DEBATT. Åtta av tio av de värsta humanitära kriserna under 2024 äger rum i Afrika. Det visar International Rescue Committee (RESCUE):s nya rapport ”Emergency Watchlist 2024”. Därför måste svenskt bistånd fortsätta att stödja människor i de mest sårbara länderna, skriver Therése Engström, generalsekreterare för International Rescue Committee (RESCUE).
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Varje år gör RESCUE en prognos över de kriser i världen som riskerar att försämras kommande år. Emergency Watchlist är en unik analys som bygger på data från FN och över 60 indikatorer, som risken för konflikter, naturkatastrofer, klimatpåverkan, landets ekonomi, politisk stabilitet och förmåga att klara av olika kriser.
De tre länder med sämst prognos under 2024 är Sudan, Palestina och Sydsudan. I Sudan har konflikten som blossade upp i april 2023 lett till katastrofala behov i ett land som under lång tid lidit av politisk instabilitet och ekonomisk kris. I Palestina är Gaza sedan oktober 2023 den dödligaste platsen för civila och hjälparbetare i världen. Sydsudan fortsätter att lida av effekterna av konflikter och klimatförändringar, kriget i Sudan hotar att ytterligare destabilisera landets bräckliga ekonomi, och RESCUE förväntar sig en uppgång i våldet inför landets första val någonsin som planeras till december 2024.
Vi ser tre faktorer som förenar de humanitära kriserna 2024: väpnade konflikter, klimatförändringar och brott mot internationell humanitär rätt. Och för första gången ligger 8 av de 10 länderna med störst risk för försämrad utveckling i Afrika.
100 procent av alla människor som svälter finns i länderna på Emergency Watchlist.
Vår rapport visar tydligt hur ojämnt det humanitära lidandet är fördelat i världen: De 20 mest sårbara länderna som vi beskriver i Emergency Watchlist är hem för endast 10 procent av jordens befolkning – men här bor 86 procent (nära 300 miljoner) av de människor som är i behov av humanitär hjälp och 75 procent av alla de 110 miljoner människor som är på flykt globalt. Ser vi till de nära 238 miljoner människor i världen som lider av osäker livsmedelsförsörjning bor två tredjedelar i något av länderna från vår rapport – och 100 procent av alla människor som svälter finns i länderna på Emergency Watchlist.
Världen skulle ha mycket att vinna på att kraftsamla kring utmaningarna i dessa länder. Det som förenar dem är svårt och storskaligt mänskligt lidande – men som går att göra något åt. Därför uppmanar vi ansvariga beslutsfattare att:
Prioritera de mest sårbara och konfliktdrabbade länderna:
Som regeringen riktigt påpekar överstiger behoven idag vida resurserna som finns till hands. Det blir därför ännu viktigare att använda de resurser vi har där de verkligen behövs. Sverige har de senaste åren vikt 44 procent av biståndsbudgeten till de allra mest utsatta länderna och med tanke på den utveckling vi ser vore ett mål om 50 procent av budgeten rimligt.
Prioritera flickor och kvinnor i kriser:
Flickor och kvinnor drabbas särskilt hårt av konflikter och katastrofer. Därför behöver det finnas ett jämställdhetsfokus i biståndsinsatser och mer makt och resurser måste fördelas till kvinnoledda organisationer, inte minst för att de är experter på kvinnors utsatthet och en del insatser kräver kvinnlig personal. På längre sikt når vi inte positiv utveckling utan att förändra maktstrukturer som missgynnar flickor och kvinnor.
Stävja straffrihet och förstärk internationell humanitär rätt:
Sverige ska vara en kraft för demokrati och mänskliga rättigheter i världen och tydligt stå upp för internationell humanitär rätt. Det innebär att på alla sätt som står till buds, inklusive genom FN, kräva vapenvila i pågående konflikter där civila skadas på ett otillbörligt sätt. Krigsbrott ska inte få gå ostraffade och Sverige måste vara en del av det internationella samfundet som driver detta.
Stötta och skydda människor på flykt:
Samtliga kriser på årets Emergency Watchlist adderar till de 110 miljoner människor i världen som befinner sig på flykt. Men det är dessa länder och deras grannar som huserar den stora majoriteten av människor på flykt, inte Sverige och EU som bara tar emot en bråkdel. Här kan och bör Sverige ta ansvar i enlighet med internationell rätt.
Rädda liv längs klimatkrisens frontlinjer:
Miljö- och klimatkriserna är existentiella hot mot mänskligheten och bidrar till och förstärker andra kriser och konflikter. Klimatkrisen hotar exempelvis livsmedelsförsörjning och energiproduktion, samt ökar osäkerheten kring vattentillgång. Hela planeten påverkas, men utsatta människor, grupper och regioner drabbas värst. Sverige bör därför prioritera att stärka klimatanpassning, motståndskraft och föregripande åtgärder.
Budskapen är inte nya, men behovet av implementering är större än någonsin och insatser kan inte ske i stuprör. Långsiktigt utvecklingsbistånd till sådant som föregripande åtgärder, klimatanpassning och jämställdhetsarbete, minskar risken för humanitära kriser. Det rustar samtidigt lokala aktörer såväl som biståndspartners att agera effektivt i en kris – oavsett om det gäller konflikt i Sudan, klimatkris i Sydsudan eller hungersnöd i Burkina Faso.
Inom ramen för den nya svenska reformagendan för biståndet
uppmanar vi regeringen att ta vara på Sveriges mervärden i frågor om mänskliga rättigheter och humanitär rätt, jämställdhet, klimatanpassning, och stöd för människor på flykt.
Therése Engström
Generalsekreterare för International Rescue Committee (RESCUE).
Här kan du läsa rapporten i dess helhet
De tio länder som löper störst risk under 2024 är:
- Sudan
- Palestina
- Sydsudan
- Burkina Faso
- Myanmar
- Mali Somalia
- Somalia
- Niger
- Etiopien
- Demokratiska republiken Kongo
Läs också
