Storbritannien har inga planer på att åter höja sin biståndsbudget från 0,5 procent till FN:s mål på 0,7 procent av BNI. Det sa nyligen landets finansminister Jeremy Hunt.
Storbritanniens biståndsbudget kommer fortsätta ligga på en historisk låg nivå under en överskådlig framtid, det slog Storbritanniens finansminister Jeremy Hunt fast då han talade till parlamentet i slutet av förra året.
– Det kommer inte att vara möjligt att nå målet på 0,7 procent förrän den finanspolitiska situationen tillåter det, men vår ambition är att återgå till den nivån”, sade Jeremy Hunt.
Storbritanniens konservativa regering minskade biståndet till utlandet från 0,7 procent till 0,5 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) 2020 för att frigöra mer pengar för inhemska utgifter under covid-19-pandemin.
I och med det beslutet minskade den brittiska biståndsbudgeten med flera miljarder och nästan alla internationella program som fokuserat på global hälsa och humanitärt arbete har påverkats enligt Bond, ett nätverk för brittiska utvecklingsorganisationer.
Bistånds- och rättvisegrupper säger att detta innebär ett hårt slag för de fattigare länder som kämpar för att återhämta sig från pandemin och samtidigt brottas med en global ekonomisk kris. En kris som förvärrats av kriget i Ukraina.
Hur mycket spenderar Storbritannien på bistånd till utlandet?
1970 förband sig Storbritannien, tillsammans med en rad andra FN-länder, att spendera minst 0,7 procent av BNI på utländskt bistånd.
Storbritanniens utländska biståndsutgifter förra året uppgick till 15,7 miljarder dollar, en minskning från 18,6 miljarder dollar 2020, enligt uppgifter från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
Hur står sig andra länders biståndsutgifter i jämförelse med Storbritannien?
Flera länder överskrider FN:s biståndsmål på 0.7 procent av BNI, till exempel Luxemburg (0,99 procent), Norge (0,93 procent), Sverige (0,91 procent) och Tyskland (0,76 procent), rapporterar OECD.
USA var den största kontantgivaren 2021. De investerade 47,8 miljarder dollar i bistånd, följt av Tyskland (33,3 miljarder), Japan (17,6 miljarder), Storbritannien och Frankrike (15,5 miljarder).
Det totala officiella utvecklingsbiståndet (ODA) 2021 steg med 4,8 procent från föregående år, den högsta siffran någonsin, enligt OECD men piken berodde främst på att stora summor spenderats på donationer av covid-19-vaccin.
Varför har Storbritannien ändrat hanteringen av biståndet?
Efter Brexit har Storbritanniens utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik omarbetats och 2020 slogs departementet för utrikespolitik och departementet för global utveckling ihop till en enhet. Det nya ministeriet, Foreign, Commonwealth and Development Office (FCDO), har sedan dess hanterat alla utrikespolitiska frågor under en och samma ledning.
Välgörenhetsorganisationer har kritiserat förändringen. De säger att utrikespolitik får ta allt för stor plats på bekostnad av biståndsfrågor och fattigdomsbekämpning. Något som de tror kan leda till global osäkerhet för de allra fattigaste vilket i sin tur underblåsa migration.
Dominic Raab, den tidigare utrikesministern som övervakade sammanslagningen, har försvarat åtgärden. Han säger att pandemin visat hur säkerhet, välstånd, utveckling och utrikespolitik hänger ihop och därför behöver hanteras som en enhet.
Vilka länder får brittiska biståndspengar?
De fem länder som fick mest brittiska biståndspengar 2021 var Afghanistan, Nigeria, Pakistan, Etiopien och Jemen. Nästan allt bistånd går till länder i Afrika och Asien, enligt brittiska regeringen.
År 2021 spenderades cirka 743 miljoner pund på humanitärt bistånd, såsom akut katastrofhjälp. Det var en minskning från 1,53 miljarder pund under föregående år, visar siffror från brittiska regeringen. Istället har stora delar av biståndsbudgeten spenderats på hemmaplan.
Independent Commission for Aid Impact (ICAI) har presenterat en rapport som visar att stora summor har gått till kostnader för flyktingmottagande. ICAI beskriver i rapporten hur kostnaderna för stöd till flyktingar i Storbritannien har ökat sedan 2014 och utgjorde mer än 8 procent av alla brittiska biståndsutgifter 2021, cirka 891 miljoner pund.
En septemberrapport från det USA-baserade ideella organisationen Center for Global Development visade att Storbritannien skulle kunna använda upp till 3 miljarder pund för att ta emot flyktingar 2022 – en fjärdedel av sin biståndsbudget – främst för att ta emot ukrainare.
Över 40 000 migranter har anlänt till Storbritanniens kust i små båtar under 2022 vilket utlöst krav på hårdare gränsbevakning. Samtidigt uttrycker välgörenhetsorganisationer och politiker oro över att förhållandena i de mottagningscenter där de nyanlända bor beskrivs som ”usla”.
Hur kan mottagare av stöd från Storbritannien påverkas av dessa nedskärningar?
Flera brittiska biståndsorganisationer som jobbar med allt från mödravård till klimatprojekt har fått all sin statliga finansiering stoppad.
Biståndsgrupper säger att den minskade biståndsbudgeten kommer att skada världens fattigaste, hindra klimatåtgärder och skada Storbritanniens rykte som ledande inom internationell utveckling.
– Den brittiska regeringen måste gå tillbaka till att lägga 0,7 procent av BNI på bistånd för att förhindra osäkerhet och projektnedskärningar, vilket skulle få förödande konsekvenser för världens fattigaste människor, säger Richard Watts, expert på utvecklingsfinansiering på välgörenhetsorganisationen Rädda barnen UK.
Lin Taylor
Thomson Reuters Foundation
Översättning och bearbetning: Kajsa Sörman
Läs också:
