ANALYS. Den 20 augusti genomförs den andra valomgången i presidentvalet i Guatemala. Enligt de senaste opinionsundersökningarna kan Bernardo Arévalo från Partiet Semilla (Frö) besegra den korrupta maktelitens kandidat Sandra Torres. Men kommer eliten att acceptera valresultatet?
Detta är en analys. De åsikter som framförs är författarens egna.
Bernardo Arévalo de León avslutade på onsdagen den 16 augusti sin kampanj med ett stort valmöte i centrum av huvudstaden Guatemala City. Efter att korrupta domare, med kopplingar till regimen försökt stoppa hans kandidatur kan Bernardo Arévalo nu bli Guatemalas nästa president.
Från det avslutande valmötet
Men vägen dit har varit allt annat än enkel. Den 25 juni genomfördes den första valomgången av presidentvalet i Guatemala. De flesta hade nog förväntat sig at den ekonomiska och politiska eliten skulle göra upp i den andra valomgången i Guatemala, så som skett de senaste decennierna. Därför var ”chocken” stor när det lilla oppositionspartiet Semilla (”Frö”) och dess kandidat Bernardo Arévalo gick vidare till den andra valomgången.
Redan där höll det på att ta stopp.
Omedelbart efter Arévalos seger försökte landets åklagarmyndighet – vars åklagare utsetts av den nuvarande presidenten – återkalla Semillas juridiska status, vilket skulle göra partiet ”illegalt”. Det talades om en ”teknisk kupp” och runt om Guatemala växte protesterna.
I ett uttalande uttryckte EU allvarlig oro över de ihållande försöken att undergräva integriteten hos dessa valresultat. EU skrev i ett uttalande som Sverige också ställde sig bakom:
”EU upprepar sin uppmaning till alla guatemalanska institutioner att fullt ut respektera valprocessens integritet och resultatet av den första valomgången, som noga följdes av nationella och internationella observatörer.
För att bevara valprocessens integritet är det av största vikt att den andra omgången av presidentvalet den 20 augusti kan äga rum i strikt överensstämmelse med lagen, med full respekt för den konstitutionella ordningen och med garantier för att de som deltar kan göra det på lika villkor.”
Efter omfattande protester meddelande landets valkommission att resultatet inte skulle ändras. Semilla gick vidare till den andra valomgången.
Bernardo Arévalo är sociolog med en doktorsexamen i filosofi och socialantropologi. Han är son till den tidigare presidenten Juan José Arévalo som tvingades fly efter militärkuppen 1954. Idag är han parlamentsledamot för Semilla – ett parti som uppstod i samband med antikorruptionsprotesterna 2015, som kulminerade i att den dåvarande presidenten Otto Pérez Molina avgick.
I presidentvalet ställs Bernardo Arévalo mot Sandra Torres från partiet UNE som är en del av den politiska makteliten. Sandra Torres är tidigare vicepresident och har ställt upp i flera tidigare presidentval utan att vinna.
Journalister tvingas fly
Under den sittande president Alejandro Giammattei har situation i Guatemala drastiskt förvärrats. Förutom journalister har flera av landets ledande åklagare och jurister fängslats eller tvingats i landsflykt.
Den 14 juni dömdes chefredaktören för elPeriodico Ruben Zamora till sex års fängelse i en politisk rättegång som syftar till att tysta oberoende röster i landet. Åtta av tidningens journalister hotas nu också av fängelse och de flesta har tvingats fly landet. Den 11 augusti sköt oidentifierade gärningsmän ihjäl de båda journalisterna Edin Alonso och Hugo Gutiérrez, när de färdades på motorcykel i staden Caballo Blanco.
Sverige har genom åren haft ett starkt engagemang för Guatemala. Sverige och USA var starkt pådrivande när den FN-stödda kommissionen mot korruption och straffrihet – CICIG – etablerades i Guatemala. Under sin tid lyckades kommissionen ställa flera tidigare presidenter inför rätta och visade på vilka starka kopplingar som fanns mellan den politiska eliten och de tidigare dödsskvadronerna. Men till slut blev motreaktionen för stark och sedan USA under Trump dragit tillbaka sitt stöd lyckades den dåvarande presidenten Jimmy Morales stänga ned CICIG.
Minskat svenskt bistånd
Samtidigt som situationen för mänskliga rättigheter kraftigt försämrades i Guatemala valde Sverige att dra ned biståndet till landet med 60 procent från och med 2023. Inför beslutet fördes ingen som helst diskussion med ambassaden kring konsekvenserna. Ambassaden har sedan dess tvingats att kraftigt minska sitt stöd till bland annat oberoende medier i landet och personalen ambassaden har även den dragits ned.
Kan Bernardo Arévalo vinna valet och vända utvecklingen? Enligt flera aktuella valundersökningar kan det bli så då han beräknas få 60 procent av rösterna.
Många menar att valets andra omgång kommer att förvandlas till en folkomröstning om regimen och den sittande eliten – de korrupta – som de ofta kallas.
Frågan är om de som de facto styr Guatemala kommer att acceptera detta. Valkampanjen har varit smutsig och Sandra Torres har med gåvor, hot och inhyrda ”valinkastare” bussat människor till sina kampanjmöten. Semillas kampanj har till största delen finansierat av gräsrötter, genom små bidrag och med hjälp av hemsnickrade kampanjaffischer och plakat. Men entusiasmen går det inte att ta fel på, skriver DW som följt Semillas kampanj.
Många i Guatemala uttrycker oro över vad som kan ända om Bernardo Arévalo faktiskt vinner, kommer eliten över huvud taget att acceptera valresultatet eller väntar en ny teknisk kupp i Guatemala?
Mycket talar för att det kommer att bli en lång valdag med störningar, våld och försök till valfusk både lokalt och i röstsammanräkningen.
David Isaksson
Läs också
