DEBATT. Ukraina är en världens ledande spannmålsexportörer, men den ryska invasionen har lett till att exporten hämmats. Nu hotas exporten även av Polen. Om Sverige ska fortsätta vara en trovärdig partner till Ukraina måste regeringen göra mer för att säkra den ukrainska spannmålsexporten, skriver Liberala Studenter.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas egna.
Den – andra – ryska invasionen av Ukraina som inleddes i februari 2022 har allvarligt skadat den ukrainska spannmålsexporten. Den Europeiska Unionens Råd beräknar att Ukraina, innan kriget, var en av världens främsta exportörer av solrosolja, korn, majs och vete. I inledningsskedet av den illegala ryska invasionen sattes dock flera viktiga ukrainska hamnar under blockad av den ryska Svartahavsflottan. Den ryska invasionen bidrog därmed till att de globala priserna på spannmål ökade drastiskt och att den ukrainska ekonomin minskade med ca 30 % under 2022, enligt Världsbanken.
För att underlätta ukrainska spannmålstransporter förhandlade FN och Turkiet fram det så kallade Svartahavsinitiativet med syftet att säkerställa en humanitär sjöfartskorridor för ukrainska spannmålsexporter i Svarta Havet. Inledningsvis ledde detta initiativ till att spannmålstransporter kunde lämna vissa ukrainska hamnar och att det globala priset på spannmål sakta minskade. Under sommaren 2023 valde dock Ryssland att dra sig ur initiativet och äventyrade därmed återigen den ukrainska spannmålsexporten. Trots nya förhandlingsförsök från Turkiet vägrade Ryssland att återansluta sig till initiativet och sedan dess har den ryska Svarthavsflottan skjutit varningsskott mot civila fraktfartyg som närmat sig ukrainska hamnar.
För att kringgå den ryska Svarthavsflottan har allt fler ukrainska spannmålstransporter lämnat landet via hamnar vid floden Donau och transporterats genom EU. Ryssland har dock eskalerat sina bomb- och drönarräder mot dessa hamnar, vilket har förstört ca 270 000 ton spannmål och skadat hamnarnas infrastruktur. Samtidigt har även EU-länderna Polen, Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien hämmat den ukrainska spannmållexporten genom ett importförbud efter en överenskommelse med EU-kommissionen. Den 15 september beslutade dock EU-kommissionen att överenskommelsen inte skulle förnyas. Trots detta besked har Polen, Ungern och Slovakien meddelat att de kommer införa nya unilaterala importförbud, som dessutom är mer omfattande än de ursprungliga importförbuden. Sådana importförbud är oacceptabla hot mot den ukrainska ekonomin och underminerar landets förmåga att försvara sig från den ryska invasionen. Dessa handelshinder skadar både Ukrainas ekonomi och bidrar till försvåra spannmålstransporter till utvecklingsländer som är beroende av sådana importer. Likaså skadar importförbuden även EUs trovärdighet som internationell aktör.
Det svenska stödet till Ukraina är lovvärt och vi bör vara stolta över det vi gjort för att hjälpa Ukrainas kamp för frihet. Vi måste dock göra mer för att garantera en långsiktig ukrainsk seger och stötta den ukrainska ekonomin. Framförallt måste Sverige och likasinnade västerländska länder bidra med fler verktyg för att stoppa de ryska anfallen mot landets hamnar. Fler leveranser av exempelvis luftvärn kan spela avgörande roll för att säkra kritisk infrastruktur i Ukraina. Sverige måste även arbeta aktivt inom EU för att stoppa det polska, ungerska och slovakiska importförbuden. Om Sverige och EU ska fortsätta vara trogna vänner till Ukraina måste vi göra allt vi kan för att stoppa försöken att strypa den ukrainska spannmålsexporten.
Robin Sällström
Försvarspolitisk talesperson Liberala Studenter
Simona Mohamsson
Kandidat till Europaparlamentet (liberalerna)
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
