Trots fredsavtalet mellan TPLF-gerillan och regeringen i Etiopien fortsätter de grova brotten mot mänskliga rättigheter i Tigray-provinsen. Europa och USA prioriterar strategiska politiska intressen över att utreda brotten, menar flera experter.
Artikeln publicerades ursprungligen i Justice Info. Läs originaltexten här.
Tre experter har arbetat med att dokumentera brotten mot mänskliga rättigheter i Tigray i två år. Nu har FN:s råd för mänskliga rättigheter bestämt att de inte får fortsätta med detta. Följden kan bli att de som begår krigsbrott i Tigray kommer undan med det.
Trots att ett fredsavtal finns så fortsätter de grova brotten mot mänskliga rättigheter i Tigray, enligt FN och frivilligorganisationer. Ändå förnyas inte FN:s kommission om Etiopien av FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Amerikanen Steven Ratner är en av de tre medlemmarna i FN:s kommission om mänskliga rättigheter i Etiopien, som har funnits i två år. Han säger att alla tre är besvikna för att de inte får fortsätta sitt arbete.
– I vår rapport och i vårt uttalande i rådet sa vi att det är rådets ansvar, eftersom det ska förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter och svara på dem, att låta kommissionen fortsätta. Vår rapport innehåller inte bara det som har hänt, den beskriver också problemen nu och förutsäger vilka illdåd som kommer att ske, säger Steven Ratner.
Etiopienkommissionen lade fram två rapporter i rådet under sessionen som hölls den 11 september till den 13 oktober. Den första rapporten dokumenterar allvarliga och systematiska kränkningar av internationell lag och brott som begåtts i Tigray, liksom Amhara, Afar och Oromia-regionerna, inklusive massmord och våldtäkt, medan den andra rapporten säger att det finns en akut risk för fler illdåd i Etiopien.
Kjetil Tronvoll, professor i freds- och konfliktstudier vid Oslo Nya Högskola och expert på Etiopien, säger att rådets beslut är mycket oroande:
– Det är väldigt oroande och allvarligt, eftersom kommissionen var de enda som kunde analysera brotten mot de mänskliga rättigheterna och massövergreppen i Etiopien. Regimen i landet skulle varken klara eller vilja granska de grymheter som äger rum. Men varken EU eller USA ville förlänga mandatet– de prioriterar inte arbetet mot straffrihet och brott mot mänskliga rättigheter, konstaterar han.
Våldet fortsätter
Kommissionen skapades mitt under det brutala kriget mellan Etiopiens regering och Tigray People’s Liberation Front (TPLF) som styr Tigray-regionen. Upp till 600 000 människor beräknas ha dödats på två år, med tusentals fördrivna eller tvingadei exil. En regeringsblockad mot Tigray berövade dess folk mat och viktiga tjänster, vilket gjorde att en stor del av befolkningen var i behov av humanitärt bistånd. Det fanns anklagelser om våldtäkt, tortyr och andra grymheter på båda sidor av konflikten, som kommissionen sa kunde vara krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
Den andra november 2022 undertecknades ett fredsavtal mellan den etiopiska regeringen och TPLF-gerillan. Processen skedde under ledning av Afrikanska unionen, även om Kjetil Tronvoll säger att USA och Kenya var de viktigaste aktörerna i förhandlingarna. Kina, en stor ekonomisk investerare i Etiopien, var observatör. Avtalet trädde i kraft nästa dag.
Medan striderna mellan dessa två parter har upphört, säger kommissionen i en rapport från den 14 september 2023 att konflikten i Tigray inte har upphört, och att eritreanska trupper och Amhara-miliser som begår fortsatta brott mot mänskliga rättigheter. Våldsam konflikt sker i andra delar av landet också, inklusive Oromia, där striderna mellan den federala regeringen och den separatistiska Oromo Liberation Army har eskalerat.
Dessutom, säger Steven Ratner, har den etiopiska regeringen inte fått utländska styrkor att dra sig tillbaks från Tigray eller sett till att humanitärt bistånd ges.
– De viktigaste aktörerna är de eritreanska styrkorna. De har inte dragit sig tillbaka från landet, trots kravet på det i fredsavtalet. De fortsätter att agera militärt med den etiopiska regeringens samtycke och bryta mot mänskliga rättigheter. Dessa bekräftas av organisationer som Amnesty International och brotten är bland annat våldtäkt, sexuellt slaveri, utomrättsliga avrättningar och plundring av eritreanska styrkor i Tigray, det vill säga krigsförbrytelser och möjliga brott mot mänskligheten, säger Steven Ratner.
Och regeringen har inte sett till att humanitärt bistånd kan ges till civila i Tigray.
– Det finns praktiskt taget ingen vård för offren. Även om regeringen inte är aktivt involverad i att döda tigrayaner, misslyckas den fortfarande med sitt ansvar, fortsätter Steven Ratner.
Regeringen och Tigray-regionen undertecknade ett fredsavtal i november 2022. Foto: Justice Info.
Undgår internationell granskning
Fredsavtalet säger också att Etiopiens regering ska ställa personer inför rätta och ge upprättelse för offer, samt verka för försoning. Regeringen har i år hållt i ett antal möten över hela landet från och med mars. FN-experterna säger dock att processen för övergångsrättvisa är bristfällig och att Etiopien har försökt undvika internationell granskning.
De offentliga samråden är den mest synliga delen av processen hittills, och den som regeringen visar upp för att försöka visa att den är seriös, säger Steven Ratner.
– Den processen uppfyller inte internationella standarder, eftersom den inte har offren i fokus, den är inte inkluderande, de skapar inte en miljö där alla grupper kan tala fritt om vad de vill. Det är en kontrollerad miljö, kanske till och med en miljö som präglas av tvång. Regeringen talar inte om hur vissa saker måste bort från bordet, som amnestier för krigsförbrytelser, och andra saker måste upp på bordet, som åtal.
”Det är en process för straffrihet”
Kjetil Tronvoll håller med om att processen inte är särskilt trovärdig.
– Processen med övergångsrättvisa som regeringen föreslår fokuserar faktiskt inte på Tigray eller på Amhara, utan på perioden 1995 till 2018. Då hade TPLF-EPRDF [en koalition av partier inklusive TPLF] makten. De inkluderar den senare perioden [efter att TPLF lämnade koalitionen 2019] men det är väldigt mycket nedtonat. TPLF borde ställas till ansvar för vad de gjorde när de hade makten. Regeringen är varken trovärdig eller balanserad när det gäller att ta itu med de grymheter som har hänt sedan 2020 i kriget mot Tigray och kriget i Amhara, säger Kjetil Tronvoll.
Han menar att regeringen fokuserar mer på försoning och skadestånd än på ansvarsutkrävande.
– På ett rent pragmatiskt, politiskt sätt är det okej, men säg det då, säg inte att det är en process för ansvarsutkrävande eftersom det inte är det. Det är en straffrihetsprocess.
Den etiopiska regeringen har inte samarbetat med FN-kommissionen, menar Steven Ratner, förutom att träffa den en gång i Addis Adeba då man försökte bestämma villkoren för arbetet. Dessa villkor var oacceptabla för de tre FN-experterna på mänskliga rättigheter. Regeringen har kallat kommissionens rapporter för inflammatoriska och partiska, och har lobbat hårt för att få FN-mandatet avslutat. Den här gången lyckades man.
Strategiska intressen framför mänskliga rättigheter
– Etiopien har lobbat aktivt för att avbryta mandatet och lyckades få med sig de afrikanska länderna. Etiopien har också haft nära diskussioner med EU och USA. Varken EU eller USA ville lägga fram en resolution om att förlänga mandatet. Det signalerar att vi har andra prioriteringar, och att stärka ansvarsutkrävandet för brott mot mänskliga rättigheter och bekämpa straffrihet är inte den främsta prioriteringen, säger Kjetil Tronvoll.
Han menar att EU, som kom med förslaget att skapa kommissionen, var splittrat den här gången, och det var särskilt Tyskland och Frankrike som lobbade mot att förlänga mandatet.
– Jag tror att de var rädda för att Etiopien skulle låsa dörren till västländerna och närma sig östländerna om de drev på för en förlängning av mandatet och för ett ordentligt rättsligt ansvar för de grymheter som har ägt rum. Afrikas horn är en ny geopolitisk brännpunkt. Länder och organisationer som Kina, Ryssland, Saudiarabien, Qatar, Emiraten, EU och USA tävlar om Abiy Ahmeds och regimens uppmärksamhet, säger Kjetil Tronvoll som menar att västvärlden är rädd för att förlora Etiopien som en strategisk allierad.
Inget slut på våldet i sikte
Den andra faktorn som styr den politiska agendan – menar Kjetil Tronvoll – är biståndet. Etiopien är ett av de länder som får mest bistånd av västländerna. EU och Etiopien skrev nyligen på ett avtal om 650 miljoner euro i bistånd till landet. ”Det är dags att gradvis normalisera relationerna med Etiopien”, sa nyligen EU-kommissionären för internationella partnerskap Jutta Urpilainen.
Steven Ratner säger att detta inte behöver vara slutet på den internationella granskningen av Etiopiens mänskliga rättigheter och övergångsrättvisa och att uppgiften nu kan tas över av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk.
Men Kjetil Tronvoll är inte lika optimistisk:
– Etiopien har återfallit i konflikter mer eller mindre varje decennium. Våld är accepterat i Etiopiens politiska kultur. För att stoppa den ständiga våldscykeln måste det finnas juridiska processer för att ställa ansvariga till svars. Internationella aktörer är de enda som kan se till så att det händer. Men det kommer inte att ske. Etiopien är ett självständigt land. Och övergreppen kommer att fortsätta menar han.
Julia Crawford
Översättning och bearbetning: Tomas Nordberg.
Läs originaltexten här
Läs mer
|
Uppläsning av artikel
|
