Den avsatte presidenten och förre kuppledaren Paul Henri Damiba har efter medling accepterat att avgå. Samtidigt fortsätter de omfattande antifranska protesterna i landet.
Damiba visade sig inte var fängslad på den militärbas i Ouagadougou där franska Barhanestyrkan utbildar burkinska specialtrupper. I stället vädjade han från okänd ort på sociala medier om fortsatt dialog för att lösa landets interna konflikter. Efter medling av religiösa ledare under söndagen den tredje oktober accepterat att avgå för att undvika mänskliga och materiella skador efter två dagar av förvirrat läge.Samtidigt förvärrades demonstrationerna under lördagen med förstörelse och brinnande däck mot franska intressen, ambassaden i Ouagadougou och kulturcentret i Bobo-Dioulasso i sydväst. Frankrike uppfattas av många demonstranter stödja den sittande presidenten Damiba, vilket snabbt dementerats av det franska utrikesministeriet. Kuppmakarna meddelar på tv att Damiba förbereder ”en motoffensiv”. Men kuppledaren Traoré försökte i en intervju med France 24 lugna stämningen genom att säga att han vet att Frankrike inte direkt lägger sig i Burkinas affärer. ”Om vi söker andra partner idag som kan stödja oss, behöver det inte automatiskt vara Ryssland”, la han till.
ECOWAS mot kuppen
Kuppen fördöms enhälligt av FN, EU och USA samt regional organisationen ECOWAS, då den åsidosätter den godkända övergångsprocessen mot allmänna val och civilt styre. Det är nu oklart om löftet om val senast juli 2024 kommer att respekteras av de nya makthavarna.
Det finns sedan tidigare tecken på anti-franska stämningar i Burkina Faso, till exempel med våldsamma demonstrationer mot en militärkonvoj på genomresa genom landet med utrustning till den franska Barhanestyrkan. I alla Sahel-länder som drabbats av attacker från terrorister anslutna till Al-Qaida och IS, har en desperat civilbefolkning vänt sig mot Frankrike som tillsammans med ländernas egna styrkor inte lyckats förbättra säkerhetsläget. Sociala medier har ofta haft en negativ effekt och spridit och överdrivit minsta rykte. Det nämns till exempel om hemlig fransk hjälp till jihadistgrupperna, vilket inte minst Malis nya premiärminister Abdoulaye Maiga sade sig ha bevis för, vilket han framförde i sitt tal nyligen i FNs Generalförsamling.
Det är dock helt klart att det ryska inflytandet har ökat i flera fransktalande afrikanska länder de senaste åren och det är inte ovanligt att se ryska flaggan vid demonstrationer som krävt slut på fransk militär närvaro. Redan vid kuppen i Burkina i januari 2022 framfördes gratulationer av Wagner styrkans chef och finansiär Evgueni Prigojin, som kallade den en ”ny era av avkolonisering ”. En rysk militärinstruktör Ivanov, aktiv i Centralafrikanska Republiken, skyndade sig också att erbjuda sina tjänster till regeringen i huvudstaden Ouagadougou.
Hans Eriksson
Socio-ekonom, Västafrikakännare
Läs också
