Den 19/4 deltog Sara Delshad i ett Global Bar-samtal med temat ”Muslimsk feminist – är det möjligt? Här kan du läsa ett utdrag ur hennes aktuella bok.
Negativ social kontroll
Negativ social kontroll av muslimska kvinnor är för många detsamma som slöjtvång. Men det handlar inte enbart om slöjan. Den negativa sociala kontrollen utövas av de personer som tar sig utrymmet att definiera vår frihet – över våra huvuden. När andra människor säger åt oss muslimska kvinnor vad som ska gälla, vilka strider vi bör ta och hur vi ska klä oss (med eller utan slöja), fråntar de oss rättigheten att själva få definiera våra liv, vår verklighet och vår historia.
Social kontroll är allt som sägs och görs för att begränsa muslimska kvinnors möjligheter och rättigheter i samhället. Negativ social kontroll av muslimska kvinnor kan bestå av fördomar och stereotyper utifrån (”Du är förtryckt!”), trycket hemifrån (patriarkala familjestrukturer) och den manliga dominansen inom de muslimska samfunden. Det är viktigt att inte tiga om de utmaningar som existerar, och systematiskt skambeläggande kan se ut på många olika vis: det kan komma inifrån den egna gruppen, men också från majoritetssamhället.
Negativ social kontroll är vad som i folkmun ibland kallas hederskultur, men jag ställer mig väldigt tveksam till det begreppet då ordet insinuerar att det är en främmande kultur utifrån som kuvar. Ordet flirtar med ett tydligt vi och dom, något som är farligt och framförallt onödigt. Negativ social kontroll eller hedersrelaterade strukturer är bättre begrepp, anser jag. Problematiken existerar och har existerat sedan urminnes tider inom olika kontexter världen över. Det är inte förknippat med någon specifik kultur eller något folkslag. Det förekommer inom alla religioner världen över, och även utanför religiösa sammanhang.
När muslimska kvinnor delar med sig av sina erfarenheter av hedersrelaterade strukturer står ofta rasister och applåderar nöjt på ena sidan, och på andra sidan kan det stå muslimska män som menar att kvinnorna egentligen säljer ut sig själva genom att springa västvärldens ärenden om de påtalar hedersrelaterade strukturer i sitt liv. Som om inte det vore nog existerar förutfattade meningar i samhället om att muslimska kvinnor per automatik är offer för hedersrelaterade strukturer i sina liv. Det är livsviktigt att själv få äga sin frihet.
Ingen får ta ifrån dig rätten att berätta vad du upplever som förminskande.
Ingen ska bestämma över dig och ditt liv. Inte din imam, inte din familj, inte din släkt och inte heller samhället. Du är din egen och du tillhör ingen annan än dig själv. (Så länge du inte vill tillhöra någon annan eller något annat, såklart.)
Att leva i ett kollektivistiskt sammanhang medför ibland att familjen, släkten eller hela kollektivet gör anspråk på att man sätter gruppens bästa framför sitt eget bästa.
Det innebär i praktiken att man måste förminska sina rättigheter för att leva upp till kollektivets förväntningar. Det gemensamma för hedersrelaterade strukturer och negativ social kontroll är att en yttre kraft vill bestämma över dig. Avsikten är att förhindra ett agerande som drar skam över familjens, släktens eller gruppens anseende och det kan handla om allt från det grövsta, som tvångsäktenskap, till mildare varianter som pikar om vilka man umgås med eller kontroll av klädsel. Negativ social kontroll kan också vara att någon gång på gång förminskar, ifrågasätter och problematiserar dig för att du bär slöja. Vilket är viktigt att ha i åtanke.
Det är också viktigt att komma ihåg för icke-muslimer att ett traditionellt och avskalat liv som muslimsk kvinna inte alltid behöver handla om negativ social kontroll. Det kan mycket väl grunda sig på en inre religiös övertygelse, ett faktum man måste vara medveten om och även respektera. Vi är alla olika som individer, med olika syften, behov av frihet och strävan. Det bör också poängteras att hedersstrukturer drabbar även män och pojkar, och kvinnor kan tyvärr också vara utövare av förtrycket. Hbtqi-personer är extra utsatta för hot, hat, utfrysning, isolering och våld, då heterosexualiteten alltid är norm inom hederskontexter.
Det förekommer att unga hbtqi-personer i en hederskontext utsätts för så kallade omvändelseförsök – ett maktutövande för att ”omvända” personens sexualitet från homosexualitet till heterosexualitet. Frågan om hedersförtryck och kontroll av kvinnors sexualitet begränsas ofta i debatten till att gälla muslimska kvinnor. Men ha i åtanke att en bit in på 1900-talet var kvinnors sexualitet en hedersfråga även i Sverige. Att bli gravid utanför äktenskap var enormt skamfyllt och det hände att unga kvinnor tog sitt liv, eller till och med dödade sitt nyfödda barn, hellre än att tvingas leva med skammen att ha blivit gravid utanför äktenskapet. De strömningar vi ser idag med inskränkningar av aborträtten i flera länder, bland annat i USA och Polen, är också en form av negativ social kontroll.
Jag har en bild som jag alltid visar när jag föreläser på skolor, organisationer och företag. Den föreställer två kvinnor: en heltäckt kvinna där endast ögonen syns och en kvinna i bikini med solglasögon. Den lättklädda kvinnans tankar om den heltäckta kvinnan:
“Everything covered but her eyes – what a cruel male-dominated culture.”
Den heltäckta kvinnans tankar om den lättklädda kvinnan:
“Nothing covered but her eyes – what a cruel male-dominated culture.”
Den kollektiva karaktären i hedersrelaterade strukturer gör ibland att gränserna mellan offer och förövare blir suddiga.
De som medverkar till den sociala kontrollen kan själva vara utsatta. Rent konkret kan det handla om mödrar och unga män som känner stor press på sig att sätta familjens heder före individen, och således tvingas göra våld både på sig själva och på andra. Förebyggande arbete mot hedersrelaterade normer tar sin början i samtal: att prata högt om den negativa sociala kontroll som existerar och att inte blunda för skadliga strukturer. Men också att våga vara obekväm även när det kostar på.
Finner du att din fördomsfulla kollega under lunchen återigen problematiserar att du bär slöja, eller att din manliga, muslimska släkting ifrågasätter din rätt att ha killkompisar, säg ifrån och stå på dig. Ifrågasätt, var obekväm och framförallt: ta hjälp utifrån. Det finns flera organisationer i Sverige som jobbar mot hedersrelaterade normer och förtryck.
Sarah Delshad
Texten är ett aningen kortat utdrag ur kapitlet Negativ social kontroll. Här kan du läsa mer om boken.
Läs också