Regeringen underkänner Sidas rapport om Palestinabiståndet. Samtidigt återupptas en del av biståndet.
– Vi behöver ett bättre beslutsunderlag, det finns luckor, säger biståndsminister Johan Forssell till TT. Nu får Sida till den 15 februari på sig att komplettera översynen.
Texten har uppdaterats 8/12 11.30 med en kommentar från Mijöpartiet.
Det var den 10 oktober som regeringen på en presskonferens där Jimmy Åkesson deltog som enda partiledare meddelade att utvecklingsbiståndet till Palestina skulle pausas.
– Det är orimligt att skattepengar går till någonting som kan legitimera terror, sa Jimmy Åkesson under pressträffen.
Sida fick därefter i uppdrag att göra en större översyn av biståndet. I den rapport som Sida presenterade den 1 december slog myndigheten fast att inget bistånd gått till Hamas. Samma slutsats drog EU.
I rapporten ägnade Sida stort utrymme åt de anklagelser som riktats mot svenska organisationer:
– Jag tycker det är problematisk när man riktar anklagelser baserat på ett så svagt underlag och nämner elva organisationer, däribland Rädda Barnen, vilka anklagas för att stödja Hamas, konstaterade Göran Holmqvist, chef för Avdelningen för Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd på Sida, i en intervju med Global Bar Magazine.
I intervjun med TT säger bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell att Sidas rapport inte är tillräckligt utförlig för att göra den bedömningen:
– Vi valde att frysa utvecklingsbiståndet efter Hamas fruktansvärda terrorattack, för att göra en ordentlig genomlysning.
Regeringen skriver i ett pressmeddelande
Den 1 december återkom Sida med en rapport efter myndighetens översyn av utvecklingsbiståndet till Palestina. Denna anses ofullständig i förhållande till regeringsuppdraget som gavs 13 oktober och regeringens behov av ett fullständigt beslutsunderlag.
Enligt Johan Forssell bestod uppdraget bland annat av att granska samtliga organisationer som har fått svenskt stöd.
– Sida har i stället gjort ett urval. Det är två olika saker. Ett urval är ett urval, samtliga är samtliga. Vi gav ett uppdrag till Sida och fick det redovisat. Det är tydligt att vi behöver ett bättre beslutsunderlag än det vi har fått, det finns luckor, säger Johan Forssell till TT.
Enligt regeringsbeslutet ska nu 7,2 miljoner kronor betalas ut till tre organisationer: Gaza Community Mental Health, The Palestinian Medical Relief Society och We Effect. Det här innebär att flera israeliska människorättsorganisationer som Breaking the Silence och B’Tselem fortfarande inte får några pengar.
Motstridiga budskap från regeringen
I det kompletterande uppdraget ska Sida också analysera vad biståndstagarna har kommunicerat på hemsidor och i sociala mediet. Regeirngen
– Det kan vara viktigt för att svara på frågan som vi har ställt, som inte är om man har samarbetat med Hamas, utan om man har tagit avstånd från Hamas. Det är något annat, säger Johan Forssell.
I en intervju med Global Bar Magazine den 2 november sa dock biståndsministern att detta inte var något krav. Ur intervjun:
Du nämnde återigen att organisationer som ska få utvecklingsstöd i fortsättningen måste ta avstånd från Hamas. I praktiken vet ju alla som arbetar med detta att det är omöjligt för organisationer – av säkerhetsskäl – att ta sådana avstånd publikt om man arbetar i en mycket svår rättighetssituation som i till exempel i Jenin. Är det fortfarande ett ovillkorligt krav att de publikt måste ta avstånd – även om det kan innebära stora säkerhetshot för deras medarbetare?
– Vad vi sagt – och vad som framgår av regeringsbeslutet – är att vi kommer att säkerställa att de humanitära principerna kommer att följas. Däri ligger kravet om opartiskhet, det är något som inte lyfts fram så mycket i diskussionen, men det är också en del i detta. Vi har sagt att principerna ska värnas och när vi har rapporten från Sida senast den första december kommer vi att fatta beslut framåt.
Men det betyder att opartiskhet inte behöver betyda att man publikt behöver ta avstånd?
– Nej, opartiskhet betyder just opartiskhet och vi kommer att titta på detta, det framgår av beslutet.
Miljöpartiets talesperson i biståndsfrågor Janine Alm Ericson är kritisk till beslutet. På X skriver hon:
Andra länder återupptar
Samtidigt som Sverige vidhåller sina krav och fortsätter att stoppa biståndet har de flesta övriga länder återupptagit sitt bistånd, däribland Österrike. EU har också efter en egen genomlysning dragit slutsatsen att inga pengar gått till Hamas.
Förra veckan skickade 96 palestinska och internationella juridiska organisationer ett brev där de bland annat angav att de europeiska ländernas begränsning av finansieringen skulle ”försämra situationen för de mänskliga rättigheterna”. I uttalandet kallade man också restriktionerna ”diskriminerande” och tillade att de ”ytterligare kommer att undergräva trovärdigheten hos EU, som positionerar sig som en föregångare när det gäller mänskliga rättigheter”.
Under tiden fortsätter situationen i Gaza att förvärras med allt fler dödade. Den sjätte oktober skickade FN:s generalsekreterare António Guterres ett brev till säkerhetsrådet med krav på att länderna skulle gör mer för att rädda liv och minska lidande i Gaza.
Brevet är baserat på artikel 99 i FN-stadgan som gör det möjligt för generalsekreteraren att uppmärksamma rådet på en konflikt om han anser att den hotar internationell fred och säkerhet.
Det är första gången sedan 1989 som någon generalsekreterare använder artikeln. Dag Hammarskjöld gjorde det ett par gånger, bland annat i Kongokonflikten som var första gången den användes.
Redaktionen
Här hittar du hela vår rapportering om Palestina.
|
Uppläsning av artikel
|
