I mitten av april bytte Jan Ruuth sitt ordinarie jobb på Sidas Östeuropa-enhet till en tjänst som expert på EU-kommissionens avdelning for Ukraina. Här berättar han om den första tidens intensiva arbete.
Detta är en krönika. De åsikter som framförs är författarens egna.
Jag blev genast inkastad i den nystartade enhetens arbete. I och med att EU:s samarbete med Ukraina har hög politisk prioritet görs veckovisa avstämningar med Ursula von der Leyens stab och arbetet består bland annat i att ta fram underlag till möten för olika befattningshavare inom EU, som exempelvis när EU-kommissionens verkställande vice ordförande letten Dombrovskis träffade Ukrainas finansminister Marchenko i samband med EU:s finansministermöte i Stockholm 22 april.
En annan del av arbetet är att träffa olika ukrainska befattningshavare som exempelvis Mustafa Naem, som är chef for Ukrainas nyskapade myndighet för återuppbyggnad. Dessutom pågår intensiva förberedelser för att utforma ett omfattande reformstöd till Ukraina för att hjälpa landet att anpassa sig till EUs så kallade aquis (grundläggande lagstiftning inom exempelvis energi, miljö och rättsstatens principer), som krävs innan landet kan släppas in i EU.
När Ukraina fick kandidatlandsstatus i juli 2022 pekade EU ut sju områden som var särskilt viktiga for att Ukraina ska kunna bli medlem i EU:
- Reform av konstitutionsdomstolen,
- Fortsatt reform av rättsväsendet,
- Antikorruption,
- Motverka penningtvätt,
- Reform för att minska inflytandet från oligarker inom politiken,
- Media-lagstiftning
- Förstärkt lagstiftning for nationella minoriteter.
Den ukrainska regeringen och parlamentet arbetar nu for högtryck för att anta lagstiftning för att åstadkomma reformer inom alla sju områden, och det pågår en ständig dialog med EU-kommissionen i Bryssel och EU-delegationen i Kiev. Lagförslagen granskas också av Europarådets Venedig-kommission for att uppfylla de krav som ställs på en fungerande demokrati. Venedig-kommissionen är en del av Europarådet som står för rådgivning inom området demokrati och rättsstatens principer. Venedig-kommissionen har 46 medlemmar, vilket bland annat inkluderar alla EU:s medlemsstater och Ukraina.
Ett område där man gjort särskilda insatser är inom antikorruption, men det finns fortfarande en hel del kvar att göra. Detta påvisas inte minst av att ordföranden för den ukrainska Högsta domstolen ertappades med att ta emot en muta på 2,7 miljoner USD för några veckor sedan.
EU tar fram en “utvidgningsrapport” for alla kandidatländer i oktober varje år, vilket ger en fingervisning om hur landets EU-anpassning fortskrider. För Ukraina blir årets rapport den första eftersom man fick kandidatlandsstatus först i juli 2022. Parallellt med denna process har man som bekant också ett krig att utkämpa med grannen Ryssland, och därför tycker Ukraina att avstämning en gång per år är alldeles för glest. EU har därför lovat att ge en muntlig rapport i juni om hur man bedömer Ukrainas reformarbete hittills. Oavsett vilket jobbar man intensivt på det ukrainska Regeringskansliet, och alltsedan den fullskaliga invasionen började 24 februari 2022 så jobbar man sju dagar i veckan utan helgledighet. Detta har gett förhållandevis goda resultat, och man känner att det finns ett oerhört fokus på denna fråga från ukrainsk sida – kriget ska vinnas och man ska bli medlemmar i EU.
En annan viktig fråga vad gäller det internationella stödet till Ukraina är hur det storskaliga stödet ska koordineras. Därför har man tillskapat en “Multi-donor Coordination Platform” som har ett sekretariat som ligger under DG NEAR. Deltagarna i denna plattform är Ukraina, EU samt G7-länderna. Hittills har det hållits två möten.
Det finns också många praktiska problem för biståndets genomförande som man sällan tänker på. På det senaste mötet som hölls den 26 maj diskuterades bland annat frågan om bristen på krigsförsäkringar i Ukraina. Om ett polskt transportbolag fraktar gods till Kyiv kan man ta en försäkring som täcker förluster som orsakas av olycka eller stöld, men om godset skulle skadas av en rysk missil täcks detta inte in av försäkringen. Det finns krigsförsäkringar i andra länder där faran för att gods kan förstöras av krigshandlingar – exempelvis i Israel och Somalia, och avsaknaden av liknande krigsförsäkringar i Ukraina har bedömts som ett av de viktigaste hindren för att den privata sektorn ska kunna delta fullt ut i återuppbyggnaden av Ukraina. Denna fråga är bara ett av många exempel på saker som måste lösas för att biståndet ska bli effektivt.
Nästa stora möte kring Ukraina blir den konferens som arrangeras av det svenska EU-ordförandeskapet i Stockholm den 8 juni, och som har fokus på hur man ska mobilisera den privata sektorn i återuppbyggnaden av Ukraina. Därefter följer en stor konferens om Ukrainas återuppbyggnad i London den 21-22 juni. Med andra ord stort fokus från det internationella samfundet på att hjälpa Ukraina, men det återstår fortfarande mycket jobb innan Ukraina kan bli en fullvärdig medlem av EU. Inte minst måste kriget med Ryssland avslutas.
Jan Ruuth
Senior Nationell Expert, EU-kommissionens avdelning för Ukraina.
Bakgrund
DG NEAR är EU-kommissionens generaldirektorat for utvidgning och grannskapsområdet, och man har tre regioner inom sitt fögderi – Nordafrika, Västra Balkan och länderna inom Östra Partnerskapet (Moldavien, Ukraina, Georgien, Armenien, Azerbaijan och Belarus). DG NEAR leds av den ungerske kommissionären Oliver Varhelyi och den högste tjänstemannen är holländaren Gert Jan Koopman. Koopman tillträdde i slutet av 2022 och en av hans viktigaste uppgifter var att förbättra EU-kommissionens förutsättningar for att stötta Ukraina med sin återuppbyggnad och sitt EU-närmande. Från början av februari 2022 finns därför en särskild avdelning på DG NEAR for Ukraina – Ukraine Services. Denna avdelning har tre enheter: E1 – Reconstruction, E2 – Economic Policy samt E3 – Rule of Law.
|
Uppläsning av artikel
|
