Burkina Faso: Kommer Rysslands inflytande att öka?

Håller Burkina Faso på att dras in i det ökande ryska inflytandet i Afrika genom det allt närmare samarbetet med grannlandet Mali, vars militära övergångsregering sedan över ett år nu har nära militärt samarbete med Ryssland och Wagnergruppen? Hur kommer USA att agera för att balansera det ökade ryska inflytandet i regionen?

Den 25 februari invigdes den 28^e filmfestivalen FESPACO i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou. Men stämningen och antal deltagare (10 000 väntas) är inte som vanligt mot bakgrund av det allt allvarligare säkerhetsläget. Konsthistorikern Abdoulaye Diallo menar att säkerhetskrisen inte bara handlar om terroristattacker, utan att den beror på en djupare kris som brist på social sammanhållning och gemenskap. Där, menar han, kan kulturen bidra till att laga det sociala tyget.

Mali är i år utsett att vara hedersland och premiärminister Choguel Maiga med flera ministrar är närvarande. Men huvudorsaken till besöket från Mali är att stärka samarbetet mellan länderna i kampen mot de ökande jihadistattackerna.

Ett snabbt närmande till Malis militära övergångsregering har ägt rum sedan den unge kaptenen Ibrahim Traoré kom till makten efter den senaste militärkuppen i oktober 2022. Burkinas premiärminister Kylem Apollinaire de Tambela besökte Mali i december 2022 och flög i hemlighet till Moskva för förhandlingar om ryska vapenleveranser och militära rådgivare, enligt tidigare ingångna försvarsavtal. Det är inte frågan om att bjuda in legoknektar från privata Wagnerstyrkan. Ett rykte säger dock att orsak till att Wagner inte bjöds in är att priset på 10 000 USD per månad är alldeles för högt för ett fattigt land som Burkina.

I februari 2023 drabbats Burkina Faso av de värsta terroristattackerna sedan Traore kom till makten. Enligt olika uppgifter ska upp till 90 militärer och många civila ha dödats i flera attacker och bakhåll i norr, nära gränsen till Mali och Niger. Nästan lika stora förluster – då dödades 57 gendarmer – bidrog i november 2021 till den civile presidenten Kaboré fall. 

Milisgrupper bildas

En ny strategi har lanserats av de styrande i Mali för att besegra terroristerna. Ca 90 000 civila milistrupper (Volontaires pour la Defense de la Patrie, VDP,) har börjat rekryteras, utbildas och förses med vapen för att bistå armén. Över 40 procent av landet i norr och öster uppskattas idag kontrolleras av jihadister som förklarat trohet till Al-Qaida, eller till den Islamska staten IS. Trots några framgångsrika återtagande av mindre orter kontrollerade av jihadister kan de senaste blodiga jihadistattackerna riskera att destabilisera Traoré som hittills fått stöd från många i landet, då han anses seriös i sin ambition att befria landet.

Sedan några år har gruvsektorn, främst guld, seglat upp som den största sektorn för exportinkomster före export av bomull, med intäkter på över tre miljarder EUR från 16 utländska gruvföretag, vilket bidrar med 20 procent av statens skatteinkomster. 

På grund av jihadistattacker har dock fyra gruvor tvingats stänga de senaste sex månaderna, vilket bidragit till att sänka guldproduktionen med 15 procent under 2022. En kanadensisk geolog dödades i en attack. Det allt dyrare militära operationerna har lett till att regeringen bett gruvbolagen bidra till krigsansträngningarna. Det alltmer akuta finansiella läget har också gjort att regeringen nyligen beordrat att fysisk beslagta stora kvantiteter guld som ska säljas på internationella marknaden. Man har hänvisat till en paragraf i avtalen om ”offentligt nödläge”. Värdet av guldet lovar regeringen att återbetalas senare. Agerandet visar dock på hur allvarligt den finansiella situationen har utvecklats till.

I takt med det alltmer försämrade säkerhetsläget har missnöjet med det franska inflytandet och försvarssamarbetet samtidigt vuxit, med demonstrationer mot Frankrike och krav på militärt tillbakadragande av Sabre styrkan. I januari sade Burkina Faso upp försvarssamarbetet med Frankrike som ingicks 2019 under den civila presidenten Roch Christian Kaboré och i dagarna lämnar de sista franska soldaterna landet för att förläggas till Niger. En orsak sägs vara att Burkina Fasos militärledning klagat på Frankrikes ovilja att ge flygstöd till militäroperationer mot jihadister.

Frankrikes avslag på begäran om vapen till civila milisen VDP har inte heller uppskattats. Men trots att Burkina Faso uttryckt missnöje med den franska ambassadören och hans dåliga omdöme att benämna terroristerna som rebeller, önskar regeringen inte bryta diplomatiska förbindelser, utan enbart avsluta det militära samarbetet. Burkinas regering säger sig vilja vara suveränt att välja militära samarbetspartners.

Efter tillbakadragandet av fransk militär från både Mali och Burkina har president Macron aviserat en översyn av hela franska politiken i Västafrika. Bara Niger och Elfenbenskusten (Côte d’Ivoire) har fortfarande betydande franska styrkor på plats.

Den allt svårare säkerhetssituationen i Burkina och närmandet till Ryssland har också fått genomslag på den högsta politiska, internationella nivån. Nyligen har USA under president Joe Biden aviserat att man vill aktivera den amerikanska politiken i Afrika, negligerad under Trumptiden, för att USA inte förlora inflytande till Ryssland och Kina. Under toppmötet i december 2022 i Washington mellan USA och Afrikanska statschefer kritiserade Ghanas president Nana Akufo-Addo öppet Burkina Faso för att ge ryska företag närstående Wagnerstyrkan koncession på en guldgruva, vilket ledde till diplomatisk kris mellan de två länderna. Det har dock senare bekräftats från Burkina Faso att det ryska gruvkontraktet förhandlats sedan flera år och att det inte har något samband med rykten om att Wagnerstyrkan ska bjudas in till landet

USA på charmoffensiv

USA har inlett en charmoffensiv i flera afrikanska länder där bistånd och säkerhet utlovas. Samtidigt varnas länderna för att ingå avtal med ryska och kinesiska företag i gruv- och säkerhetsbranschen. Om så sker skulle länderna riskera att utsättas för amerikanska sanktioner. För Burkinas del skulle det allt närmare samarbetet med Mali, som befinner sig i liknande övergångsperiod inför utlovade allmänna val 2024, avslutningen av försvarssamarbetet med Frankrike och det ökade militära samarbetet med Ryssland och närvaro av ryska gruvföretag, innebära risk för försämrade relationer och amerikanska sanktioner.

Den senaste tiden har den svåra i Burkina Faso förvärrats ytterligare, både politiskt, militärt och finansiellt. Frågan är: hur länge kommer uppslutningen kring Ibrahim Traoré, som i dagarna firar fem månader vid makten, att bestå? Inte minst därför gäller det för många i Burkina Faso och regionen i stort att ta vara på det positiva, som att filmfestivalen FESPACO trots allt kunnat genomföras som planerat. 

Kanske kan den bidra till att läka den sociala sammanhållningen.

Hans Eriksson