I Colombia vill landets president koppla skyddet av Amazonasskogen till arbetet för att uppnå långsiktig fred. Därför satsar regeringen stora summor på att hejda avskogningen och hjälpa kriminella att lägga ned vapnen. Men kommer det att räcka?
I årtionden har Colombias skogar använts av en mängd kriminella grupper och gerillagrupper som gömställen, korridorer för narkotikahandel och fästen som tills nyligen skyddade skogarna från omfattande förstörelse. Stora delar av landets regnskog öppnades också upp för jordbruk och boskapsskötsel efter att regeringen och FARC-gerillan undertecknade ett fredsavtal 2016.
Nu vill Colombias nya president hejda den ökande avskogningen och skydda regnskogen som en del i regeringens strävan att få slut på årtionden av våld genom att förhandla med de illegala väpnade grupperna. Frågan om skydd mot avskogning ligger på förhandlingsbordet när kriminella gäng, narkotikasmugglare och olika gerillagrupper söker efter möjliga freds- eller överlåtelseavtal inom ramen för president Gustavo Petros försök att skapa vad regeringen kallar en total fred i Colombia.
– Miljöfrågorna om avskogning går hand i hand med den totala fredsprocessen, säger Colombias miljöminister Susana Muhamad.
Den colombianska regeringens fredskommissarie ansvarar för de pågående förhandlingarna med mer än ett dussin kriminella grupper som syftar till att få ett slut på sex decennier av blodsutgjutelse. Samtalen syftar till att minska våldet genom att få de väpnade grupperna att lägga ner sina vapen i utbyte mot förmåner som minskade fängelsestraff. I början av februari 2023 hade medlemmar av fyra väpnade grupper gått med på vapenvila.
Vill skydda Amazonas
Att skydda Amazonas, världens största regnskog som är spridd över åtta sydamerikanska länder, är avgörande för att hejda klimatförändringarna på grund av den enorma mängd koldioxid som träden absorberar och som värmer planeten. Under 2021 ökade avskogningen i Colombia med 1,5 procent jämfört med 2020 års nivåer till totalt 174 103 hektar, varav ungefär två tredjedelar i Amazonas, enligt officiella siffror.
Colombia har som mål att minska avskogningen till 140 000 hektar per år fram till 2026 och att återställa 1,7 miljoner hektar skadad skog fram till 2026, vilket är tre gånger mer än vad den förra regeringen lyckades med. Resultatet av sådana mål för avskogning kommer delvis att avgöras av de väpnade gruppernas åtaganden i fredsförhandlingar och kokaersättningsprogram, menar flera experter.
Skogsavverkningen drivs också av olaglig guldbrytning och den omfattande spridningen av kokaodlingar som används för att framställa kokain – en trend som Petro har sagt att han kommer att ta itu med genom att frivilligt ingå avtal med kokaodlare om att byta till lagliga grödor.
– Varje fredspolitik måste omfatta miljöfrågor och förändringar av narkotikapolitiken för att avskogningsinsatserna ska bli framgångsrika, säger miljöaktivisten Rodrigo Botero.
450 000 dödade
Rötterna till Colombias 60-åriga konflikt, som har dödat minst 450 000 människor och fördrivit omkring åtta miljoner, är kopplade till ojämlik markfördelning och konkurrens om mark. Skyddet av Colombias Amazonas och tropiska skogar, som täcker hälften av Colombias territorium, är i sin tur oupplösligt knutet till markägande, menar experter och aktivister:
– Avskogning handlar om mark. Så enkelt är det – vem som äger det och vem som kontrollerar det, fortsätter Rodrigo Botero.
Colombias miljövänner har därför välkomnat de rekordhöga statliga investeringarna för att skydda landets skogar, med minst 150 miljoner dollar extra per år till miljöministeriet under de kommande 20 åren.
– Regeringen inkluderar målen för avskogningen i den nationella utvecklingsplanen, vilket ger frågan politisk betydelse, och avsätter betydande statliga medel genom koldioxidskatter för att hejda avskogningen, konstaterar Rodrigo Botero.
President Gustavo Petro, som själv är en före detta gerillamedlem, har lovat att genomföra 2016 års fredsavtal med de nu avmobiliserade FARC-rebellerna, vilket enligt analytiker är avgörande för att stoppa avskogningen och för att säkra markinnehav.
Men med dålig infrastruktur och få källor till jobb eller inkomster på landsbygden har isolerade jordbrukssamhällen ibland inget annat val än att delta i olaglig guldbrytning och kokaodling som drivs av den organiserade brottsligheten.
För att motverka detta arbetar regeringen nu för att ge fattiga samhällen markrättigheter och införa statliga utbildnings- och hälsovårdstjänster som ett sätt att bygga upp ett förtroende med människor som bor i konfliktdrabbade områden.
– Problemet med avskogningen i Colombia är att den är djupt förknippad med kapaciteten att bygga upp fredsprocessen i landets avlägsna delar, konstaterar miljöministern Susana Muhamad.
Forskning visar att markfördelning, inklusive beviljande av markhandlingar och reservat till urfolkssamhällen, är ett effektivt sätt att bevara skogar och bromsa avskogningen. Att ta itu med avskogningen är samtidigt en enorm utmaning i delar av Colombias södra Amazonasprovinser och kokaproducerande regioner, inte minst på grund av att den statliga närvaron antingen är begränsad eller obefintlig, vilket gör att kriminella grupper kan utöva en närmast oinskränkt makt.
– När vi bygger upp statens närvaro i dessa delar av landet, vilket är den största utmaningen i fredsprocessen, och vi skapar en koalition med samhällena, tror jag också att våldet kommer att minska, fortsätter Susana Muhamad.
Hon menar att regeringen förespråkar mer social dialog och en mindre bestraffande strategi, i motsats till den tidigare konservativa regeringens strategi att gå efter småskaliga kokaodlare och illegala gruvarbetare. I stället vill hon följa pengarna och rikta in sig på de stora cheferna bakom den drogdrivna avskogningen och den illegala guldbrytningen och skogsavverkningen.
– Detta kommer också att innebära att man måste rikta in sig på korrupta lokala borgmästare och guvernörer, som ofta ses som ”oberörbara” i avlägsna områden, fortsätter Susana Muhamad.
Anastasia Moloney
Thomson Reuters Foundation
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
