Två år efter militärkuppen i Burma/Myanmar blir situationen i landet allt värre. Samtidigt har Sverige beslutat att minska sitt bistånd till Burmas demokratikämpar med 60 procent alltmedan svenska pensionsfonder behåller investeringar i företag med kopplingar till juntan.
Över 2 800 personer har dödats i landet och mer än 13 600 personer sitter fängslade för att de gjort motstånd mot kuppen. Militärjuntan har fördrivit över 1,5 miljoner människor i landet och begått vad FN:s kontor för mänskliga rättigheter har sagt sannolikt är brott mot mänskligheten.
Här kan du läsa samtliga våra artiklar om Burma/Myanmar
Trovärdiga uppgifter tyder på att över 34 000 civila byggnader, däribland bostäder, kliniker, skolor och gudstjänstlokaler, har bränts ned under de senaste två åren. Myanmars ekonomi har kollapsat och nästan hälften av befolkningen lever nu under fattigdomsgränsen.
Trots detta saknar juntan fortfarande kontroll över stora delar av landet och fortsätter att utsättas för attacker från olika väpnade grupper. Ändå förväntar sig många analytiker att juntan kommer att gå vidare med planerna på att hålla nationella val i augusti för att överföra makten till en ”civil” regering. Juntans motståndare säger att varje val som genomförs av regimen kommer att sakna trovärdighet.
– Trots tydliga rättsliga skyldigheter för militären att skydda civila har man konsekvent struntat i de folkrättsliga reglerna. Civilbefolkningen har inte skonats, utan har tvärtom varit de egentliga målen för attackerna – offer för urskillningslösa artilleribeskjutningar och flygattacker, utomrättsliga avrättningar, tortyr och nerbränning av hela byar, säger FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk.
Sverige skär ned bistånd med 60 procent
Men även om fördömanden mot regimen är många så visar trycket utifrån inga tecken på att leda till förändringar. Tvärtom så stärker av allt att döma juntan sitt grepp om landet. Trots detta har Sverige valt att skära ned biståndet till Burma med 60 procent.
I en debattartikel i Global Bar Magazine riktar Burmakommittén hård kritik mot regeringens beslut. Organisationen skriver bland annat:
”Regeringens besked inför julen innebär alltså en kraftig minskning av anslaget till Myanmar. Budgeten i strategin för utvecklingssamarbetet med Myanmar minskas med hela 60 procent. Då budgeten för Myanmar skärs ned betydligt mer än biståndet generellt ligger det nära till hands att göra tolkningen att regeringen prioriterar ned Myanmar.
Svenska Burmakommittén ser därför med oro på regeringens plötsliga besked och vad det kan komma att innebära för stödet till människorättskämpar i Myanmar. Enligt regeringsförklaringen som presenterades i höstas skulle tematiska prioriteringar göras till stöd för demokratibistånd, människorättsförsvarare och demokratikämpar.”
I en diskussion hos organisationen FUF försvarade statssekreterare Diana Janse beslutet att dra ned biståndet till landet med orden att det var rimligt att ompröva volymen då det var svårt att nå resultat.
Fortsatta affärer med juntan
Trots det omfattande våldet mot civila har många företag fortsatt att göra affärer med juntan i Myanmar. En av dem som fått hård kritik för sitt samarbete med regimen är den svenska Riksrevisionen.
Riksrevisionen stöd till juntan i Myanmar har gått via ASEAN:s högsta revisionsorgan (ASEANSAI) och den internationella revisionsorganisationen INTOSAI (International Organization of Supreme Audit Institutions). I november 2021 deltog Riksrevisionen i ett digitalt möte om internationellt samarbete i Myanmar då juntans generalrevisionsmyndighet blev ordförande för ASEANSAI för en tvåårsperiod. Samarbetet är numera avslutat.
– Det samarbetsavtal som Riksrevisionen och den regionala organisationen Aseansai ingick 2019 löpte ut den 31 december 2022, säger Olle Castelius, pressekreterare Riksrevisionen.
Frågan om investeringar i bolag med kopplingar till militären/militärägda bolag fortsätter att vara aktuell. Burmakommittén konstaterar att det inte verkar finnas något jättestort intresse från AP-fondernas sida att undersöka och följa upp kopplingarna till Burma. Samtidigt är det svårt att få ett grepp över vilket ägande de svenska pensionsspararna faktiskt har i bolag som samarbetar med militären i Myanmar.
Adani Ports and Special Economic Zone Ltd är Indiens största privata hamnföretag, som bygger och driver hamnar. Adani har bland annat ingått ett avtal med ett av militärens bolag om att bygga och driva en hamn och betalar 290 miljoner USD i 50 år för detta. En FN-rapport pekade 2019 ut Adani Ports, Posco och Bharat Electronics som nära sammanlänkade med militären i Myanmar. Nordea har sedan dess sålt sina andelar i Adani Ports. 2021 slog en FN-rapport fast att Sjunde AP-fonden, som förvaltar premiepensionen för över fem miljoner svenskar, har 73 miljoner investerade i Adani Ports. Adani Ports har nu agerat på kritiken och sålt verksamheten i Burma.
Kritik mot AP-fonderna
AP2 har innehav i moderföretaget Posco Holdings, inte direkt i Posco International. AP3 som tidigare hade innehav i Posco International, har enligt den senaste innehavslistan sålt av sina andelar.
– Men när vi tog upp saken med AP fondernas etikråd 2021 var beskedet att man inte prioriterade att agera kring andra bolag som pekades ut. Det är vi mycket kritiska till. AP-fondernas ansvar för mänskliga rättigheter gäller alla deras investeringar, säger Jakob König på Fair Finance Guide som också granskat AP-fondernas verksamhet.
Norges Bank beslutade nyligen att utesluta två företag på grund av kopplingar till Burmas militär, nämligen AviChina Industry & Technology Co Ltd och Bharat Electronics Limited. AP2 äger aktier i AviChina, trots att AP7 sedan länge svartlistat bolaget för ”Kränkningar av mänskliga rättigheter genom försäljning av vapen till Burma”. Och AP1, AP2 och AP7 äger aktier i Bharat Electronics Limited.
AP7 verkar inte längre ha kvar aktier i Sinotruk, som tillverkat de lastbilar som Burmas militär använt sig av när de slagit ned fredliga demonstrationer runt om i landet. Däremot finns innehavet upptaget i halvårsredovisningen för 2022.
– Vi känner till den allvarliga situationen och den våldsamma utvecklingen i landet. AP7 svartlistar bolag som är involverade i människorättskränkningar i Burma och i resten av världen. Vi känner också till att det finns anklagelser mot bolag, men behöver verifikation från FN-organ eller motsvarande källor för att kunna agera på informationen, skriver Mikael Lindh Hök, pressansvarig på Sjunde AP-fonden, i ett svar till Global Bar Magazine.
Vad kan då andra länder göra för att öka trycket på regimen i Burma/Myanmar?
– Godkänn inte att juntan representerar Burma, stoppa flödet av vapen till landet och inför sanktioner mot landets olje- och gassektor, som är den sektor där militären får det mesta av sina inkomster. Det mesta av detta har ännu inte hänt, svarar Tom Andrews, FN:s särskilde rapportör för situationen för mänskliga rättigheter i Myanmar, till Foreign Policy.
Tomas Nordberg
Läs mer
|
Uppläsning av artikel
|
