I en ny rapport riktar Human Rights Watch (HRW) hård kritik mot regeringen i Sri Lanka för att ingen ställts inför rätta för de brott mot de mänskliga rättigheterna som skedde under inbördeskriget. Syftet med regeringens sanningskommission är att lura världen, menar HRW.
Under åren 1983 till 2009 pågick ett blodigt inbördeskrig på Sri Lanka och 80-100 000 personer dödades, de flesta av regeringsstyrkorna. Sedan dess har offren försökt få regeringen att undersöka vilka brott som begicks under det långa kriget. Tidigare kommissioner tillsatta av regeringar i landet har samlat in omfattande vittnesmål från offer och vittnen, men ingen av dem har lett till ett verkligt ansvarsutkrävande. Istället har myndigheterna blockerat de få brottsutredningar om allvarliga övergrepp som hade gjort vissa framsteg när det gällde att identifiera de ansvariga och inleda åtal.
Som ett led i arbetet har regeringen föreslagit en sannings- och försoningskommission för att ta reda på vad som hände under kriget och vilka som var ansvariga. Kritiken är dock hård från människorättsgrupper som säger att regeringen begår övergrepp på minoriteter i landet. Därför, menar kritikerna, kan inte en kommission som är skapad av den nuvarande regeringen undersöka brott mot mänskliga rättigheter.
Anhöriga till offer som försvann, andra offer för övergrepp, människorättsförsvarare, aktivister och journalister i Sri Lankas mestadels tamilska norra och östra delar, är även de mycket kritiska till kommissionen, enligt en ny rapport från Human Rights Watch. Männniskorättsorganisationer menar att landets regering ignorerar bevis som samlats in av tidigare kommissioner och utsätter offren för övergrepp från säkerhetsstyrkor och nya trauman om de deltar.
Rapporten bygger på över 80 intervjuer i Sri Lanka i juni 2023. De tamilska offren för kriget och deras familjer vill att en internationell undersökning ska genomföras. De stödjer FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève, som har inrättat en expertgrupp för att samla in bevis på internationella brott som begåtts i Sri Lanka att använda i framtida åtal.
Samtidigt utsätter sig de som protesterar för stora risker. I Sri Lanka finns hårda antiterroristlagar som används för att tysta oppositionella röster som de som kräver sanning och ansvarsutkrävande.
– Sri Lanka behöver sanning och ansvarsutkrävande. Men en trovärdig process kräver stöd från offrens familjer och ett slut på regeringens övergrepp mot dem. Sanningskommissionens mål verkar vara att lura omvärlden, snarare än att avslöja de försvunna personernas öde eller ställa de ansvariga inför rätta, säger Meenakshi Ganguly, biträdande Asienchef på Human Rights Watch.
Utländska regeringar bör inte finansiera eller på annat sätt stödja en sannings- och försoningskommission som offren avvisar och som utsätter dem för risker, skriver Human Rights Watch i sin rapport. HRW menar också att EU bör sätta mer press på regeringen i Sri Lanka så att den slutar kränka de mänskliga rättigheterna med hjälp av landets antiterroristlagar.
Även från FN-håll får Sri Lankas styrande kritik för sitt agerande:
– Regeringen bör lagföra de som har begått internationella brott, sluta med övergrepp mot tidigare offer, deras familjer samt människorättsförsvarare och aktivister, och sluta att beslagta minoritetssamhällens mark, konstaterar FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Volker Türk.
Tomas Nordberg
Bakgrund
Spänningar mellan den singalesiska majoriteten och militanta tamilska separatister ledde till krig på Sri Lanka i juli 1983 som pågick under flera decennier. Separatisterna besegrades slutligen 2009.
Både regeringsstyrkor och rebellgrupper begick omfattande övergrepp under kriget. Bland annat genom attacker mot civila, utomrättsliga avrättningar, tortyr och användning av barnsoldater. Den nuvarande regeringen på Sri Lanka har också kritiseras för att den hindrar polisundersökningar av massgravar.
Tomas Nordberg
Läs mer
