Brasiliens regering vill införa en lag som ska tvinga internetföretagen att ta ansvar för ”fake news”. Om lagen antas kan den bli en av världens starkaste lagar för sociala medier. Men Google och Meta protesterar mot lagen i sina egna kanaler, något som fått brasilianska åklagare att börja utreda företagens monopolställning.
När Jair Bolsonaro 2018 vann presidentvalet i Brasilien var det till stor del tack vare manipulerad information och kampanjer på bland annat WhatsApp. Publiciteten kunder tidigare presidentvalskampanjer hade i hög utsträckning dominerats av tv-kanalerna, men genom att använda WhatsApps krypterade tjänst kunde Bolsonaro med mycket små resurser skapa en oerhört effektiv propagandatjänst där meddelanden multiplicerades i grupp efter grupp för att snabbt nå en miljonpublik. Tanken var aldrig att WhatsApp skulle användas på det sättet förklarade Meta efteråt och sedan dess har företaget gjort stora förändringar i WhatsApp-grupperna för att undvika att dessa kan användas som politiska megafoner.
Det är mot bakgrund av detta som man ska se det nuvarande lagförslaget i Brasilien. Lagförslag 2630, även känt som lagen om ”fake news”, ålägger internetföretag, sökmotorer och sociala medier att hitta och rapportera olagligt material, i stället för att överlåta det till domstolarna. Enligt lagförslaget kan företagen komma att straffas med höga böter om de inte agerar. Lagen är också tänkt att ge konsumenterna ett bättre skydd när de handlar på nätet.
Om lagen går igenom så kommer den att bli en av världens mest omfattande lagar för sociala medier. Men kritikerna varnar för att lagen kan användas för att inskränka yttrandefrihet.
Aggressiv kampanj
Det stora plattformsföretaget, framför allt Alphabet som äger Google, har bedrivit en aggressiv kampanj mot det nya lagförslaget, och moderbolaget Google har placerat en annons på sin sökhemsida i Brasilien och på YouTube där man uppmanar människor att protestera mot lagförslaget. Företaget har också gjort en helsidesannons i landets största dagstidning Folha de Sao Paulo för att påverka den allmänna opinionen. Nyligen skickade också Telegram ut ett meddelande till alla sina användare i Brasilien där man försökte få dem att protestera mot lagen.
Som svar har politiker i Brasilien kallat upp internetföretagens ledningar och man kommer att utreda den monopolsituation som Brasiliens regering menar råder. Brasilien justitieminister Flavio Dino beordrade också omedelbart Google att ändra länken på tisdagen och meddelade att företaget hade två timmar på sig att ändra länken, annars skulle det få böter på motsvarande drygt två miljoner kronor – i timmen!
Google drog därefter tillbaka länken, även om företaget försvarade sin rätt att kommunicera sin oro genom ”marknadsföringskampanjer” på sina plattformar och nekade till att ändra sökresultaten för att gynna material som strider mot lagförslaget.
”Vi stöder diskussioner om åtgärder för att bekämpa fenomenet med felaktig information. Alla brasilianare har rätt att delta i detta samtal, och som sådant har vi åtagit oss att kommunicera våra farhågor om lagförslag 2630 offentligt och öppet”, skrev Google i ett uttalande.
Martin Becerra, professor vid Quilmes-universitetet i Buenos Aires och en av Latinamerikas ledande experter på medieutveckling är försiktig optimistisk till lagen och vad den kan komma att leda till:
– Diskussionerna kring lagförslaget har pågått under fyra år i Brasilien och har en stark förankring hos både organisationer från civilsamhället och i den akademiska världen, liksom bland traditionella medier. Lagen har också många likheter med den lag, Digital Service Act, som EU antog 2022, menar Martin Becerra.
Oklart om ansvar
Det som skett under processen är att lagförslaget förändrats från att handla om ”fake news”, till att bli en fråga om yttrandefrihet, användarnas rättigheter och företagens ansvar. Och här finns också en del av den nuvarande problematiken, konstaterar Martin Becerra:
– Det finns helt klart problematiska delar som framför allt berör plattformarnas ansvar för att ta bort innehåll som kan vara ”skadligt för hälsan” hos barn och ungdomar, liksom hos personer från olika utsatta grupper. Denna del i lagförslaget är dock mycket oklar, inte minst när det gäller vem som ska avgöra vad som är skadligt. Risken är stor – om förslaget går igenom i sin nuvarande form – att det leder till en omfattande censur där plattformarna tar bort allt material som de kan misstänka är ”skadligt” för att därigenom minska risken för att drabbas av böter, fortsätter Martin Becerra.
Diskussionen kring lagen pågår nu för fullt. Regeringen i Brasilien hade ursprungligen för avsikt att införa dessa nya skyldigheter genom en provisorisk åtgärd med omedelbar tillämpning, men beslutade sedan att basera sig på det lagförslag som redan ligger i kongressen.
Efter diskussioner i kongressen har nu förslaget förändrats på flera punkter. En av de viktigaste är att internetjättarnas skyldighet att ge ersättning för användning av journalistiskt innehåll nu tagits bort. Detta är ett stort bakslag för bland annat det stora tv-bolaget Globo som varit pådrivande för att detta ska bli verklighet.
– Visst, det finns problem med lagförslaget, men i stort ser jag det som ett steg framåt. För framför allt är det första gången som ett land i Latinamerika på ett integrerat sätt tar sig an de digitala plattformarna och deras inflytande. Detta är i sig oerhört betydelsefullt.
David Isaksson
Lyssna på
Läs också
