Indiens barn drömmer om en framtid bortom kolgruvans eldar


Barn som leker vid en mur under ett träd framför ett berg.
Barn leker framför gruvan i Jharia i Indien.

Gruvnäringen i Jharia i nordöstra Indien ska fasas ut och ge plats för nya gröna arbetstillfällen. Men det är ingen lätt sak att ställa om och oron är stor i koldistriktet som präglats av smutsigt och farligt gruvarbete i över ett sekel. 

Jharia, Indien, november 11, 2022. Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhaduri

Drömmen om kändisskap
Att bli känd på internet är kanske inte den vanligaste drömmen bland invånarna i Indiens äldsta koldistrikt, Jharia. Under marken här härjar eldar. Kala trädstammar spretar kring gruvöppningarna som spyr ut rök och damm. I Jharia har man brutit kol i minst fyra generationer. 

Lalji Kurmi är 32 år och den första i sin familj som utbildat sig inom gruvnäring men trots att kolproduktionen nu skjuter i höjden vill han, precis som så många andra unga i regionen, lämna sitt sotsvärtade förflutna bakom sig.

Lalji Kurmi reser istället runt till närliggande städer och filmar olika attraktioner, marknader, tempel och utställningsmässor för sin YouTube-kanal. Han hoppas att klippen ska få stor spridning så han kan tjäna pengar på annonser. 

– Min pappa har arbetat med att köra kolvagnar men det är inte för mig. Man andas in farliga ångor hela dagarna och lever i ständig skräck för dödsolyckor, säger Lalji Kurmi som sippar te ur en lerkopp utanför ett gatukök i Jharia.

– Jag försökte få jobb på järnvägen och i armen men blev inte antagen. Folk här vet vem jag är nu. De har tittat på mina videos och de gillar det, berättar Lalji Kurmi vars YouTube-kanal har 4000 följare. 

– Det räcker med att en video blir viral så kommer mitt liv ta sin början, säger han optimistiskt. 

Lalji Kurmi, India, november 11, 2022. Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhaduri

Storsatsar på nationell kolproduktion
Jharia är synonymt med det kol som används i ståltillverkningen. Det är en produkt som är mycket värdefull i Indien. Årligen importerar landet runt 57 miljoner ton kol till en kostnad av cirka 450 miljoner rupier enligt regeringen

Trots att det på grund av tekniska problem bara är en tredjedel av Jharias 100 gruvor som är i bruk så produceras dagligen 100 000 ton kol i distriktet. En ökning från 2021 då produktionen låg på 80 000 ton per dag. 

Indien satsar stort på den nationella kolproduktion för att kunna minska kostnaderna för importen och samtidigt möta den ökande efterfrågan på energi.

Kvinnor förbereder sin tvätt i Jharia, Indien, november 10, 2022. Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhaduri

Globala löften sätter press på omställning- alla ska med
Myndigheterna i Jharkhand, där Jharia ligger, har inlett en kartläggning av hur en framtida nedmontering av gruvnäringen skulle påverka den lokala ekonomin och människors liv här. 

På global nivå har Indien lovat att minska sina koldioxidutsläpp till 0 innan 2070 och nå en förnybar energikapacitet på 500 gigawatt till 2030. Indien har tillsatt en arbetsgrupp för att genomföra planen att nå en hållbar och rättvis omställning till fossilfri energiproduktion.

13 av Jharkhand’s 24 distrikt är rika på kolfyndigheter och de har spelat en viktig roll för ekonomin i regionen. Nu måste arbetet med att hitta allternativ till gruvindustrin sätta igång, det säger Ajay Kumar Rastogi som är ordförande i en arbetsgrupp för hållbar och rättvis omställning, den första regionala arbetsgruppen i Indien. 

– Jharia har en av de äldsta kolgruvorna och hela den lokala ekonomin kretsar kring kolet. När det försvinner kommer det få stora konsekvenser. En produktionstopp kommer helt säkert följas av en nedgång, säger Ajay Kumar Rastogi. 

Arbetsgruppen vill göra en plan för att omorganisera hela det system som skapats kring gruvnäringen. Planen inkluderar också de som bryter kol utan tillstånd. Ingen ska lämnas utan möjlighet till försörjning när gruvorna stänger. 

– Det är delstatsregeringens ansvar att ta hand om varje medborgare, säger Ajay Kumar Rastogi. 

En man bär en korg med kol, Indien, november 11, 2022. Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhadur

En lyckad omställning är en rättvis omställning
Indien är ett av tre länder som deltar i initiativet ”Just Energy Transition Partnership” – ett samarbete med de rika länderna. Sydafrika och Indonesien var de två första länderna i partnerskapet. 

Enligt experter ska ett avtal inkludera alla som idag är beroende av kolindustrin för sin försörjning, inte bara de som arbetar i gruvorna.

– Investeringar ska inte bara göras i projekt för förnybar energi, det måste också finnas pengar till de människor som kommer att påverkas, säger Deepthi Swamy, på tankesmedjan WRI India. 

Hon tillägger att omställningen bara är möjlig om man lyckas skapa sociala skyddsnät som säkrar människors framtid. 

Aarti Paswan utanför sin grannes hus i Jharia, Indien, november 10, 2022. Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhaduri

Få allternativ för Jharias unga
Affisher med erbjudanden om kurser i handel och vetenskap börjar dyka upp i de rökfyllda kvarteren i takt med att drömmar om ett grönare liv tar fart. Aarti Paswan är 21 år och hon studerar på ett universitet 2.4 mil från Jharia. Hon drömmer om att jobba som gränspolis, inspirerad av en Bollywoodfilm hon såg som barn. Filmen handlade om modiga soldater som tog kulor för att rädda nationen. 

Men just nu består hennes utmaning i att hitta en plats att tvätta sig på efter att kanalen hon tidigare använt har täppts igen av berg av avfall från de senaste utgrävningarna i gruvan. 

– Jag plockar kol eftersom att det betalar min resa till och från universitetet, men jag vill inte göra det här, jag vill ha ett jobb som tjänar mitt land, säger Aarti Paswan.

Det kommer innebära utmaningar att hitta andra arbeten för den nya generationen när landet ställer om, både lokalt och nationellt. Föräldrar som andas in giftiga ångor, samlar kol i korgar och som tvingas köpa dricksvatten på flaska vill ge sina barn en annan framtid. 

Sanjay Kumar Pandit bryter stora kolbitar till mindre på kolfältet i Jharia, Indien, november 11, 2022. Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhaduri

Färre jobb med sämre villkor
Kolet är inte heller så lönsamt som det en gång var. Sanjay Kumar Pandit är 35 år och han är en av dem som plockar kol utan tillstånd. Han berättar att det blivit färre arbetstillfällen med sämre villkor efter att outsorcing-företag börjat hyra in billigare arbetskraft från andra delar av landet. 

– Allt som vi kommer ha kvar här när gruvorna stänger är avfall, säger Sanjay Kumar Pandit.

– Våra liv är redan över men vi måste skydda våra barns framtid. 

Vissa av eldarna har brunnit i hundra år, Indien, november 11, 2022. Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhaduri

Jharkhand kan bli ett föredömme
Kol täcker ungefär hälften av energibehovet i Indien medan förnybar energi så som sol och vind står för runt 30 procent. Landet har som mål att de förnybara tillgångarna ska komma up till 50 procent till år 2030. 

Santosh Patnaik, som jobbar för organisationen Climate Action Network South Asia, säger att unga i kol-samhällen vill bryta sig fria och ta sig ur den fattigdom som deras familjer varit fast i under decenier. 

– Den här generationen är redo att ta steget, och det glädjer mig. En rättvis omställningsplan kan inte vänta på att gruvorna faktiskt ska stänga – vi måste börja redan nu. 

Han tror att Jharkhand kan bli ett positivt exempel för andra regioner.

Även barn arbetar i Jharias kolgruvor, Indien, november 11, 2022. Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhaduri

Dagbrotten – en dödsfälla
595 eldar brinner på kolfältet i Jharia. Vissa flammar stort, medan andra mer liknar dekorativa facklor vid ett hotell vid stranden. En del av eldarna har brunnit i ett helt sekel och gnistan som startat elden kommer från kolbrytning i dagbrott. En metod som de senaste 20 åren till allt större del ersatt gruvor under jord. 

Eldarna har skapat håligheter och erosion av marken vilket har lett till att vägar och hus försvunnit ned i slukhål. Olyckor som har haft dödlig utgång. 

Men hur många som dött till följd av jordskreden är oklart. Lokala aktivister säger att det totalt är 45 personer som mist livet men enligt officiella siffror är det färre än 20 personer som dött. 

Bostadskomplexet har byggts 8 km från kolfältet, Indien, november 10, 2022. Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhaduri

Svårt omställning väntar invånarna
Bränderna i gruvområdet har krympt från 2 000 hektar – cirka 1 000 fotbollsplaner – till 1,8 kvadratkilometer. Flera områden där det brunnit har grävs ut och avfallet har lagts i stora högar. Högar som fortsätter brinna. 

55 000 familjer, eller cirka 200 000 individer, har påverkats negativt av gruvan enligt, en undersökning från 2004. Av dessa är det bara 4 000 familjer som valt att flytta till de bostadskomplex som byggts i ett försök att förbättra deras levnadsvillkor.

Trots att platsen de bor på nu påminner om en krigszon vägrar de lämna sina hem och flytta de 8 kilometrarna till bostadskomplextet. Deras största oro är att flytten skulle ta ifrån dem deras enda inkomst- arbetet i gruvan.

Människor föredrar att bo kvar i arbetarkvarteren kring gruvan, Indien, november, Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhaduri

De lokla myndigheterna gör olika ansträngningar för att förbereda samhället på förändring. De har bland annat anställt konsultfirman Ernst & Young för att designa en utbildnings- och utvecklingsplan för att hjälpa Jharias befolkning att hitta nya jobb. 

Unga utbildas och familjer uppmanas flytta från de riskfyllda områderna. Men det finns inga enkla lösningar. Samhället är helt beroende av gruvindustrin. Befolkningen i Jharia har inte heller rätt till den statliga jobbgarantin. Den ger möjlighet till 100 dagars betalt arbetet per år för människor på landsbygden, men Jharia räknas inte som landsbygd.

Jharias kolfält, Indien, november 11, 2022. Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhaduri

Eldar som brunnit i hundra år är svår att släcka
Frågan är hur eldarna ska släckas. Tidigare har man försökt att täta brandplatser med jord och hälla flytande kväve och vatten på lågorna, men dessa metoder har visat sig antingen ineffektiva, kostsamma eller farliga.

Ram Madhab Bhattacharjee, professor på Indian Institute of Technology, säger att befolkningen måste evakueras för att man på ett effektiv sätt ska kunna få stopp på bränderna. Men de flesta vill inte flytta.

– Att flytta människor skapar mycket oro, det är en stor social utmaning, säger Ram Madhab Bhattacharjee.

Ett barns händer, Indien, november 2022 2022. Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhaduri

Forna glansdagar har ersatts av sot och smuts
Fram till 1990-talet blomstrade gruvnäringen, vilket lockade arbetare från kringliggande distrikt. Runt gruvorna byggdes arbetarkvarter upp samtidigt som driften av privata gruvor förstatligades. 

Sedan dess har mycket av arbetet i gruvorna tagits över av maskiner och outsourcing-företag hyr in billig arbetskraft från andra delar av Indien för mer kvalificerade jobb. Kvar blir de familjer som jobbat i gruvan i generationer.  

Lokala aktivister uppskattar att runt 100 000 människor plockar kol från de dagbrotten i brist på andra jobb. 

– Jag vill arbeta som polis men det finns inga lediga jobb, säger Godvind Bavri som är 30 år gammal och son till en kolarbetare. Han har studerat till 12:e klass och jobbar som assistent hos ett byggföretag för en månadslön på 8 000 rupier (1000 SEK). 

Trots myndigheternas olika initiativ för fattigdomsbekämpning är delstaten en av Indiens fattigaste. 

Kvinnor som arbetar på kolfältet, Indien, november 2022, Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhaduri

Det kan bli sämre innan det blir bättre
Den regionala arbetsgruppen för en rättvis omställning kommer under de kommande två åren se över allternativ inom jordbruk, skogsbruk och förnybar energi. De kommer också ta fram finansieringsmodeller för att hjälpa små och medelstora företag att etablera sig.

Arbetsgruppens chef, Ajay Kumar Rastog, tror att det finns en risk för ökad fattigdom och hunger i och med att gruvorna stänger men säger också att andra möjligheter kommer uppstå i tomrummet.

Arbetsgruppen vill introducera biobränsleanläggningar, solenergiprojekt och gruvturism för att återställa den ärrade miljön.

– Den här generationen är medveten om vad som händer globalt. De har tillgång till internet och inser potentialen bortom kolet, säger Ajay Kumar Rastog

Anu Kumari lär sig att tråda ögonbryn och ge ansiktsbehandlingar,Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhaduri


Trots drömmar – svårt att bryta sig loss
Några mil från de brinnande kolfälten, i staden Dhanbad, håller ett institut gratis kurser i modedesign och skönhetsvård. En av studenterna är 17-åriga Anu Kumari från Jharia.

– Jag vill bort från kolet och utveckla min personlighet, säger Anu Kumari.

Men det är svårt att bryta sig loss. En del unga män migrerar till större städer för att arbeta på byggarbetsplatser, men höga kostnader för hyra och mat avskräcker de flesta från att lämna.

Det har även Suman Kumari upplevt. Hon är 21 år har gått samma utbildning som Anu Kumari. Hon blev erbjuden ett jobb på en skönhetssalong i Patna i grannstaten Bihar, men tackade nej eftersom det var för långt hemifrån. Lönen hade knappt räckt till hyra och mat så istället plockar hon kol. 

Hon har också bildat en dansgrupp och hon filmar och laddar upp deras föreställningar på YouTube. Precis som videobloggaren Lalji Kurmi väntar hon på att bli upptäckt och känd. 

Anita Devi har fyra barn som hon försörjer genom sitt arbete med att plocka kol, Indien, november 11, 2022. Thomson Reuters Foundation/Tanmoy Bhadu

Jobbar 12 timmar om dagen för sina barns framtid
Anita Devi är en 32-årig fyrabarnsmamma som samlar kol 12 timmar om dagen. Hon har inget tillstånd att samla kol men det hon samlar lägger hon i säckar som säljs för 100 rupier per säck.

Hennes naglar, ansikte och fötter är svedda och svarta av aska men hon ser det som det enda sättet att säkra en bättre framtid för sina barn.

– Jag vill inte att de ska ha mitt liv. Jag lider varje dag så att mina barn inte ska behöva göra det, säger Anita Devi. 

– Jag gör vad som helst för att de ska kunna studera. 

Reporter: Roli Srivastava
Redigering: Megan Rowling and Laurie Goering
Foto: Tanmoy Bhaduri
Producent: Amber Milne

Översättning: Kajsa Sörman

Läs mer:

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.