det inte. Palestina är dock erkänt av knappt 140 länder i världen, varav några få i EU.

Ett annat land vars erkännande skapade kontroverser är Kosovo som fortfarande inte erkänns av bland annat Spanien och som totalt sett har färre ”erkännanden” än Palestina. Mindre kontroversiellt är Sydsudans självständighet (jag var där innan landet blev självständigt).

2014 besökte jag Somaliland, en fascinerande resa till ett litet, fredligt och fattigt land där man kunde röra sig helt fritt och där det överallt fanns människor med koppling till de nordiska länderna. Forskare, läkare, entreprenörer – alla pratade de svenska! Den som ville kunde övernatta på Oslo hotel. Men så är också den somaliska diasporan i Norden stor – den sannolikt största utanför Storbritannien.

Somaliland har något som många ”riktiga” afrikanska länder saknar: mer eller mindre fria val sedan 2003 och en mediesektor som även den i stort sett är fri. Samtidigt domineras det somaliska samhället av klantänkandet och det faktum att alla i första hand definierar sig utifrån klantillhörighet (och dess underklaner) påverkar hela samhället. Själv träffade jag överhuvudet för Isaaq-klanen, vi skojade om att vi ju måste vara släktingar på långt håll – att jag hörde till en gren som för länge sedan etablerats i norra Sverige.

Tillsammans med ledaren för Isaaq-klanen.

En av dem jag också träffade 2014 var den dåvarande talmannen i parlamentet, Abdirahman Mohamed Abdullahi (10 år senare är han fortfarande politiskt aktiv).

Hur kommer det sig att stödet för ett självständigt Somaliland är så litet hos de styrande i Sverige och EU, oavsett politisk färg? undrade jag för tio år sedan. En anledning till varför så få agerar för Somalilands sak är att ingen vill bli anklagad för att vara den som ”amputerar” en del av Somalia, svarade den dåvarande talmannen. 

En annan orsak är kanske den att Somaliland drabbats av samma sak som Costa Rica på 1980-talet: det fungerar helt enkelt ”för bra” och då är ingen intresserad av att pressa på för en förändring av den informella stabilitet som trots allt råder. Flera av dem jag träffar uttrycker det ungefär så här: Om man uppför sig väl och håller demokratiska val så får man inget erkännande, ingen belöning. Det är först när det blir krig som omvärldens intresse vaknar.

– Faktum är att vi hållit fler fria val än de flesta afrikanska länder, men stormakterna är ändå inte intresserade av oss. Ja, det hade nog varit lättare om vi haft olja – eller krig, konstaterade talmannen Abdirahman Mohamed Abdullahi.

Men olja är faktiskt vad man sedan dess hittat utanför Somalilands kust. Under 2020 uppskattade ett norskt företag att den somaliska utanför kusten består av cirka 30 miljarder fat, med ytterligare reserver på land. Det här skulle göra Somalias oljereserver som ungefär lika stora Kazakstans, eller på plats 18-19 världen.

Inte konstigt då att Etiopien är intresserad – och att centralregeringen i Mogadishu rasar över erkännandet.

I Kosovos huvudstad Pristina finns sedan 2008 bokstavsskulpturen ”Newborn”, trots att landet numera blivit stökig tonåring. Det ska bli spännande att se vad konstnärerna i Hargeisa hittar på när Somaliland nu – kanske – äntligen blir ett eget land på ”riktigt”.

David Isaksson

Läs också

GRATIS NYHETSBREV – ANMÄL DIG HÄR!

* indicates required

Global Bar Magazine följer utvecklingen i världen. Du får våra senaste rapporteringar direkt i din inkorg.

Dina uppgifter används endast för att ge dig nyheter från Global Bar Magazine och Global Bar. Du kan avbryta din prenumeration genom att klicka på unsubscribe-länken i sidfoten på nyhetsbrevet.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.