– Jag räknar timmarna tills solen går ner. Hettan påverkar den mentala hälsan och hela livet, säger klimataktivisten och Kairobon Eman Emad. Hon är en av många miljoner som kämpar för att överleva den globala hettan som nu breder ut sig.
Den 3:e juli var den varmaste dagens någonsin på jorden. Sedan kom den 4:e juli och därefter ytterligare två dagar, lika eller ännu varmare. Jordens termostat visade rekordhöga 17,01 grader den 3:e juli. Det tog bara en dag att överträffa den temperaturen. Lagom till USAs nationaldag var temperaturen 17,18 grader. Lite visste man att rekordet skulle slås tre gånger till, och att det skulle ske de tre följande dagarna.
Dag efter dag slås värmerekordet på jorden och när du läser det här kan det globala rekordet mycket väl ha slagits på nytt. Men medan vi hör mycket om hur turister och människor i USA drabbas är det få som bryr sig om vanliga människor utanför västvärlden.
De senaste åtta åren har varit de varmaste uppmätta åren någonsin. Just nu spår den europeiska rymdorganisationen ESA att det europeiska värmerekordet på 48,8 grader kan komma att överstigas. De ständigt nya rekorden påminner om människans omfattande användning av fossila bränslen som leder till ökad havsuppvärmning, havsis- och glaciärsmältning, höjning av havsnivån och extremt väder.
Värmeböljor som redan är dödligare än orkaner, översvämningar och tornados tillsammans, har nu blivit mer allvarliga, långvariga och vanliga. Människor dör, svimmar, och flyr på grund av den extrema värmen. Folk klarar inte av att utföra sitt arbete på grund av uttorkning – en konsekvens av den rådande vattenbristen. När värmen slår till påverkas allt från vattentillgång till hälsa.
Eman Emad är klimataktivist, bosatt i Kairo, huvudstad i Egypten där det sensate klimattoppmötet genomfördes (COP27). Hon berättar om hemska förhållanden till följd av den extrema värmen:
– Jag räknar timmarna tills solen går ner, det är omöjligt att röra sig när solen är uppe. Hettan påverkar den mentala hälsan och hela livet i sig, säger Eman Emad.
Eman Emad spenderar motsvarande närmare 200 kronor om dagen på Uber då det är utmattande att gå i hettan. Det leder till att hon inte har råd med vare sig mat eller vatten under arbetsdagen.
– Jag har blivit så lat på grund av hettan. Jag vill bara stanna vid luftkonditioneringen och sova, fortsätter Eman Emad.
Men vad händer med folk som inte har luftkonditionering?
– Folk som har råd spenderar alla sina pengar på att köpa AC. Jag förstår inte hur folk som inte har privilegiet att skaffa luftkonditionering klarar sig, svarar Eman Emad.
Även Kina har drabbats hårt av rekordhettan. 2022, när landet drabbades av ännu en långvarig värmebölja, registrerade Kina de högsta temperaturerna sedan 1961. Nu varnar tjänstemän för att Kina sannolikt kommer att drabbas av både torka och översvämningar i sommar och att värmen påverkar landets livsmedelsförsörjning.
Värmeböljan som kväver Kina är så intensiv att den till och med blev ett samtalsämne när John Kerry, president Bidens särskilda sändebud för klimatförändringar, nyligen träffade Kinas premiärminister i Peking för att diskutera samarbete för att bromsa den globala uppvärmningen.
Indien hör också till de länder som drabbats hårt. I juni dog nästan hundra människor av en värmebölja i Indien sedan temperaturen i Uttar Pradesh närmat sig 47 grader.
Jitesh arbetar på ett it-företag i staden Hyderabad.
– Just nu är temperaturen rätt så rimlig, jämfört med hur det var i juni där temperaturen var över 40 grader har det blivit svalare, berättar Jithesh som tycker att det blivit klart varmare de senaste åren.
Med ett relativt välbetalt arbete inom IT-industrin har han möjlighet att åka bil till jobbet där det förstås finns luftkonditionering.
– Jag dricker mycket vatten, bär bomullskläder, använder bilar för transport och stannar i AC för det mesta av tiden. Hemma har jag också luftkonditionering. Det är mycket svårare för fattiga människor som saknar det. De sover i allmänhet ute eller uppe på tak och försöker sitta vid fläktar under eftermiddagarna, fortsätter han.
I Uruguay som ligger på södra halvklotet är det just nu inte hettan som är problemet, utan bristen på vatten. Tre år av torka har gjort att den vattenreservoar som huvudstaden är beroende av nästan helt torkat ut. Över hälften av stadens 3,5 miljoner invånare saknar drickbart vatten sedan vattenbolaget tvingats blanda ut sötvatten med bräckt vatten från La Plata-floden.
Att värmen som drabbar stora delar av jorden är ett resultat av utsläppen av växthusgaser är forskarna överens om. Klimatförändringarna verkar dock inte på egen hand. Det är en kombination tillsammans med naturfenomenet El Niño som värmeböljan har bildats. El Niño återkommer i intervallet på mellan 3–5 år. Det är en förändring i passadvindarna över Stilla havet, då de ändrar riktning, som gör att varmare vatten förflyttas österut i stället för västerut. Detta bidrar till att torra platser får regn, medan fuktigare områden blir torrare än vanligt eftersom kallt vatten ger upphov till mindre vattenånga i luften.
Tidigare dygnsrekord sattes 2016 och inföll även det under El Niño. Naturfenomenet förväntas leverera ännu ett rekordår 2024 och slå 2016 års rekordvärme.
Men det är inte enbart temperaturrekord som hela tiden slås, utan även politiska löften som bryts. Parisavtalet 2015 som antogs vid COP21 hade som mål att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader, helst 1,5 grader. Detta ter sig nu alltmer osannolikt. Och när uppvärmningen överstiger två graders uppvärmning innebär det bland annat att hungern, hemlösheten och överdödligheten ökar.
Eman Emad i Kairo konstaterar att världens ledare bara pratar, utan att det händer något:
– Ingen är modig nog för att gå emot strömmen, säger hon.
Men medan fattiga människor i låg- och medelinkomstländer har liten del i orsakerna till klimatförändringarna, är det ändå de som är mest sårbara för konsekvenserna. I andra utvecklingsländer är det dessutom svårt att ha råd med alternativa val för till exempel plats.
– Fattiga människor kan inte göra annat än att tänka på det som är billigast och som hjälper dem för stunden. Men länder som Egypten måste tänka mer långsiktigt, inte minst för att stoppa hungern som är en följd av klimatförändringarna, fortsätter Eman Emad.
Kristina Jamil
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
