Den västafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS ultimatum till kuppmakarna i Niger gick ut den 6 augusti. Vågar ECOWAS ingripa – och vilka blir i så fall följderna?
ECOWAS (Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap) trovärdighet står nu på spel efter att de satt hård press på Nigers militärjunta. ECOWAS gav kuppledarna en vecka på sig att återinstallera den avsatte presidenten Bazoum, annars hotade de med militär intervention. Tidsfristen för ultimatumet gick ut den 6 augusti och kravet har inte fått kuppledarna under Conseil National de Sauvegarde de la Patrie (CNSP) och generalen för presidentgardet, Abdourahamane Tchiani, att mjukna.
Juntan varnar för att varje utländsk aggression kommer att besvaras med våld. Flera medlingsförsök har varit resultatlösa. Den sista gruppen medlare fick vända utan att ha kunnat träffa någon av de ansvariga för juntan, som satt den folkvalde presidenten Bazoum i husarrest efter kuppen 26 juli.
På söndagen den 6 augusti, när tidsfristen löpte ut, stängde juntan sitt luftrum tills vidare och sade att det hade skett en utplacering av styrkor som förberedelse för ett ingripande.
ECOWAS valde att snabbt införa stränga ekonomiska sanktioner så som stängda gränser, stopp för import av el, olja, livsmedel och finansiella transaktioner, frysning av statens och statliga företags finansiella tillgångar i regionala centralbanken BCEAO, reseförbud och frysning av finansiella tillgångar för de ansvariga för kuppen. Att de dessutom hotat med militär intervention ställer nu organisationen inför ett dilemma.
ECOWAS har starkt kritiserats av allmänheten i flera av sina medlemsländer för att stå Frankrike och USA för nära. De anklagas för att gripa in i länders interna angelägenheter och för att inte behandla alla lika. Men ECOWAS nuvarande ordförande, nyvalde nigerianska presidenten Bola Tinubu, känner press att agera.
Tonen i ECOWAS budskap efter ett extrainsatt toppmöte med statschefer har varit strängare än någonsin. Sedan statskuppen i Mali 2020, Guinea-Conakry 2021 och Burkina Faso 2022 har ECOWAS satt upp som mål att bekämpa alla icke-konstitutionella maktskiften. Organisationen har gripit in i medlemsländer tidigare såsom i Gambia när en sittande president Jammeh vägrade avgå efter valförlust 2017, eller under inbördeskriget i Liberia 1990, men om de nu griper in i Niger skulle bli första gången de agerar efter en militärkupp.
I juli 2022 lovade ECOWAS att skapa en ”anti-kupp styrka” som skulle kunna agera snabbt vid försök att ta makten med våld. Men det tar tid att bli eniga om organisering och säkra finansiering.
– ECOWAS agerar bara om man är säker på att hotet inte fungerar. Det handlar om att visa sin kapacitet att ingripa utan att använda den, att göra upp en plan för att mobilisera trupp för att skrämmas, säger forskaren Arthur Banga vid Houphouêt-Bigny universitetet i Abidjan, Elfenbenskusten.
Är en intervention möjlig?
Är en intervention juridiskt möjlig? ECOWAS traktat talar om ”icke-aggression mellan medlemsländer” men också om att ”upprätthållande av fred, säkerhet och regional stabilitet genom att främja och stärka goda grannrelationer”. Det är den första formuleringen som CNSP-juntan stödjer sig på när man fördömer ”en aggressiv attityd” från sina grannar, medan ECOWAS hänvisar till den andra punkten för att kräva återupprättande av den konstitutionella ordningen.
Stödet för en militär intervention är långt ifrån enigt. Frankrike och USA säger sig stödja ett eventuell ingripande av ECOWAS. Grannlandet Algeriet, som krävt att Bazoum återinsätts, tar avstånd till våld mot Niger. Tchad med en stark militär som redan deltar i kriget mot jihadister och som nu har en roll som medlare med CNSP-juntan, vill inte delta i ECOWAS aktion mot Niger.
Klyftan mellan juntan och ECOWAS har förvärrats för varje dag. Bara några dagar efter kuppen besökte höga företrädare för juntan grannländerna Mali och Burkina Faso som också styrs av militärjuntor under en övergångstid till val och civilt styre 2024 efter avtal med ECOWAS. Efter besöken har båda länderna uttryckt stöd för juntan i Niger och sagt att ett angrepp på Niger också skulle vara krigsförklaring på Mali och Burkina Faso. Länderna talar om en federation med Niger och kallar sig suveräna stater. Efter hemkomsten har juntan infört förbud för de franska radio och tv-stationerna RFI och France24 samt sagt upp försvarsavtal med Frankrike, sannolikt på inrådan från de båda grannländerna som också gjort samma sak.
Det finns vissa likheter mellan situationerna i Mali, Burkina Faso och Niger men skillnaderna är större. I de två första länderna var civilt missnöje och demonstrationer mot det försämrade säkerhetsläget med allvarliga jihadistattacker från grupper anslutna till Al-Qaida och IS, attacker som inte lyckats avhjälpas trots stöd från Frankrike med flera länder, samt omfattande korruption inom den civila regeringen, de främsta orsakerna. I Malis fall förhandlade ECOWAS fram avtal om konstitutionella reformer och övergång till civilt styre 2024 efter över ett år av omfattande sanktioner som drabbade civilbefolkningen hårt, medan kuppmakarna i Burkina Faso snabbt lovade reformer och genomförande av allmänna val för att undvika sanktioner av ECOWAS.
Kuppen i Niger, ett land som inte drabbats lika hårt av jihadistattacker frånsett gränsområdet mot Mali och Burkina Faso, har snarare sin orsak i personligt missnöje inom det högre militära eliten, där presidentgardets chef general Tchiani, hotades av förflyttning.
Wagner avvaktar i bakgrunden
Ryssland fördömde statskuppen och krävde återgång till konstitutionellt styre under Ryssland – Afrika toppmötet i Saint Petersburg. Samtidigt säger Putins förre rådgivare att kuppen måste betraktas som pro-rysk eftersom Bazoum var pro-fransk. Nu skulle Wagner kunna komma till Niger liksom de redan är i Mali.
Wagner har redan under våren 2023 ägnat sig åt desinformation. Bland annat har de spridit uppgifter om att Frankrike skulle ha beväpnat jihadister och sprida rykten om en planerad statskupp mot president Bazoum. Wagnerledaren Prigojin kommenterade också Bazoums fall:
”Avsättningen av en pro-fransk president innebär verkligt oberoende för Nigers folk. Den gamla kolonialmakten destabiliserar situationen i afrikanska länder, stödjer terrorister och hindrar utvecklingen”.
I ytterligare en video från den 4 augusti levererade Prigojin – som har en uppenbar kommunikationstalang – en analys av situationen i Niger där spänningen stiger mellan ECOWAS och CNSP-juntan samtidigt som villkoren för avsatte legitima presidenten Bazoum förvärras bland annat av elavbrott.
”Det handlar om en befrielserörelse, en kamp för oberoende. Ett franskt gruvföretag bryter uran och säljer det för 218 USD på marknaden, men betalar bara 11 USD till Niger. Han kallar det ekonomisk kriminalitet och för att dölja brottet har Niger översvämmats av terrorister”, förklarade Prigojin i ett anti-franskt utfall som liknar de som syns i många av de demonstrationer som hållits.
Är Wagner på väg att komma till Niger på samma sätt som de finns redan i Mali sedan CNSP-juntan den 3 augusti i ett tv-sänt tal sa upp försvarsavtalen med Frankrike, något som både Burkina Faso och Mali tidigare gjort?
Efter Wagners misslyckade myteri i Ryssland säger Prigojin att Afrika nu är huvudmålet och han skulle vara redo för Niger. Militärjuntan ska inte ha stängt dörren för denna möjlighet och enligt västliga diplomatiska källor ska juntans vice-president Salifou Modi redan ha tagit kontakt, med Mali som mellanhand, under ett besök i Bamako den 2 augusti.
Hans Eriksson
Statsvetare, utvecklingsekonom, Västafrikakännare
Läs också
